Av de 100.000 medlemmarna är cirka 65 procent svenskar och resten från övriga Norden, Europa och Asien. Bolaget är i dag Nordens största crowdfundingplattform och siktar nu på en internationell expansion med kontor i bland annat Dubai och Mexico City.

Under hösten inledde crowdfunding-bolaget även ett samarbete med tidigare finländska konkurrenten Privanet som också ingår i NGM-nätverket.

Fundedbyme säger sig ha radat upp flera framgångar senaste tiden, däribland vad man kallar för rekord i crowdfunding, då en startup fick in 2,6 miljoner kronor på under minuten. Plattformen har även förmedlat 21,5 miljoner kronor i en runda, vilket är mest hittills.

Medelinvestering i kampanjer från enskilda investerare är 32.000 kronor. Största investering från en enskild investerare är hittills 1.900.000 miljoner kronor.

Bolaget har i dagsläget kontor i sex länder.

Steve Kirsch är vd för amerikanska fintech-bolaget Token som han var med och grundade 2015. Han var en av talarna på konferensen Fintech Stockholm 2017 på Berns på onsdagen. Arrangörer var Finansliv och Breakit.  

Token erbjuder ett standardiserat så kallat API eller datadelande gränssnitt för banker och utvecklare. Med hjälp av tekniken eller plattformen kan exempelvis ett appföretag integrera sin app på en banks plattform. 

Token siktar på att skapa ett standardiserat bank-API i Europa och ser stora affärsmöjligheter i och med EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 som i införs i maj nästa år i Sverige. Token har tagit in kapital från flera europeiska VC-firmor, däribland svenska EQT. Amerikanska investerare har dock inte velat satsa på bolaget, då det inte finns någon motsvarighet till PSD2 i USA.

– Banking har historiskt handlat om personliga kundrelationer. Men det förändras med open banking och PSD2, sa han under sitt anförande under kristallkronorna i Berns stora salong på onsdagen.

Med EU:s nya betaltjänstdirektiv kommer så kallade trejdeparts-aktörer, exempelvis fintech-startups, under vissa omständigheter, kunna få ut konto- och transaktionsdata från banker. Denna data delas via öppna bank-API:er. Tredjepartsaktörerna kan sedan bygga tjänster på datan, alternativt skapa lösningar tillsammans med bankerna. Nordea vill till exempel skapa ett appstore för banktjänster, medan startupen Mina tjänster dockat in sin applösning på Swedbanks plattformar. 

– Det här sker nu i realtid. Data kan i dag överföras mellan app och en bank i realtid. Men det kräver attitydförändringar hos banker för att nå dit. Det handlar inte om dina appar längre. Banker har tidigare haft kontroll på sina kunder och sin data och fått dem att använda bankens appar. Men så är det inte längre, sa Steve Kirsch.

Han pekade på att det inte går att kontrollera sina kunder längre. I dag handlar det istället om att identifiera vad de vill ha.

– Generellt efterfrågar de många appar. Utbudet av applikationer har ökat enormt. Det finns i dag över en miljoner Iphone-appar. 

Han visade sedan en bild på en gammal Motorola-telefon bredvid den senaste Iphone-modellen "X". 

– När Motorola kom så var det "wow". Det gick till och med och surfa och man kände att det här är framtiden. Sedan kom Iphone och förändrade allt. 

Han konstaterade därefter att bankerna mentalt fortfarande är kvar i Motorola-stadiet. Detta trots att de behöver uppgradera till en "smart mobil" i metaforisk mening.

– Open banking är en liknande process. Man kommer i framtiden fråga sig hur vi överlevde med "Motorla"-modellen. Men fortfarande är mycket av banking designat för en tid före internet. Man kan ofta inte ens köpa en banan med sitt kreditkort för att beloppet är för lågt. Eller så blir man nekad att beställa en vara från ett annat land på grund av bedrägeririsk. 

Även API-utvecklingen går för långsamt, anser Steven Kirsch. Största mjukvarubolaget i Storbritannien har bara kapacitet att använda en API. Det finns inte heller något standardiserat API-plattform som för banking. Alla banker bygger sina egna varianter. Men Steve Kirsch tycker att det är fel väg att gå. Bygg ett gemensamt system eller använd techbolagens alternativ uppmanar han.

