Flera av Sveriges främsta tech-investerare deltog när Gimi AB stängde sin senaste investeringsrunda på 20 miljoner.

Bland investerarna återfinns Collector Banks ordförande Lena Apler via bankens riskkapitalbolag Collector Ventures samt EA-chefen Patrick Söderlund. Gimi har skapat appen Veckopengen. Gimi påminner om Dreams och ska, enligt egen utsaga, få unga att tjäna, spara och spendera sina egna pengar på ett smartare sätt.

Appen har i dag 400.000 användare. Tillskottet på 29 miljoner kronor kommer att användas till att utveckla fler funktioner och till att ytterligare expandera till Europeiska marknader utanför Norden.

I den genomförda A-rundan investerade både nya och befintliga ägare. Sedan tidigare har bland andra Harald Mix, Eva Cederbalk och Johan Qviberg investerat.

Nu får bolaget ytterligare tillskott av starka namn så som Collector Ventures och Patrick Söderlund. Collector Ventures investerade kapitalet genom NFT Ventures, som kommer att vara med och backa bolaget i sin resa framöver.

– Vi är stolta och ödmjuka inför att vi fått in såväl kapital som kompetenta ägare i Gimi. Barn förtjänar att få lära sig om pengar och hur de fungerar. Vi ser det som en mänsklig rättighet. Vi är tacksamma över att få göra den här resan tillsammans med investerare som stödjer oss i den visionen, säger Philip Haglund, grundare och vd på Gimi.

Ny teknik utmanar traditionella finansaktörers värdekedja, enligt en ny rapport från KPMG som undersökt 160 finansinstitut i 36 länder.

57 procent av finansbolagen som ingår i undersökningen beskriver fintech som det mest omvälvande och mest disruptiva fenomenet närmaste åren. Den näst största förändringen är ”växande global regulatorisk osäkerhet” (51 procent), följt av ”nya affärsmodeller” med 46 procent.

Men bara 46 procent har implementerat en fintech-strategi. Detta trots att banker, försäkringsbolag och kapitalförvaltningsbolag att teknik, som artificiell intelligens, blockkedjeteknik och sakernas internet (IoT), omdefinierar de finansiella tjänsterna i grunden.

42 procent anger att de håller på att arbeta fram en strategi och 10 procent att de överhuvud taget inte har någon sådan strategi. Av dem som har en strategi anser bara 47 procent att den är väl anpassad till fintechutmaningarna.

– Vi ser att många finansbolag fortsätter att kämpa med att ta fram och införa en heltäckande strategi för fintech. I många fall lämnas fintechinnovation över till enskilda verksamhetsområden utan någon form av övergripande organisatorisk strategi, säger Mårtens Asplund, Head of Financial Services, KPMG Sverige.

Över 70 procent rankade ”förbättrad kundservice” som främsta mål med sin fintechstrategi. ”Förändra befintliga förutsättningar” kom på andra plats och identifierades som ett viktigt mål av 48 procent.

– De flesta fintechinnovationer fokuserar fortfarande på att förändra front office och stärka kundupplevelsen. Dessa kommer att finnas kvar, men allteftersom sektorn mognar förväntar vi oss också ökad fokus på funktioner och möjligheter inom middle office och back office. Den typen av initiativ kommer att ge ökad effektivitet, vilket också kan leda till förbättrade kund- och regleringsresultat, säger William Gavenas, Head of Business Development och strategisk rådgivare på KPMG Sverige.

Samarbeten, framför allt med nyetableringar, skapar enligt undersökningen fintechaktivitet. Total säger 61 procent av respondenterna att deras institut har närmat sig fintech genom samarbeten, medan 81 procent planerar att ingå samarbeten för att utvecklas.

72 procent av respondenterna tror att nystartade fintechföretag kommer att vara den främsta källan till ny finansiell teknik under de kommande tre åren. Därför är det inte särskilt förvånande att 81 procent uppger att deras företag redan har samarbeten med nyetableringar eller planerar sådana samarbeten inom de närmaste 12 månaderna.

– Intressant nog anger ungefär lika många, 76 procent, att deras företag har eller kommer att ha samarbeten med andra stora icke-finansiella institutioner. Det har att göra med att man alltmer ser behovet av att snabbt nå en dominerande position inom vissa segment. Samtidigt säger hälften av respondenterna att de kommer att använda en ”byggstrategi” som speglar många bankers och andra företags planer på att bygga och lansera egna fintechtjänster. Fintech är inte uteslutande ett område för uppstartsföretag, och resultaten från undersökningen tyder på att företagen också anser sig vara kapabla att lansera egna fintechprodukter och tjänster inom vissa områden, säger Mårten Asplund.

När det gäller finansiell teknik för de kommande tre åren visade undersökningens respondenter störst intresse för big data och analys samt programmeringsgränssnitt (API), och 67 respektive 55 procent rankade dem som nummer ett eller två av intresse.

– Det finns ingen patentlösning för att nå framgång inom fintech. Den viktigaste framgångsfaktorn är att ha en fintechstrategi som går i linje med företagets mål, som har stöd uppifrån, tillgodoser behovet av att agera på flera fronter samtidigt och framför allt fokuserar på att förverkliga ett mätbart värde, inklusive kund-, kostnads- och regleringsresultat, säger William Gavenas.

Flywire, en leverantör av internationella in- och utbetalningar, och FinTech-bolaget Trustly har ingått ett nytt samarbete för att integrera Trustlys metod för europeiska direktbanksbetalningar i Flywires plattform som riktar sig till företag, studenter och patienter som vill göra gränsöverskridande betalningar.

–Vi är väldigt glada över samarbetet med Flywire som är en ledande innovatör inom sitt område. Via Flywires plattform kommer kunder till företag, akademiska institutioner och för hälso- och sjukvård att kunna betala på ett enkelt, säkert och bekvämt sätt. Den digitalt medvetna europeiska konsumenten kommer att uppskatta möjligheten att använda Trustlys direktbanksbetalningar, säger Oscar Berglund, vd på Trustly.

Genom att integrera Trustly kan Flywires företagskunder erbjuda sina internationella slutanvändare ett snabbt och enkelt sätt att betala direkt från sitt lokala bankkonto samtidigt som administrationen av in- och utbetalningar effektiviseras väsentligt. Tjänsten kommer att vara tillgänglig i 29 europeiska länder per omgående.

–Vi letar hela tiden efter nya sätt att ta bort komplexitet och kostnader från processen för internationella betalningar och via vår plattform kan konsumenter använda det betalsätt som de föredrar. Trustly är en mycket populär och dokumenterat säker betalmetod som hjälper våra företagskunder att möta konsumenternas förväntningar – och som dessutom utökar deras affärsmöjligheter. säger Mike Massaro, vd på Flywire.

Flywire gör det möjligt för företag, universitet och utbildningsinstitutioner samt hälso- och sjukvård att erbjuda sina kunder internationella betalningar som är anpassade efter deras specifika behov, land, valuta och bransch.

Trustly erbjuder direkta online betalningar till och från konsumenters bankkonton och knyter samman företag och konsumenter genom ett nätverk av över 3 000 banker i Europa. Tillsammans kommer de båda företagen fortsätta att förenkla internationella betalningar efter kundernas önskemål.

Det svenska crowdfunding bolaget Fundedbyme har nu närvaro sex länder. Senaste tiden har bolaget öppnat kontor i både Mexiko och Dubai och inlett ett samarbete med börstnoterade findländska crowdfunding-företaget Privanet. Fundedbyme siktar även på att självt gå till börsen i maj nästa år.

Som ett led i börsplanerna meddelar Fundedbyme nu även att man öppnar en börsförberedande finansiseringsrunda på den egna crowdfunding-plattformen. Det blir andra rundan på plattformen. Den förra drog in 11 miljoner kronor från totalt 383 investerare till en kurs om 50 kronor per aktie.

Fundedbyme knep nyligen förstaplatsen i kategorin Alternative Finance i första omgången av European Fintech Awards 2017. Bolaget har i dag 97.000 registrerade investerar-medlemmar och hittills förmedlat totalt 400 miljoner i kapital till hundratals bolag via sin crowdfunding-plattform.

– Vi var tidigt ute med att identifiera trenderna som sedermera lett till delningsekonomin och de företagsstrategier som idag är vanliga, dvs att engagera sina delägare. Vi stod fast vid vår vision och levererade på den. Inte nog med att vi skapade ett globalt bolag, vi skapade dessutom en ny marknad. Kommande år ser mycket intressanta ut och vi har identifierat nya trender som vi nu satsar på, säger Daniel Daboczy, vd för FundedByMe, i en kommentar.

Det konstateras i en ny rapport från amerikanska konsultbolaget Innovate Finance and Magister Advisor. Rapporten framhåller dock också att de nya spelarna skapat och format nya finans-innovationer samt förändrat värdekedjan.

Fintech-aktörerna har höjt kunders krav på nya tjänster. Den snabba tekniska utvecklingen har fått vanliga konsumenter att förstå att även finansbranschen kan leverera användarvänliga lösningar som tidigare främst förknippats med tech- och it-jättar såsom Apple, Goole, Faceook och Samsung.

Många fintech-bolag är i dag högt värderade och de senaste sju åren har 8 miljarder dollar investerats i sektorn bara i Europa. Men med dessa riskkapitalinvesteringar följer också höga prestations- och avkastningskrav, enligt rapporten.

Anledningen är att riskkapitalbolagen och andra finansiärer går in i den här typen av bolag i ett spekulativt syft. De spekulerar i framtida tillväxt, istället för att basera sina satsningar på historiska nyckeltal och nuvarande resultat. Men faktum är att fintech-bolagen sällan ger snabba pengar, enligt Innovate Finance and Magister Advisors undersökning.

"Det tar istället inte sällan mycket lång tid för fintech-bolag, men även insuretech-företag, att bygga en solid värdering och intäktsmodell. Det beror delvis på att den typen av företag ofta samarbetar med banker och föräkringbolag som generellt är trögrörliga institutioner med långsamma beslutsprocesser", framgår det av rapporten.

När dessa insikter når investerarna kan de känna sig tvungna att börja sälja av sina fintech-innehav snabbare än vad de hade tänkt sig från början. Och om det blir många innehavsförsäljningar på kort dit kan det skapa en negativ dominoeffekt i fintech-sektorn.

I en annan rapport undersöker World Economic Form (WEF) fintech-segmentets effekt på och konsekvenser för finansiella tjänster generellt.

Rapporten slår fast att många fintech-bolag startades med målet om att bli nya dominerande spelare i finansbranschen. Men istället har de kommit att främst samarbeta med tradtionella finansinstitutione som, i sin tur brottas, med allt mer illojala kunder och bristande innovationsförmåga.

Men förvånansvärt många kunder är ändå väldigt lokala med traditionella aktörer såsom banker och försäkringsbolag. Det är bekvämt och ibland billigare att inte byta leverantör av finansiella tjänster, konstaterar WEC. Många av de gamla finansbolagen har de senaste åren också jobbat hårt för att bättre anpassa sig till det nya finanslandskapet och utvecklar nya moderna tjänster, inte sällan tillsammans med fintech-startups.

Detta trots att uppstickarna försökta att skapa en ny infrastruktur och ett nytt finansiellt ekosystem med alternativa betalningssätt och kapitalmarknader.WEC menar att de lyckats med att förbättra infrastrukten och produkterna samt delvis förändrat konkurrenssituationen. Men de har ännu inte förändrat branschen i grunden.

De stora drakarna har fortsatt en mäktig och viktig position. Fintech-revolutionen har helt enkelt uteblivit. Fintech-aktörerna har dock skapat en grogrund för stora framtida förändringar. WEC råder därför de nya spelarna att etablera långsiktiga relationer med större investerare, istället för mer kortsiktiga affärsänglar som vill göra snabba pengar.

Rapporten identifierar även en ny trend: Väletablerade fintech-jättar har börjat köpa upp mindre aktörer. Några exempel är Paypal som förvärvat både Xoom och Braintree – och Square som köpt uppstartsbolagen Main Line Delivery, Fastbite och Caviar. Samtidigt har P2P-jätten Zopa sökt banktillstånd för att växa snabbare och kunna bygga nya produkter och göra förvärv, medan svenska Klarna fick banktillstånd redan i somras.

WEC noterar också ett växande intresse för fintech bland tradtionella finansjättar. Barclays har till exempel öppnat ett innovationscenter i London, medan BNP Paribas startat en fintech-accelerator samt ett insuretech-labb. Över 100 globala banker samarbetar i dagsläget med minst ett i fintech-bolag och allt fler investerare får också upp ögonen för den snabbväxande asiatiska fintech-marknaden.
 

En amerikansk undersökning visar att teknik på uppgång – från internet of things till biometrisk autentisering och blockkedjor – spås få en stor påverkan inom de nästkommande fem åren. Bankerna uppger att deras främsta fokus om tre till fem år kommer att vara att integrera digitala och fysiska kanaler samt att bli en digital ledare.

Det är några av resultaten från undersökningen och rapporten “How Technology Will Shape the Bank of the Future”, utgiven av Vmware.

Över hälften av amerikanska banker med tillgångar på minst 100 miljarder dollar förväntar sig att inom fem år ha kommersiella erbjudanden baserade på teknik såsom API:er/open banking, artificiell intelligens (AI), augmented reality (AR), biometrisk autentisering och blockkedjor.

Fyra av fem banker tror att röststyrda, AI-baserade banktjänster på fem års sikt kommer att ha stor påverkan på privata banktjänster (retail banking). En tredjedel tror att sådana tjänster kommer att ha stor påverkan på banktjänster för storkunder (commercial banking).

Två tredjedelar av bankerna med tillgångar på minst 100 miljarder dollar är på väg att implementera blockkedjeteknik.

Integrationen av ny teknik i befintliga plattformar och att uppgradera gamla system är bankernas främsta utmaningar. 46 procent uppger att gammal infrastruktur påverkar bankens förmåga att lansera nya produkter.

Av de banker som uppger att gammal infrastruktur har en stor påverkan på förmågan att lansera nya produkter svarar hälften att deras bank håller på att modernisera sina datacenter. Lika många investerar i molnlösningar för att klara utmaningarna.

Av de banker som beaktar eller implementerar säkerhetsuppgraderingar, moderniseringar av datacenter, molnlösningar och olika fintech-innovationer förväntar sig 73 procent att dessa investeringar kommer att ha en måttlig till stor påverkan på verksamheten inom 12 månader.

Undersökningen gjordes på uppdrag av Vmware och genomfördes online av Sourcemedia Research i juni 2017. Den omfattade 166 respondenter från tidningen American Bankers databas av frivilliga deltagare. Respondenterna var chefer på banker med tillgångar på minst 15 miljarder dollar.