– Apple var tidiga på alla teknikfronter och ligger långt framme. De har lyckats leverera den bästa appplattformen för utvecklare och blivit världens viktigaste bolag.

Han tog även Googles Android-system som exempel.

–Microsoft sa att "nej, vi kommer inte använda Android utan vi ska bygga vårt eget system". Men vem "failade" i slutändan? jo Microsoft. Det handlar alltid om att välja den bästa plattformen. 

Ändå väljer banker, menar Steve Krisch, att hålla fast vid sin gamla slogan: Håll dig lugn och spela säkert för att förbli compliant. Men spelplanen har helt förändrats. Den attityden kommer inte att fungera de närmaste tio åren. 

– Om de vill agera aggressivt ska de köpa en vinnare. Men idag så betraktar banker startups mest som en infektion som når kroppen. De blir allt för ofta tillplattade eller avisade av bankerna, menar Steve Kirsch.

Samtidigt finns det i dag otroligt många startups och appar och det är svårt för bankerna att veta vilka som är värdefulla. Men de behöver likväl ändra sin inställning och slopa sitt standardsvar som ofta lyder i stil med; "jättespännande idé men vi behöver bara ett tillstånd eller ett godkännande till för att kunna satsa på den här tekniken". 

– Det finns aldrig någon deadline för sånt. De här processerna måste snabbas upp, konstaterar Steve Kirsch.

Latif Andersson, investeringschef på crowdfunding-bolaget och P2P-plattformen Pepins var en av talarna på Fintech Stockholm 2017 i Berns stora salong på onsdagen.

Värmdöbaserade Alternativa Aktiemarknad bytte förra året namn till Pepins för att främst fokusera på så kallad investeringsbaserad eller ägarbaserad crowdfunding. Men bolaget driver fortsatt Alternativa listan, en aktiemarknad för onoterade företag.

Entreprenören Anders Sjunnesson har byggt plattformen Pepins som lanserades i våras. Bolaget tog i fjol in ett startkapital på 30 miljoner kronor. 2016 tog även finansmarknadsministern Peter Norman plats i styrelsen som Realtid.se rapporterat om tidigare.

Pepins investeringschef Latif Andersson berättade under sitt anförande om den snabba utvecklingen inom crowdfunding som startade i USA och Storbritannien.

– Det var förut till exempel olagligt för amerikaner att investera tidigt i tillväxtbolag. Kravet var att man skulle ha minst 300.000 dollar på kontot. De som kunde investera var därmed främst riskkapitalbolag och affärsänglar, sa Latif Andersson under sitt anförande.Riskkapitalbolag har dessutom ofta krav på att få tillbaka tio gånger pengarna inom ett visst tidspann. Vanligt är också fondfinansiering som löper på fem år. Men crowdfunding förändrar spelplanen. På Pepins kan vem som helst investera från 500 kronor.

Ägarbaserad gräsrotsfinansiering eller "equity crowdfunding", som Pepins erbjuder, utgör nu uppåt 14 procent av hela den så kallade delningsekonomin eller "shared economy" som crowdfunding är en del av. I fjol omsatte hela delningsekonomin globalt 70 miljarder dollar, en fördubbling sedan 2015. Equity crowdfunding demokratiserar investeringsmarknaden, enligt Latif Andersson. Och det är på tiden.

– I dag fördelas riskkapital skevt. I Sverige stannar det mesta i Stockholm hos en generisk grupp människor. Mindre än 4 procent av dem som får in kapital är kvinnor eller "coloured" [icke-vita]. Men via Pepins plattform kan man vända sig till en enorm kapitalbas.

Ett crowdfundat bolag kan få väldigt många delägare men Pepins säger sig ha löst det genom att låta delägarna investera i ett holdingbolag som i sin tur äger det kapitalsökande bolaget. På så sätt får det i formell och juridisk mening bara en ägare.

En annan fördel är att investerarna, som nästan uteslutande är privatpersoner, agerar som bolagsambassadörer, enligt Latif Andersson. Under sitt anförande tog han finska startupen Naava som exempel. Bolagetm som tagit in kapital via Pepins plattform, har som affärsidé att rena luften på kontor och i hem med växtlighet, så kallade gröna väggar.

– Det största problemet för startups är att få folk att prata om deras produkter. Naava visste inte hur de med liten marknadsföringsbudget skulle nå svenska konsumenter. Men vi hjälpte dem ta in 1.300 delägare, som främst kommer från Sverige. En av dem, som investerade 1.000 kronor, fick sedan sin arbetsgivare att också gå in i Naava.

Latif Andersson berättade att delägarna ofta delar företagens värderingar. Pepins-crowdfundade Frilans Finans uppmanade nyligen till exempel sina investerare att tillsammans med bolaget sätta upp framtidsmål.

Latif Andersson menar att även traditionella ängelinvesterare har mycket att vinna på att komplettera sina portföljer med crowdfunding-investeringar. Anledningen: En ängelinvesterare som går in i små tillväxtbolag behöver diversifiera sin portfölj med 10-15 bolagsfinansieringar för att få en någorlunda riskspridning och avkastning. 

– Snabbt sitter man inte sällan på en lite för stor portfölj efter att man i första rundan kanske gått in med en miljon och i andra med två och snart har man en portfölj på kanske uppåt 40 miljoner i små onoterade tillväxtbolag. Det blir lätt lite skevt. Via Pepins kan man istället gradvis direktinvestera mindre belopp i 10-15 bolag och öka sin diversifiering efter hand.

– Jag tror inte att crowdfunding ersätter traditionella investeringar, men att det bli ett komplement i framtiden.

Yosef Mohamed var en av talarna på konferensen Fintech Stockholm 2017 som hölls på onsdagen på Berns i huvudstaden. 

Från scenen i den pampiga "Stora salen" berättade Yosef Mohamed om fintech-startupen Transfer Galaxy som han var med och grundade i slutet av 2015 i Örebroförorten Vivalla. Han beskriver tjänsten som ett"Swish" för utlandsöverföringar till den afrikanska länder. 

Men låt oss backa bandet lite först.Yosef Mohamed och hans bror Ali kom till Sverige när de var två och tre år gamla. Familjen flydde 1988 från inbördeskriget i Somalia som låg i ruiner. Bröderna Mohamed växte upp i den socioekonomiskt svaga miljonprogramsförorten Vivalla utanför Örebro.

Men bröderna trivdes i skolan och hade lätt för alla ämnen. Yosef Mohamed fick bra betyg kunde läsa till civilingejör på KTH i Stockholm. Han upplevde att han ändå hade svårt att få jobb på grund av sitt namn.

– Men jag hade hela tiden en stark drivkraft om att på något sätt vara med och bygga upp Somalia igen, sa han under sitt anförande på Berns.

För två år sedan förändrades allt. Bröderna kläckte en företagsidé när de och barndomsvän Khalid Qassim stod i en lång kö i Vivalla. De köade till ett ombud för att föra över pengar till släkten i Somalia.

– Vi är alla fotbollsintresserade och snackade först spontant om fotboll. Men sedan började vi fråga oss varför vi egentligen stod där i den långa kön. Vi funderade också kring varför vi först behövde ta ut pengar för att sedan fylla i ett formulär och lämna in dem till ombudet. Det måste finnas ett smidigare och billigare sätt sa vi. De stora aktörerna tar uppåt 15 procent i transaktionsavgift. Vi var alla tre fascinerade av Swish och frågade oss varför det inte fanns en liknande lösning för utlandsöverföringar.

Sagt och gjort. I slutet av 2015 släppte de tjänsten Transfer Galaxy och bolaget med samma namn som registrerades hemma i Vivalla. De fick snabbt kunder i Borås, Göteborg och Malmö.

– En kund som fångade vårt intresse var från Kalix. Vi visste inte var det låg och började gissa oss fram. En snabb "googling" visade att det ligger långt uppe i Norrland. Vi blev så överrumplade att vi bestämde oss för att ringa upp kunden för att ta reda på hur han hört talas om oss. Genom vänner berättade han och vi tänkte att "om ett litet bolag från Vivalla lyckas nå ett litet samhälle med 7.000 invånare Norrland, ja då har vi verkligen något stort på gång", minns Yosef Mohamed.

Transfer Galaxy började därefter snabbt jaga riskkapital. Efter många nej nappade till slut det då nystartade Backing Minds som specialiserat sig på att hitta underskattade entreprenörer. Bolaget gick i två omgångar in med en månhmiljoninvestering.

Några veckor efter lanseringen pitchade grundartrion Transfer Galaxy på Sthlm Tech Fest. Genast kom första uppköpserbjudandet från en konkurrent som var beredd att förvärva bolaget för 50 miljoner kronor. Men de tackade nej. De ville inte ge upp sitt livsverk.