Ludwig Pettersson startade Savelend i Gävle 2013. Därifrån drev han det tillsammans med en handfull personer fram tills en bit in på februari i år. Då flyttade bolaget till Stockholm och ett kontorshotell i fastighetskomplexet Garnisonen vid Karlavägen på Östermalm. Nu letar Ludwig Pettersson dock efter lokaler i mer centrala lägen för att komma närmare kunderna.

Men Stockholmsflytten var inte självklar. Staden är dyr. Saveland betalar lika mycket för platserna i Garnisonen i månaden som de gjorde i Gävle årligen. Men fördelarna överväger ändå nackdelarna.

– Sitter du norr om Stureplan så finns du inte. Samtidigt har vi kunnat växa lite i skymundan. Affärerna har gått bra men det har varit en utmaning att hitta rätt kompetens i Gävle. Det är mycket lättare att rekrytera här.

Ludwig Pettersson har länge haft ett finansintresse. I 18-årsåldern började han intresserade sig för börsmarknaden och köpte en del aktier. I samma veva började han läsa om peer-to-peer-jätten Lending Club.
Det väckte idén till Saveland.

Han lånade också under denna period ut en hel del pengar i numera konkursade skandalbolaget Trustbuddy.  Han hade också köpt Trustbuddy-aktier, men hann plocka ut både sin utlånade pengar och aktieinnehav innan bolaget gick omkull.  

– Det var olycklig för alla inblandade samtidigt som jag tror att den renade branschen efter att FI gjort sina granskningar. Risken för liknande saker framledes är mindre nu. 

Ludwig Pettersson startade Saveland under sina civilekonomstudier på Gävle Högskola, men hoppade av utbildningen efter 1,5 år utan examen för att fokusera helhjärtat på sitt bolag.

– Vi brukade med glimten i ögat säga att ”CSN var världens bästa riskkapital”. De ställde inga frågor eller direkta krav.

Han var redan 2013 i viss mån en rutinerad entreprenör. Som 11-åring startade han och en kompis ett eget bolag som de skötte helt själva.

– Jag var jag en riktig datanörd och spelade mycket "Counter strike". Jag och en kompis i arrangerade kupper och turneringar för ungdomar och riktade oss till  åldrarna 13-30 år. Vi hade 9000-10.000 medlemmar och fick bidrag varje år från Sveriges roll- och konfliktförbund, SVEROK, utifrån antalet aktiva medlemmar. Jag tror vi omsatte närmare en halv miljon när vi var 11-12 år.

– Jag har alltid varit den lillgamla. Min pappa är affärsjurist och har hjälpt till i de delar han kan. Och vår bokföring var helt korrekt, utom att det var skrivet i Excel.

Han drev företaget tills 15 års ålder, då dataspel blev nördigt.

– Man var tio år för tidig med e-sporten. När jag kom upp i tonåren ville jag ju ut och träffa tjejer och att hålla på med dataspel var inte det som smällde högst, säger han och skrattar åt minnet.

Istället satsade han under gymnasieåren på en pokerkarriär. Han blev snabbt så framgångsrik och fick spela turneringar runtom i Europa och Latinamerika. Ludwig Pettersson lärde känna mycket folk och skapade ett stort nätverk. Han spelade även onlinepoker som han beskriver som enkelt på den tiden.

– Det var guldåldern 2006 till 2007 då du kunde sätta dig en kväll och veta hur mycket du skulle vinna. Sedan blev det svårare. De dåliga spelarna i dag skulle ha vunnit mycket 7-8 år tillbaka. Lägstanivån är så pass hög. Jag kände ett 100-tal som spelade när jag slutade för tio år sedan. Bara ett 50-tal av dem är kvar. 

– I dag är det matematiska program som räknar ut vad som är rätt i en given situation. Jag började själv vinna mindre sista året och tänkte att "nej det här är inte ekonomiskt hållbart" och började plugga till civilekonom och startade Savelend under tiden.

Bolaget vände sig initialt bara till långivare och låntagare. I dag erbjuder det även handel med krediter. Loanstep är bolagets gren inom konsumentlån från 1.000 kronor till maximalt 50.000 kronor – och framöver upp till 100.000 – med individuellt prissatt ränta. Loanstep har i dagsläget 40.000 låntagare.

– Alla ska kunna betala tillbaka lånen. Vi använder UC och analyserar alla kontoutdrag. Mjukvaran som hämtar information och analyserar den är största motorn i vår plattform. Vi använder algoritmer och över fem hundra variabler. Det är dock inte självinlärande, men vi tittar på AI-lösningar som ett nästa steg, berättar Ludwig Pettersson.

Ytterligare ett affärsområde kallas Credstep som kretsar kring företagslån. Den typiske kunden lånar runt 300.000 på 12-24 månader, enligt Ludwig Pettersson.

– Inom detta "brand" gör vi även fakturaköp och konkurrerar med Intrum, men är mycket mer digitala. Snittfakturan ligger på 100.000 med 45 dagars löptid. Den verksamheten leds av Elisabeth Ehn som tidigare var vice vd för Lets deal. Hon var med på hela deras resa på 130 miljoner i omsättning med 30 procent i vinstmarginal.

Det är viktigt ha fler ben stå på, menar Ludwig Pettersson. Fungerar inte en satsning under ett kvartal så finns det annat att luta sig mot – även om mest fokus läggs på Savelend och Credstep.

– Våra ägare vill se att vi skalar och växer med vår låneportfölj. Men vi ska också alltid kunna ställa om och generera vinst.

Vad är största hotet mot er affärsmodell?
– För ett år sedan var det regleringarna i spåren av Trustbuddy-konkursen. Men vi har regleringsbiten under kontroll och nu är det mesta upp till oss själva. Vi är vår egen lyckas smed.

På längre sikt är blockchain-lagrade kontrakt en utmaning, tror Ludwig Pettersson. Savelend undersöker nu hur det kan verifiera vissa lån med den här typen av kontrakt. Han frågar sig samtidigt vem som ska tjäna pengar på blockchain-tekniken. Det finns också många frågetecken kring jurisdiktion runt blockchain. Tekniken når därför sin fulla potential först om 10–20 år.

– Men jag är personligen väldigt intresserad av blockchain och virtuella valutor. Men det är inte nödvändigtvis den med bäst teknik som vinner det "racet" utan den med bäst timing. Det gäller att vara snabbfotad och alltid kunna ställa om i sådana skiften. Ändå tror jag många fortsatt vill ha vägledning och kundtjänst kring de nya teknologier. De stora trögrörliga drakarna ligger sämst till på grund av teknikarv och regleringar i det här fallet.

Peer-to-peer-branschen mår däremot utmärkt, enligt Pettersson.

– Tar man en ögonblicksbild så är den under stor förändring. P2P-bolaget Lendify har till exempel fått in institutionellt kapital. De har visat att det finns en tillväxtresa att göra även bortom privatperson till privatperson. Det är något vi även ser mycket av i USA och Storbritannien.

Men därmed börjar P2P-aktörer likna banker?

– "Peer" betyder inte person till person utan part till part. Det är ett relativt nytt tillgångslag och ska man ha en bra verksamhet måste man vara säker på att man har kapital att låna ut annars, annars blir det svårt att hålla sin tillväxttakt.

På låntagarsidan konkurrerar Savelend främst med banker och kreditbolag. Lendify, Sparlån och andra svenska P2P-aktörer är inte direktkonkurrenter, utan mer som branschkollegor, enligt Ludwig Pettersson.

– Vi [P2P-bolag] har inte ens 0,05 procent av lånemarknaden i Sverige. Men någonstans slåss vi om samma kunder, men det är i dem vi våra spot-"analyser" gentemot.