– Vi vill inspirera människor i Vivalla och andra förorter att våga starta eget.

I senaste rundan gick Backing Minds in 4,5 miljoner kronor. Även Collector bank har gått in med pengar, oklart hur mycket. Under året har bolaget även fått betaltillstånd av Finansinspektionen. Nu är målet en snabb Europaexpansion. 

Yosef Mohamed ser enorm potential i tjänsten.

– 2,5 miljarder människor har inget bankkonto. I Afrika har man hoppat över infrastrukturen med banker och gått direkt på mobilen. Men världens fattigaste får betala de högsta transaktionsavgifterna för att ta emot pengar från sina nära och kära. Det tar också lång tid att föra över pengar med till exempel Western Union, i genomsnitt uppåt 13 sekunder. Med vår tjänst tar det bara tre sekunder, berättade Yosef Mohamed under sitt tal.

Det beror på att Western Union haft världsmonopol på "remittance" eller transnationella överföringar, enligt Yosef Mohamed. Men nu vill han utmana jätten. 

I år väntas transnationella överföringar till ett värde av 636 miljarder dollar att genomföras, jämfört med 586 miljarder dollar år 2015. Det är mer än hela Sveriges BNP och mer än landets samlade bistånd. Samtidigt ökar mobilanvändningen kraftigt globalt. 2009 fanns det 40 miljoner mobilanvändare; i fjol över en halv miljard. Över 800 miljoner afrikaner har i dag en mobiltelefon. Transfer Galaxys tjänst täcker ni 50-60 procent av den afrikanska kontinenten.

Bolagets api-baserade plattformen har avtal med inlösare, inväxlare samt telekomoperatörer i Afrika. Telekombolagen och Transfer Galaxy tar ut en transaktionsavgift på totalt 6 procent, medan de stora aktörerna tar ut mellan 12-15 procent.

Men när det kommer till betallösningar generellt så ligger ju många betydligt lägre. Inte sällan kanske på runt 1 procent. Hur motiverar ni er avgift?

– Anledningen är att det är många som ska säkerställa processen. Det är en lång kedja med betalväxel, valutomväxling och telekomoperatörer som ser till att pengarna kommer fram. Men vi har ändå lyckats halvera kostnaden och då har vi kommit ganska långt. Samtidigt som vi behållit en bruttomarginal på 3 procent.

Hur ser då konkurrensläget ut i värld med otaliga remittance-bolag. Ett omskrivet bolaget är Kalifornienbaserade Transferwise som startades av två ester som vill göra det enklare att föra över pengar från USA till Estland.

– Det är ingen konkurrent till oss. Vi är verksamma i två helt olika geografiska områden. Transferwise är dessutom nischat mot bankväsendet medan vi samarbetar med teleoperatörer i utvecklingsländer. Vi är som liten aktör först in på den marknaden.

92 procent av somalierna och 40 procent av kenyanerna använder mobilen för att ta emot och föra över pengar, enligt Yosef Mohamed. Användningsgraden är generellt betydligt lägre i till exempel Asien och Mellanöstern. Nyligen uppnådde Transfer Galaxy en total transaktionsvolym på 100 miljoner kronor. En milstolpe, enligt Yosef Mohamed.

– Det har hela tiden varit vårt mål sedan vi startade 2015.

Hur ser er vision ut framåt?
– Vi vill fortsätta att göra det enklare för människor att hjälpa sina nära kära. Sedan är målet att nästa år stänga en runda på 30 miljoner kronor så vi kan skala upp. Vi har tillstånd från FI för verksamhet i Europa och har nu gått live på hela kontinenten. Redan efter 48 timmar och utan marknadsföring fick vi 600 nya kunder i Tyskland.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) var en av talarna på Fintech Stockholm 2017 på Berns på onsdagen. Han inledde med att säga att Finansdepartementet får många frågor från konsumenter om finansprodukter. Många tycker att de är komplicerade.

– Fintech är intressant i det här sammanhanget och speglar behovet av enklare, billigare och kreativa lösningar. Jag tror att sektorn kan bidra med tjänster som är mer skräddarsydda för våra behov. Sektorn är också intressant ur ett hållbarhetsperspektiv och har potential att kunna förmedla bättre information och kunskap om hållbarhetsaspekter kopplade till finansbranschen.

Han tillade sedan att regeringen försöker bidra till att stärka svenska fintech, både inrikes och utomlands. Bolund har under året bland annat varit på en fintech-resa genom Sverige för "för att höra vad som kan förbättras och vad vi behöver räta ut". Han har även lett en delegation till Hongkong och Singapore.

– Det finns en stark efterfrågan på svenska lösningar och ett starkt sug i hela världen efter bra tjänster på konsumentområdet. Jag har stora förhoppningar på den här branschen. Vi har mycket vara stolta över. Svensk fintech ligger på plats två på listor över de länder med flest stora internationella fintech-företag och enhörningar.

Utmärkande för hajpade Stockholms fintech-scen är just bredden, enligt Bolund. Generellt är Sverige, i internationell jämförelse, också ett väldigt innovativt och digitaliserat land.

– [Konsultfirman] Bluebird rankar oss som ett av världens mest innvotiva länder. Vi är också världsbäst när det kommer till nya idéer och lösningar, enligt Economic Forum. Och bland de 10-12 bästa när det kommer till it-hantering. Så vi har en väldigt bra position i dagsläget, men den är inte given för framtiden och kommer kräva hårt arbete för att bibehålla och förbättra framåt.

Han gjorde därefter en historisk genomgång av vad som lett fram till de senaste årens svenska fintech-boom.

På 50-talet var bankgirot en innovativ lösning och sin tids fintech. Därefter kom bankomaterna som växte fram genom banksamverkan. 1984 togs ett stort tekniksprång när Stockholmsbörsen blev elektronisk och optionsmäklarna gjorde entré. Vid samma tid började allt fler mjukvaruföretag också utveckla digitala finanslösningar. Om vi spolar fram bandet var ett annat stort steg på börsområdet när Stockholmsbörsen 2008 slogs ihop med Nasdaq.

Avregleringen av finansmarknaden 1985 öppnade också upp för nya aktörer och innovativa lösningar. Internets genomslag och annan digital infrastruktur blev såklart en stor förändring som påskyndade den digitala mognaden i Sverige.

Den fick sedan en extra skjuts av hem-pc-reformen som infördes 1998. Reformen gav alla anställda i Sverige en möjlighet att skattefritt låna eller hyra en persondator med tillbehör. Bolund menar att det skapade en stor bredd och kunskap i digitala frågor hos allmänheten.

– Där [i slutet av 90-talet] började den första vågen av fintech-företag och de har sedan fått en skjut av nya regler och lösningar som bank-id. Men det har också såtts frön historiskt som ligger till grund för den här framgångssagan vi har idag.

Bolund pekade dessutom på svensk öppenhet för förändring och nyfikenhet inför ny teknik som bidragande faktorer till att landet blivit ett globalt fintech-nav.

– Det finns en stark kunskap att bygga på vi vågar pröva nya lösningar och håller oss inte fast vid det gamla. Därför får nya tekniska lösningar stort genomslag och skapar också en bra hemmamarknad att testa produkter på.

Per Bolund upplever att det inom startup-världen finns en prestigelöshet och en samarbetsanda. Svenska uppstartsblag delar gärna med sig av sina kunskaper till konkurrenter. Men den starka samverkan mellan det privata och offentliga har också varit viktigt.

– Det finns en bra grogrund för fintech-lösningar och gott om kapital. Men det går inte att ta för givet. Vi behöver ännu bättre kanalisera tillgångar till de som behöver så att de kan förverkla sina idéer.

Han lyfte i det sammanhanget fram crowdfunding som ett nytt spännande finansiseringssätt. Även robotrådgivning är något som växer snabbt.

– Det ger oss tillgång till bättre innovation och valmöjligheter. Jag tror också att enklare vägar till säkerhet hamnar i fokus. Nya tekniska lösningar kan motverka cyberkriminalitet som väntas drabba finanssektorn allt mer. Jag ser också stor potential i refgulatorisk teknik eller "regtech" som handlar om att hitta lösningar för effektiv hantering av dagens stora regleringsflora på finansområdet.

Per Bolund pekade även ut hållbarhetsfrågor som viktigare än någonsin. Information och kunskap om graden av hållbarhet i finansiella produkter kan presenteras på ett effektivare sätt med ny teknik, tror han.