Savelends huvudsakliga målgrupper är fortfrande främst långivare och låntagare. Kunderna kan komma i kontakt med bolaget via chatt, mejl och telefon. 

– På långivarsidan utbildar samtliga P2P-aktörer marknaden med samma budskap och samma argument. Vi ser oss som ett komplement och förespråkar en juste blandning mellan fonder aktier likvida medel och "peer to peer"-krediter.

Bolaget tar ibland hjälp av konsulter, främst på it- och advokatsidan.

– Men vi försöker undvika det av kostnadsmässiga skäl. Vi använder G&D Advokatbyrå för tillståndsfrågor, medan vår compliance är outsorucad till Harvester. Vi använder även Evander Law för riskfrågor. Intern-revisionen sköts av FCG. Utöver detta söker vi även en compliance-inriktad jurist in-house.

Hur väljer ni it-konsulter?

– Svårt att peka ut ett enskilt it-bolag. Varje har någon konsult som är bra.

Har ni använt på Emrics backoffice-plattform för kredithanteirng?

–Ja, och den är ganska bra, men är mer en generisk produkt som riktar sig till många. Vår plattform är egenutvecklad och skräddarsydd och därmed alltid bättre för just våra kunder.

Vill ni låna ut egna pengar?

– Något vi alltid kollar på och gör det redan i Credstep med fördelen att vi i det fallet sitter på våra egna risklimiter. och kan acceptera en lägre avkastning, exempelvis 2 procent. Det uppfattas dock sällan som attraktivt bland våra långivare.

Savelend har i dag en dialog med ett antal banker, men inget är klart än.

– Vi ser andra mer spännande potentiella samarbeten med nischbanker som är mer snabbfotade. Viktigast är att bygga en plattform som är baserad på API:er så du kan "docka in" andras tjänster. Banker kan redan i dag sälja sina krediter via oss och vi kan därmed bli spelare som får in privatlåntagare och som köper bankfodringar.

Hur skiljer sig det upplägget från exempelvis Lendos?
– Lendo skickar ut kreditförfrågan till bankerna och släpper därmed kontakten med kunden. Vi behåller och tar ansvar för kunden hela vägen.  

Savelend har mandat från sina ägare att göra uppköp vid behov.

– Vi har tittat på fyra stycken bolag, men ett förvärv är inget som ligger nära nu. Många hävdar att de har en helt automatiserad plattform, men ofta är det så att om man gräver lite i det ofta människor bakom som hanterar ansökningar.

Savelends ägare kommer från mer traditionella sektorer än vad som är normalt för tech-branschen. Bolaget har flera fastighetsinvesterare och i senaste rundan – som tog in 11 miljoner kronor – fick Savelend även med sig några kreditgivare. 

– Det har varit en utmaning och nu har vi många möten inbokade i Stockholm. Men jag bedömer inte att vi behöver fler rundor den närmaste tiden. Tidigare har vi bara tagit in 700.000 och 2,7 miljoner. Det ska egentligen inte gå att bygga ett finansbolag med de pengarna. Vi har dock vuxit organiskt och har i dag alla nödvändiga tillstånd. Men här i Stockholm har vi verkligen fått presentera oss med "hej vi heter Savelend vi gör det här" och fått svaret "hur länge ni funnits?", trots att vi är äldsta P2P-långivaren i Sverige.

Ludwig Pettersson är fortfarande huvudägare och äger 37,16 procent av Savelend. Ehrling 100, ett fastighetsbolag i Sigtuna och Vision Invest äger varsin femtedel av bolaget och totalt 40 procent. Övriga äger under fem procent. Däribland Niklas Bråthén, ordförande i Nordic Leisure, ett spel- och kasinobolag verksamt i Östeuopa och noterat på First North. Även Falunbaserade bilförsäljaren Bilmetros vd har en mindre post i Saveland.

– Det är inga heta namn i fintech-världen, beroende på att vi kommer från norr om Stureplan, konstaterar Ludwig Pettersson med ett snett leende.

Bolagsstrukturen är ganska komplex. Moderbolaget SL Lending Group äger Credstep AB som är ett registrerat som finansiellt institut och som bara ägnar sig åt företagskrediter. Savelend Sweden är ett konsumentkreditinstitut samt registrerat som betaltjänstleverantör. Savelend Sweden äger i sin tur Loanstep.

Nyligen tillkom även dotterbolaget Savelend Europe som öppnar för långivning via plattformen inom EU från och med januari nästa år. För närvarande har Savelend endast närvari i Sverige. Under nästa år ska bolaget fortsätta utveckla sin egentillverkade plattform och automatisera den till fullo. 

– Vi har utvecklat den själva inhouse i två år och betakört den under 2017. Den bygger på samma teknik som Collector byggt sin plattform på.

Hur har betakörningen gått?
– Jättebra för att vara ett it-projekt. Finns ju många skräckhistorier. Men det är många duktiga medarbetare på vårt utvecklingskontor i Gdynia i Polen. Vi har fyra utvecklare där och fem i Sverige.

Har ni förlagt verksamhet till Polen av kostnadsmässiga skäl?

– Ja, det är billigare arbetskraft i Polen och lägre inkomstskatt på lön. Landet har också väldigt duktiga it-konsulter och man kan rekrytera kompetent arbetskraft direkt från flera universitet.

2014 omsatte Savelend en halv miljon, året efter 5 miljoner, 15 miljoner år 2016 och i år räknar bolaget med en omsättning på närmare 25 miljoner kronor som, om allt går som planerat, ska dubbleras under 2018 då man även siktar mot svarta siffror.

När får P2P ett brett genomslag tror du?

– Inom fem år. Då har vi troligen också gått igenom en liten börscykel där folk plockat ut delar av sitt kapital från aktiemarknaden för att hitta nått annat.

Så du ser fram emot nästa finanskris?
– Nej det gör jag inte. Dock kan det komma att öppna upp en större retail-marknad för oss i form av nya långivare som letar fortsatt bra avkastning i det fall att börsen går trögare.

På marknadsföringsområdet har Savelend hittills främst jobbat med online-reklam. Bolaget ska även anordna flera evenemang nästa år och bjuda in talare samt synas i branschmedia.

– Jag tror mycket på att synas i traditionella medier för att nå ut till en bredare allmänhet.
 
Flera av de anställda på marknadssidan har bakgrund i spelbranschen och kunskaper i "affiliate" och jobbar datadrivet. Savelend finns även på både Facebook och Flashback.

Jobbar ni med Adwords?

–  Ja, sedan i oktober. Men "företagslån" och "faturaköp"är de dyraste "adwordsen" i Sverige. Så vi måste veta att våra erbjudandena är tillräckligt bra om det ska vara värt det. Vi har även rekryterat en ny kille som ska leda ett programmatics-team.

Bolaget har gjort fler nyanställningar under året och även tagit in en ny CTO som hämtats från Bokadirekt. Framledes letar man främst efter it-utveklare.

– Det är väldigt svårt. Vi konkurrerar med exempelvis Klarna och Spotify och letar både i Polen och Sverige. Vi satsar på landsdedikerade team som är experter på sina marknader.

Vill ni expandera till fler länder?
– Ja vi kollar på det och främst på tvillingmarknader och där ligger Polen bra till.
Landet har ett bra och stort bankväsende. Vi har dessutom redan ett utvecklarteam där. Trustbuddy hade inte landsdedikerade chefer och vi vill inte upprepa samma misstag. Ska vi in i ett nytt land rekryterar vi på plats.