– Här behövs det samverkan för att nå fortsatt framgång. Riksdagen kan lagstifta när det behövs en stark gemensam reglering så att alla ska få samma villkor. Men mycket reglering sker förstås på EU-nivå i dag och där är Sverige en stark röst för att inte reglera bort nya innovationsmöjligheter.

Rundabord-samtal för fintech-branschen är något som Per Bolund också lyfter fram som viktigt och som är att vänta framöver.

Han hann även beröra EU:s nya betaltjänsdirektiv PSD2 som kan få stora konsekvenser för finansbranschen. Den innebär i huvudsak att banker inte längre får hemlighålla konto- och transaktionsdata. Per Bolund välkomnar lagen.

– Betaltjänstdirektivet skapar trygghet samtidigt som nya aktörer får tillgång till information, kan sprida sina tjänster och hitta nya affärsområden, sa han.

KPMG släpper i dag sin årliga rankning av världens mest framgångsrika fintech-innovatörer. På den prestigefulla Fintech 100-listan utses de 50 mest framgångsrika fintech-företagen i världen. Revisionsjätten rankar även de 50 mest intressanta uppstickarna med potential att förändra spelplanen med nya innovativa idéer på sin separata "Emerging 50"-lista.

På Fintech 100-listan kniper Klarna plats 14 och iZettle plats 26. Nykomlingen Lendify har i år tagit sig in på ”Emerging 50”-listan. Lendify erbjuder en plattform och marknadsplats för lån mellan främst privatpersoner, så kallad peer-to-peer-lending.

– Det är otroligt roligt att vara onämnd i detta sammanhang och att det är på global nivå visar att vi vår modell är intressant även internationellt och att vi har byggt en affärsmodell som verkligen kan förändra finansbranschen. Vi jobbar långsiktigt på att bli en allvarlig utmanare till bankerna och förändra branschen och har lyckats bygga en framgångsrik kreditmodell och plattform, säger Erika Eliasson, IR-chef på Lendify.

Hur ska ni föra ut den fina utnämningen?

– Detta är ännu en bekräftelse på att vi är på rätt väg och kommer dela nyheten med våra investerare och följare som tillsammans med oss förändrar finansbranschen

Ni lanserade nyligen en andrahandsmarknad för era investerares portföljer?

– Ja, investerare kan sälja och köpa portföljer på plattformen av varandra. Det har mottagits väldigt väl och varit stor aktivitet.

Hur fungerar det?

– Du som investerare lägger upp din portfölj till försäljning och väljer till vilket pris vill sälja den för. Du säljer hela portföljen. Det här är ytterligare ett steg för börs för lån.

Rapporten "Fintech 100"är resultatet av ett samarbete mellan KPMG och fintech-investmentbolaget H2 Ventures.

SUP46 (Start-Up People of Sweden) – en av Stockholms största startup-hubbar och belägen på Regeringsgatan i centrala huvudstaden – har hittills fokuserat på fullvärdiga och därmed lite mer mogna startups. Genom att lansera SUP46 Garage vill hubben bredda sitt erbjudande och även  låta bolag som befinner sig i en tidigare fas bli en del av deras startup-gemenskap.

Det nya medlemskapet är inriktat till startups som bildats för mindre än ett år sedan och som ännu inte har rest pengar från externa investerare. Precis som för vanliga SUP46-medlemmar måste de dock ha en skalbar produkt, globala ambitioner och grundare som arbetar heltid med att bygga bolaget.

Fördelarna med medlemskapet är samma som för övriga medlemmar, med alla relevanta delar såsom hjälp med rekrytering, kunskapsutbyte och erbjudanden från SUP46s olika service providers.

– Genom att ta in yngre startups vill vi ge fler bolag möjlighet att nå sin fulla potential. Vi vill erbjuda våra lokaler, nätverk och support tidigare än vad vi gjort förut med målsättningen att de sedan ska bli fullvärdiga medlemmar. Vår beläggningsgrad ligger alltid runt 85-90%, eftersom vi vill kunna ge utrymme till befintliga medlemmar som växer, så det kommer att bli en utmaning att få in ytterligare lovande startups i lokalerna. Men vi känner ett ansvar att hjälpa ännu fler startups att nå sin fulla potential, säger Daniel Sonesson, vd för SUP46.