Polska regeringen framstår som delvis auktoritär och oberäknelig?
– Ja, det kan hända saker över natten. Det går väldigt snabbt där och något man får ta in i övervägande. Men P2P-marknaden har behandlats positivt överlag.

Ett beslut som inte var gynnsamt var när polska regeringen plötsligt införde ett räntetak.

– Vi satsar därför främst på företagssidan i Polen. Tyskland är en stor marknad men väldigt indelat vad gäller jurisdiktion, samtidigt som de tyska räntorna är låga. Det är ett högre ränteläge i Polen och vi måste matcha långivarnas önskningar. Våra långivare vill inte ha så låg avkastning som den i Tyskland.

Har ni i likhet med Lendify haft några allokeringsproblem?
– Nej, vi har valt att inte ha så långa lån. Det längsta lånet är fem år och vi försöker hålla de flesta på kring tre år. För när vi ställt frågan vad investerarna efterfrågar så är det bindningstider på tre till max fyra. Vi säger därför nej till 90 procent av de som vill låna trots att de är kreditvärdiga, men de matchar inte önskemålen. Det gäller både privatpersoner och företag.

FI oroar sig för växande skuldberg och varnar för allvarliga konsekvenser för socioekonomiskt svaga grupper som tar snabblån. Men Ludwig Pettersson menar att bankerna är större bovar i sammanhanget.

– Inom P2P flyttar vi tillgångar. Vi skapar inga nya skulder som bankerna gör. Sätter du in pengar på banken så lånar den ut det väldigt många gånger fler. De skapar skuldberg inte vi.

Hur motverkar ni överskuldsättning?

– Vi har låneskola, ekonomitips och budgeter på hemsidan samtidigt som vi nekar mer än 90 procent av de som ansöker om lån eftersom de inte uppfyller låntagarnas kriterier för exempelvis bindnigs- och amorteringstid.

Hur har har relation till FI varit hittills?

– Överlag bra. Men ibland de ställer de frågor som inte är relevanta. Det har hänt att vi har pratat om varandra. Men det är inte FI:s fel. De har så extremt mycket att göra och är alldeles för få tyvärr. Det är en oerhört viktig instans som övervakar enorma summor pengar och som borde få mycket mer resurser till det.

Han tycker också ansökningsprocesserna för tillstånd för att få bedriva konsumentkredit-verksamhet borde snabbas upp. Det finns idag ingen tidsgräns för hur lång tid en sådan ansökningsprocess får ta. Det tog 22 månader för Savelend, men bara cirka tre månader att få tillstånd som betalningsinstitut.

– Men inte heller det kan man lasta FI för, utan det är en regeringsfråga.

Betalbolaget Bambora och kredithanteringsleverantören Lindorff ingår ett strategiskt samarbete för att erbjuda butiksinnehavare och tjänsteleverantörer ett enklare sätt att ta betalt med faktura.

Den första stora kunden som implementerar tjänsten är vårdkoncernen Praktikertjänst, vars drygt tusen tandläkare, kommer att börja erbjuda betalmetoden under hösten.

– Bambora är precis som vi fokuserade på att förenkla betalningar vilket gör att vi förstår varandra bra och kan utveckla bättre och smartare lösningar både för handlarna och slutkonsumenten, säger Erika Rönnquist Hoh, Sverigechef Lindorff.

Nu rullar Lindorff och Bambora ut sin nya betaltjänst på den första gemensamma storkunden, Praktikertjänst. Parterna hoppas att betaltjänsten ska förenkla för patienterna och bespara tandläkare kreditrisk och tidskrävande administration. Under hösten ansluts Praktikertjänsts drygt tusen tandläkare till Bambora och Lindorff.

Bamboras och Lindorffs faktura- och delbetalningslösning rullas ut i Sverige och Norge under hösten 2017. Därefter kommer tjänsten att utökas till övriga nordiska länder löpande under 2018.

Under räkenskapsårets andra kvartal (1 augusti–31 oktober) lånades totalt 175 miljoner ut via Lendifys peer-to-peer-plattform för lån mellan främst privarpersoner. Det kan jämföras med 170 miljoner under första kvartalet. Sedan starten 2014 har nu totalt cirka en halv miljard kronor lånats ut via plattformen.

– Vi börjar att bli en allvarlig utmanare till bankerna. Vi har byggt en tjänst som tilltalar både investerare och låntagare och vi ser en stadigt ökad efterfrågan både på att investera och låna via oss. Vi erbjuder såväl institutionella som privata investerare en möjlighet att investera i ett tillgångsslag som tidigare endast varit tillgängligt för bankerna. Den genomsnittliga årsavkastningen hos Lendify ligger på cirka 6 procent efter kreditförluster och avgifter, vilket många investerare anser vara en mycket bra avkastning i förhållande till den risk man tar, säger Erika Eliasson, IR-chef på Lendify.      

Antalet aktiva investerare på Lendifys plattform ökar stadigt och uppgick per den 31 oktober 2017 till drygt 4.250 personer.

Lendify – en P2P-marknadsplats för lån mellan privatpersoner – tog i maj i år in 200 miljoner kronor genom en obligationsemission från institutionella investerare. Kapitalet har lånats ut på bolagets plattform, vilket planenligt lett till större lånevolymer. Något Realtid.se rapporterat om nyligen.  Obligationsemissionen utökades med ytterligare 100 miljoner i oktober.

Det innebär att pengar som lånas ut via Lendify snabbare hittar en låntagare. Därmed ökar allokeringstakten samtidigt som Lendify kan stärka riskspridningen i långivarnas/investerarnas portföljer; insatt kapital kan alltså fördelas på fler lån än tidigare.

– Genom att använda oss av den institutionella marknaden kan vi möta den stora efterfrågan på lån, göra större volymer och på så sätt även förbättra vårt erbjudande till våra privatinvesterare vilka är kärnan i vår verksamhet, sa Erika Eliasson, IR-chef på Lendify, till Realtid.se i början av oktober.

De ökade volymerna innebär att insättningar gjorda från och med 15 september i år sprids på fler lån. Enligt de nya riktlinjerna fördelas investeringar på över 10.000 kronor på 30 lån, de på 50.000 på 40 lån, de på 100.000 på 50 stycken och investeringar på över en miljon på 100 lån.

Quickbit AB lanserade först under hösten sin plattform för handel med kryptovalutor. 

– När jag tillträdde mitt uppdrag fanns ett uttalat mål om att genomföra en notering på lämplig marknadsplats säger Reinhold Konnander, bolagets vd.

Plattformen använder sig av blockchain-teknologi och artificiell intelligens, såsom kognitiva system och maskininlärning.

Kärnan i systemet är det AI-system som övervakar marknads-fluktuationerna för kryptovaluta. Systemet uppges därmed kunna köpa kryptovalutor när det är som mest gynnsamt ur avkastningssynpunkt.

Korrigering: I en tidigare version av artikeln uppgavs felaktigt att bolaget listats på NGM nordic MTF. Det var en felaktig uppgift. Det korrekta sakförhållandet är att bolaget ansökt om en notering.

Acceleratorprogrammet beskrivs som en unik möjlighet att få tillträde till expertnätverk, finansiärer och en enorm marknad i Kina.

Programmet genomförs under tre månader och ska öppna dörrar och skapa nya kontakter för svenska startups i Kina och Asien. nHacks syftar därmed till att snabba upp processen från affärsidé till marknad.

– Jag och mina kollegor är övertygade om att vi kommer hitta morgondagens unicorns bland de entreprenörer som ansöker till nHack. Genom acceleratorprgrammet kan vi hjälpa företag att testa sina affärsidéer i Kina och få ett kontaktnät som hade varit svårt att finna på egen hand, säger Berit Behring, vd Danske Bank Sverige

Danske Bank menar att Kina är särskilt intressant då det ligger i framkant inom digitalisering, innovation och hållbarhet. Kina har exempelvis tagit på sig ledatröjan i klimatfrågan, menar banken.

"Det finns en oerhörd potential för den som tar chansen. Kina har också tillgång till kapital, talang och marknad, och även hemmaarenan för 70 av världens 250 unicorns", skriver Danske.

Fintech-koncernen Investoo Group köper tyska kryptovalutaportalen Bitcoinmag.de; en plattform för kryptoinvesterare som ger köp- och prisinformation och som bland annat låter användarna jämföra valutakurser.

– Tyskland är en relativt mogen marknad när det gäller att betala med och investera i kryptovaluta. Vi är glada att vi nu har en plattform och publikation som förklarar investeringsprocessen enkelt och transparent, säger David Merry, styrelseordförande i Investoo Group.

Webbplatsen uppges komplettera den befintliga portföljen med kryptovalutasajter, däribland ethereum-kaufen.de och coinlist.me. Förvärvet utökar också Investoo Groups internationella räckvidd inom segmentet kryptovaluta. I dag når man ut till användare i Spanien, Frankrike, Italien och Tyskland.

– Bitcoinmag.de är en online-community och informationsportal som drivs av krypto-investerare, för investerare. Den har en imponerande organisk räckvidd och ger en värdefull trafikkälla för våra partners, Adam Grunwerg, vd på Investoo Group och fortsätter:

– Kryptovaluta är definitivt ett lovande område där vi ser stor potential att ta marknadsandelar inom lead generation. Vi ser fram emot fortsatt tillväxt.

Förvärvet av Bitcoinmag.de görs efter att Investoo Group nyligen kommunicerat att man ingått ett låneavtal om totalt 80 miljoner kronor. Finansieringen är utformad för att stödja bolagets aggressiva tillväxtstrategi. Investoo Group har förvärvat flera webbplatser under 2017, inklusive roboadvisors.com och 100forexbrokers.com.

Svenska fintech- och it-bolaget Seamless, med huvudkontor i Norrtull i Stockholm, köpte i fjol norska fintech- och betalbolaget Meawallet. Bolaget har bland annat utvecklat en betalplattform som är en del av Mastecard Digital Enablement Service.

Nu har Seamless-ägda Meawallet slutit ett avtal med en icke namngiven norsk bank. Med hjälp av tekniken kommer banken kunna erbjuda mobilbetalningar i butik, via bankens app eller på nätet med hjälp av så kallade OEM Pay-tjänster, till exempel Apple Pay, Samsung Pay och Fitbit Pay. Det här är första gången MeaWallet levererar en ren OEM Pay-lösning.

Avtalet med banken sträcker sig över en treårsperiod och ordervärdet ligger på mellan 200.000 till 350.000 euro. Det framgår av ett pressmeddelande på torsdagen.

Det har stormat mycket kring Meawallets ägare; det First North- noterade fintech- och it-bolaget Seamless senaste tiden. Bakslagen har avlöst varandra och kulminerade med en husrannsakan av EBM på fredagseftermiddagen den 20 oktober.

Tillslaget var, enligt Dagens Industri, en följd av att en ledamot i bolaget genomfört en en kontroversiell aktieförsäljning på drygt 580.000 kronor. Försäljningen ska ha genomförts en vecka innan bolaget annonserade en nyemission, med följden att Seamless-aktien – som handlas på First North –rasade med närmare 50 procent i mitten på oktober. Ingen ska ha anhållits i samband med husrannaskan, enligt tidningen.

Realtid.se har sökt EBM-åklagare Olof Kronlund som beslutade om husrannsakan.

Seamless har det senaste halvåret även varit föremål för en rättslig process med mjukvaruföretaget Accumulate som 2013 stämde Seamless i och med dess lansering av apen Seqr. I september i år vann dock Seamless målet och domstolen ogiltigförklarade Accumulates patent.

I oktober tappade även Seamless sin IR-chef Martin N. Larsson som av oklara skäl, slutade på egen begäran. Samma dag meddelade styrelsen även att den vill avveckla eller sälja det påkostade flaggskeppet Seqr som bland annat möjliggör direktbetalningar inom Europa.

Styrelsen uppgav också att den öppnar också för en nyemission för att tillföra Seamless 100 miljoner kronor – och att en extra bolagsstämma ska hållas de närmaste veckorna.  

"Övervägandet att avveckla Seqr bygger på en grundlig analys av konkurrensfördelar och faktorer av betydelse för högsta sannolikhet för framgång. Genom att avveckla det kostnadskrävande B2C-erbjudandet skulle bolaget både kunna tidigarelägga övergången till vinst och fokusera på de aktiviteter där konkurrensfördelarna är mest uppenbara och hållbara", skrev styrelsen då.

Realtid.se har även sökt Seamless vd Tomas Jalling  och bolagets ordförande för en kommentar.

Tillväxten uppges bero på bolagets europeiska expansion.Trustly finns nu på 29 marknader i Europa. Tjänsten låter användana göra betalningar och överföringar direkt från deras bankkonto.

– Att uppnå 100 miljarder kronor i ackumulerad betalningsvolym är en viktig milstolpe för oss på Trustly, säger Oscar Berglund. Det visar att vår betalningsmetod snabbt kommit att bli en av de mest föredragna betalningsalternativen för europeiska konsumenter, säger Osvar Berglund, vd för Trustly.

Två nya samarbeten

Bolaget har den senaste tiden inlett samarbeten medan både brittiska Flywire och svenska Emric. Tillsammans med Flywire– en leverantör av internationella in- och utbetalningar – möjliggör Trustly direktbetalningar i större delen av Europa.

Genom samarbetet med Emric får Emrics företagskunder tillgång till Trustlys betalmetod. Via betalbolagets online banking-teknik uppges företagskunderna kunna erbjuda sina kontoinnehavare omedelbara inbetalningar, utbetalningar. Företagarna ska även själva kunna göra autentisering av kontoinnehavare i realtid.

Topprankas

I september utsåg London Stock Exchange Trustly till ett av Europas mest inspirerande och snabbväxande företag just nu. Även Financial Times rankade i våras Trustly som Europas snabbast växande bolag i sammanställningen "1000: Europe's Fastest Growing Companies"

– Vi har utökat vår banktäckning och kvalitet för att kunna tillhandahålla den absolut bästa tjänsten för överföringar och betalningar till företag och konsumenter i Europa, sa vd:n då.

Finansbolag och banker gör stora investeringar för att få fram och strukturera olika typer av data för att bli effektivare och proaktivare. Men också för att skapa mer skräddarsydda kund- och företagserbjudanden.

– Det blir allt viktigare att ha AI-system inom sitt ekosystem. Det här är något man måste förstå på ledningsnivå. Man måste också ha insikter i hur AI påverkar just dina affärer och tjänster. Det är bråttom att ta reda på det. Det krävs AI-team. Vi har själva ett team här i Stockholm och ett i Skopje, berättar Seavus vd Dimitris Panagio när Realtid.se träffar honom i ett stilrent konferensrum på bolagets huvudkontor i Stockholm.

Han säger att vi ska använda AI för att lösa pussel genom att matcha ostrukturerad data med strukturera.

Seavus har de senaste åren utvecklat en ny mjukvaru-plattforom baserad på avancerade algoritmer. Den har fått namnet DoAI och bygger på olika AI-tekniker såsom maskininlärning och kognitiv intelligens.

Seavus har fått otaliga intresseförfrågningar senaste tiden. Först ut med att använda plattformen blir dock Enköpingsbaserade rekryterings- och HR-bolaget Jobmore som ska använda tekniken för att matcha ihop arbetssökande med arbetsgivare på ett så träffsäkert och effektivt sätt.

Seavus "installerar" och implementerar nödvändig program- och mjukvara och sköter initialt driften, vilket tar cirka tre månader, berättar Dimitirs Panagio. Därefter följer löpande driftskostnader.  Han har svårt specificera vad det rör sig om i kronor och ören, då det är väldigt individuellt, men menar att de försökt prispressa produkten så mycket som möjligt.

AI:t har bland annat tränats i att förstå det svenska språket och kan utifrån samkörd data ranka och rangordna information på ett strukturerat sätt. 

– Det unika med det här systemet är att det inte är outsourcat utan kunden har full kontroll över alla det gör och kan när som helst "öppna motorhuven" och se varför systemet kommit fram till det eller andra, menar Dimitris Panagio och fortsätter:

Det ska också vara "explainable" och alltså ingen "svart låda" utan till 100 procent transparent. AI:t ska kunna förklara vad det gör hela tiden.

De system som erbjuds på marknaden kan innebära att data låses in och kopieras. De tränas på kundens data utan kundens kännedom, enligt Dimitris Panagio. Därmed riskerar man att förlora kontrollen över sin information. Men okunskapen om det är stor, anser han. Många kunder vet inte vad de ska ställa för krav på AI-system. Därför lämnar de gladeligen med sig av sin information till stora it-jättar, hävdar Dimitris Panagio.

– Det är farligt att dela med sig av din företagsdata. Det är viktigt att behålla det inom sitt ekosystem och därmed kontrollen. Vi vill behålla data hos kund. Vi vill att de ska ha kvar den inom sitt eget ekosystem och ge dem kontrollen, säger han.

Men många företag har ju undermålig it-säkerhet. Det visar rapport efter rapport. Varför inte överlåta det till stor it-jätte istället?

– Det är en annan diskussion som ligger utanför det här tycker jag. Men det blir säkert en allt mer högaktuell fråga som sannolikt kommer att lösas på ett bra sätt.

I en intervju med Realtid.se sa fondförvaltaren Kunal Gosh att det finns få riktiga AI:n i dagsläget. Ett riktigt AI bör kunna generera egna algoritmer och prata med andra AI-system. Det kan således bland annat ge egna konkreta rekommendationer till användare.

De kriterierna uppfyller inte DoAI. Dimitris Panagio försäkrar doss Realtid.se om att systemet kan göra sådana saker men menar att kunderna ännu inte är mogna för det. Det är en utveckling som får växa fram långsamt tills kunderna är redo, menar han.

– AI:t är inte heller helt självgående utan det behövs någon eller några som kan lyfta på huven och som förstår hur "motorn" fungerar. Vi vill utbilda våra kunder i det här. Även om man kan överlåta driften till oss. 

Hur skiljer ni er då från till exempel IBM och Microsoft?

– Att programvaran är helt transparent och att kunden behåller sin kontroll. Målet är att alla ska förstå vad AI:t gör. Vi jobbar på lite olika lösningar för att även oinsatta ska förstå det här. 

Seavus AI lämpar sig för repetitiva och tidsödande arbetsuppgifter, enligt Panagio. Det har som sagt redan sålts till ett rekryteringsföretag i Enköping som ska använd systemet för att klassificera cv:n och personliga brev.

Denna data samkörs sedan med arbetsgivares önskemål. Graden av anställningsbarhet översätts i ett scoring- eller rankningssystem, på en skala fårn 0-1. Jobmores vd räknar med tidsbesparingar på uppåt 40 procent med hjälp av Seavus teknik, hävdar Dimitris Panagio.

För Realtid.se demonstrerar Panagio DoAI exklusivt. Han visar först i en nedskalad och gravt förenklad kodbaserad version hur AI:t tränas i att kategorisera ordval i ett fiktivt CV. 

"Träningspasset" eller upplärningen pågår i ett par minuter. Sedan demonstrerar han hur systemet lyckas kategorisera exempelvis en mening som "Gillar att jobba både med människor och ensam" som en personegenskap och "arbetat som undersköterska" som en erfarenhet. Samt ordet "diplom" som en licens eller ett certifikat.

Systemet validerar och kategoriserar CV:ts innehåll på någon sekund. Det förstår sedan tidigare engelska och nu alltså även svenska. 

– Det här ökar människors chanser och möjligheter till mer objektiv bedömning i rekryteringsprocesser, menar Dimitris Panagio.

Seavus samarbetar nu med spårkforskare på KTH och Uppsala universitet för att förfina spårförståelsen ytterligare. 

Bolaget har också dialoger med ytterligare två kreditmarknads-aktörer som vill använda mjukvaran för att göra riskbedömningar inom ramen för kreditbedömningar.  Det kan också användas i offentlig sektor av exempelvis sjukhus. Anställdas tillgänglighet kan rankas på samma sätt som i rekryteringsexemplet. 

– De slipper ringa runt och fråga utan kan ranka fram vilka som exempelvis kan jobba helg, säger han.

För att använda systemet krävs överblick över sin data. Därefter tar man reda på vilken data som behövs för ett specifikt syfte, stoppar in den i systemet och börjar träna AI:t. Man testar och verifierar och testar igen tills det uppfyller önksad utkomst, förklarar Dimitris Panagio.

En pensionsrådgivare kan exempelvis använda systemet för att matcha individer med pensionsprodukter och skapa skräddarsydda erbjudanden. En sådan matchning kan göras på 1 sekund istället för på en dag. 

Systemet kan även fylla i en revisionspost på 1 sekund istället för 300 minuter per post som det kan ta idag för en revisor och revisionsbolag.

Och en e-handelssajt kan få ned tidsåtgången för uppdatering och underhåll av exempelvis produktinformation och villkor från 2-3 år till 10-60 sekunder med DoAI.

– Frågan är hur man införlivar detta i sin affärsmodell. Man kan välja att utöka sin affär drastiskt. Man kan också låta kunder få sekundsnabba svar. Vi för nu en dialog med KTH vad sådant här kan betyda för företag. 

Han trycker på att det är viktigare än någonsin att ta reda på hur ens affär ser ut och vad ens nya roll i värdekedjan är när disruptiv teknik som AI nu börjar få stort genomslag i många branscher. Inte minst inom bank och finans.  

Det handlar också om att vidareutbilda personal och göra nyanställningar. IT-kompetens är viktigare än någonsin. "Men man måste hela tiden göra medvetna val", konstaterar Dimitris Panagio. Han varnar för att förlita sig på gamla processer? Det är för dyrt och kostsamt. Men digitaliseringen som pågår är inte tillräcklig snabb och effektiv, enligt Panagio.

– Vi kan inte använda gårdagens tekniker och lösningar för att lösa morgondagens problem. Gör du det är du rökt. Visst det kanske är jättespännande att brygga öl på stenåldersvis men sådana idéer stannar ofta på hobbystadiet. 

Han varnar också för att göra Nokias misstag att avfärda ny teknik som en fluga. Nokia var världens största mobiltillverkare tills den beslutade sig för att inte haka på smartphone-trenden. Men det är lika viktigt att inte bara investera i teknik per se utan att noggrant analysera hur den kan integreras i befintliga affärsmodeller.  Han uppmanar alla att inte att agera som dotcom-företagen på 90-talet som trodde att det räckte med att bara sätta upp en hemsida så skulle kunderna komma automatiskt.

Det investeras nu till exempel mycket i kundtjänstbotar som ibland avfärdas som "skyltfönster" och pr-trick. Dimitris Panagio håller med om det men tycker samtidigt inte man ska nedvärdera det då det snarare är ett första steg mot AI. Det är en testmark. 

Men han varnar för att stanna där och tänka att AI är något som ligger längre fram i tiden. Det händer nu säger han och det är bråttom att haka på trenden innan det är för sent. För då blir man omsprungen av sina konkurrenter. 

– Vd:ar och ledningsgrupper tänker främst på AI i termer av exempelvis självkörande bilar och säger något i stil med att "ja det är coolt men det ligger långt fram i tiden". Liknande kommenterar hör vi kring människolika robotar och AI-medicin. Men det är inte det som är intressant på AI-området än, utan mjukvaror på t ex backoffice-området.

– Men det är bråttom på riktigt. Jobmore har fattat det. De kommer att ligga mil före sina konkurrenter.

Det var på en extra bolagsstämma den 1 november förra veckan som styrelsen beslutade om att genomföra två riktade nyemissioner på maximalt 100 miljoner kronor.

”Nyemission 1” eller det ”Institutionella Erbjudandet” på maximalt 76 miljoner riktar sig till befintliga aktieägare, kunder, samarbetspartners och andra strategiska investerare. Lägsta investering är 1.000.000 kronor.

”Nyemission 2”, ”Erbjudande till allmänheten” eller ”Erbjudandet” på maximalt 24 miljoner riktas till befintliga ägare, kunder, allmänheten, samarbetsparters och andra strategiska investerare.

Kapitalet ska användas till att vidareutveckla Pepins crowdfunding-tjänst.

Antalet aktiva investerare på Lendifys plattform var per den 31 oktober cirka 4.250 personer. Nyligen investerade professionella investerare 300 miljoner genom en obligationsemission som investerats i lån via plattformen. Sedan starten 2014 har Lendify förmedlat lån för en halv miljard.

Lendifys vd sa i en intervju med Realtid.se i juni att målet på sikt är att bli en börs för lån och nu har första steget mot det tagit.

– Vi håller på att skapa en börs för lån. Andrahandsmarknaden som vi öppnar nu gör att investerare kan köpa och sälja låneportföljer mellan varandra. Det skapar likviditet så att fler ska kunna investera i lån till kreditvärdiga låntagare i ett tillgångsslag som hittills varit förbehållet bankerna. Att avkastningen i förhållande till risk är god i den här typen av lån framgår tydligt i bankernas resultaträkningar, säger Erika Eliasson, IR-chef på Lendify.

Sedan några år tillbaka kan Londonborna betala sina kollektivtrafikresor med ett kontaktlöst kort. Och det har blivit en succé. Över 40 procent av resenärerna använder nu detta kort för att betala buss- och tunnelbaneresor i den brittiska huvudstaden.

– För att nå dit har en hel del behövt förändras. Det har handlat om att skapa nya betalregler. Och utan våra partnerskap hade vi inte sett dessa stora framgångar, säger Shashi Verma, teknikchef på Transport for London.

Mot bakgrund av framgångarna vill nu Visa ta sin lösning ut i världen. För att nå dit lanserar kortbolaget programmet Visa Ready som är ett resultat av ett samarbete mellan teknikföretag, fintechföretag på Visa Innovation Center i London. Inom ramen för programmet ska tekniken testas i stor skala och bland annat behovet av lokala anpassningar undersökas.

– Vi vill göra transportupplevelsen snabbare enklare och säkrare oavsett färdmedel, säger Michael Lemberg, produktchef på Visa Europa.
 

Goldman Sachs presenterade den 8 november en lång lista med nyutsedda managing directors. Ett av namnen på listan är svensken Rolf Andersson.

– Våra nya managing directors har visat ett fantastiskt engagemang under sina anställningar för våra medarbetare, klienter och kultur och vi önskar dem fortsatt framgång när de nu tar detta viktiga nästa steg i karriären, säger Goldman Sachs vd Lloyd C. Blankfein i en kommentar till nyutnämningarna.

2015 förvärvade investmentbanken Rolf Anderssons plattformslösning Pantor; ett system för värdepappershandel som bland annat används av SEB och Stockholmsbörsen. Goldman äger i dag alla rättigheter till Pantors teknik, men inte aktierna i det svenska företaget, enligt Breakit. Förenklat säkerställer Pantors plattform att en transaktion ägt rum på ett snabbt och tillförlitligt sätt.

Samarbetet mellan investmentbanken och Pantor syftar också till att de tillsammans ska ta fram nästa generations plattformar för snabbare börshandel. Goldman är därför också i färd med att bygga upp ett nytt fintech-labb på Pantors kontor i centrala Stockholm, enligt Breakit.

Realtid.se har sökt Rolf Andersson under måndagen för en kommentar.

Det framgår av ett pressmeddelande.

År 2013 stämde mjukvaruföretaget Accumulate Seamless för patentintrång i och med sistnämnda bolagets lansering av betalappen Seqr. Året efter lämnade i sin tur Seamless in en stämningsansökan om att patentet skulle ogiltigförklaras. Och den 15 september i år vann Seamless målet. Patent- och marknadsöverdomstolen ogiltigförklarade Accumulates patent. Men bolaget överklagade domen.

Nu blir det dock ingen överprövning. Detta efter att bolagen nått en uppgörelse. Målen avskrivs sedan parterna gjort upp "slutligt, och utan ytterligare tidsutdräkt". Överenskommelsen inkluderar även ekonomisk kompensation till Seamless. Kompensationen är i huvudsak kopplad till rättegångskostnader. Vilka belopp det rör sig om framgår inte.

Stormig tid

Det har stormat mycket kring Seamless under hösten. Bakslagen har avlöst varandra och kulminerade med en husrannsakan av EBM på fredagseftermiddagen den 20 oktober. Tillslaget var, enligt Dagens Industri, en följd av att en ledamot i bolaget genomfört en en kontroversiell aktieförsäljning på drygt 580.000 kronor.

Försäljningen ska ha genomförts en vecka innan bolaget annonserade en nyemission, med följden att Seamless-aktien – som handlas på First North –rasade med närmare 50 procent i mitten på oktober. Ingen ska ha anhållits i samband med husrannaskan, enligt tidningen.

I oktober tappade även Seamless sin IR-chef Martin N. Larsson som av oklara skäl, slutade på egen begäran. Samma dag meddelade styrelsen även att den vill avveckla eller sälja det påkostade flaggskeppet Seqr som patentstriden med Accumulate kretsat kring. Styrelsen uppgav också att den öppnar också för en nyemission för att tillföra Seamless 100 miljoner kronor.

"Övervägandet att avveckla Seqr bygger på en grundlig analys av konkurrensfördelar och faktorer av betydelse för högsta sannolikhet för framgång. Genom att avveckla det kostnadskrävande B2C-erbjudandet skulle bolaget både kunna tidigarelägga övergången till vinst och fokusera på de aktiviteter där konkurrensfördelarna är mest uppenbara och hållbara", skrev styrelsen då.

Mindre framgång

Nyligen fick dock bolaget lite medgång när det stod klart att dotterbolaget MeaWallet landat ett bankavtal. Det rör sig om en icke offentliggjord norsk bank som ska använda MeaWallets betalteknik. Avtalet sträcker sig över en treårsperiod och ordervärdet ligger på mellan 200.000 till 350.000 euro.