Hittills har tre startups fått ta del av det nya medlemskapet: Aibl, som har en tjänst som ökar konvertering och minskar churn, edtechbolaget RealEdu samt coachingplattformen Skills2You.

– SUP46 har redan introducerat oss till startupcommunityt i Stockholm och vi känner oss ärade att ha blivit invalda som medlemmar. SUP46 är så mycket mer än en arbetsplats - det har öppnat dörrar till investerare, ger oss trovärdighet och enorma möjligheter till nätverkande. Att minimera utgifter är en viktig förutsättning för startups och SUP46s nya medlemskap hjälper oss att hålla kostnaderna nere när vi börjar rekrytera, säger Aaron Joyce, medgrundare av Aibl.

Tjänsten ska hjälpa marknadsplatser att uppfylla de ny striktare rapporteringskrav som Mifid (Markets in Financial Directive II) föreskriver; när regleringen träder i ikraft i januari.

Enligt det nya regelverket är marknadsplatser bland annat skyldiga att publicera aktuell "pre-trade"-information till marknaden. Denna ska inkludera köp- och säljpriser samt tillhörande orderdjup beroende på vilken typ av handelsmodell som erbjuds. Marknadsplatserna är även skyldiga att rapportera genomförda transaktioner till marknaden i så nära realtid som möjligt; inom en minut för aktier och 15 minuter för andra tillgångsslag.

"Den nya tjänsten FacilitEx ger verktygen som behövs för att uppfylla de regulatoriska kraven och har utvecklats som direkt svar på branschens efterfrågan avseende en enkel och kostnadseffektiv rapporteringstjänst", hävdar Cinnober i sitt pressmeddelande.

– FacilitEx är en tjänst som branschen efterfrågat och verkligen behöver. Simplitium har bedrivit rapporteringstjänster för finansbranschen i över ett decennium och detta erbjudande kompletterar nu vår framgångsrika OTC-tjänst via TRADEcho, säger Veronica Augustsson, koncernchef för Cinnober, i en kommentar.

Realtid.se har tidigare berättat att sektorn för disruptiva tekniklösningar för juridikbranschen – så kallad "legaltech"– vuxit med 500 procent bara senaste året. Men segmentet är betydligt mindre än fintech-industrin. Och bara runt hälften av av världens advokatbyråer satsar på ny teknologi.

– Globalt investerar byråerna främst i den absolut nödvändigaste tekniken som plattformar för content management, governance och compliance, sa Sandy Devine, under en juristkonferens i Stockholm i september. Sandy Devine är Europachef för legaltech-bolaget Axiom som standardiserar M&A-processer,

Adam Hembury håller till stor del med om det. Han är innovationschef på den globala advokatjätten DLA Piper och har under 30 år levererat innovativa och transformativa strategier och lösningar till bolag såsom Ashurst LLP, QBE European Operations, Barclaycard och PA Consulting. På DLA Piper har han fortsatt att driva digitaliserings- och teknikfrågor.

Realtid.se fick en exklusiv intervju med Adam Hembury som snabbt pekar ut den legala biten av M&A-processer som särskilt intressant ur ett AI-perspektiv.

– Stora affärer innebär alltid enormt många dokumentgenomgångar. Med AI kan dokumenthantering effektiviseras. Systemen kan gå igenom stora mängder dokument. Men det finns i dag dock ingen standardiserade AI-processer för M&A. Det är i regel komplex materia.

Måste träna på svenska

Att träna till exempel kanadensiska Kira – ett av de mest använda maskininlärande legaltech-systemen – att behandla 100 dokument tar cirka en minut i dag. Träffsäkerheten i till exempel terminologi- och paragrafkategorisering ligger på över 90 procent, enligt Adam Hembury. Standardspråket är engelska. Om ett sådant system ska gå igenom ett annat språk, till exempel dokument på svenska, måste det tränas på det språket.

– Det behövs i regel ganska många exempel på exempelvis ord och paragrafer för att systemen ska se mönster. Kanske måste det träna på 200-300 svenska dokument ett antal gånger. Som jurist får du testa dig fram.

30-50 procent tidsbesparing

Stora delar av M&A-processen, främst de repetitiva delarna, kan troligen automatiseras de närmaste 3-5 åren, enligt Hembury. Dagens maskininlärande legaltech-plattformar är dock inte särskilt revolutionerande. De kan ta över vissa arbetsmoment som tidigare utfördes av människor, exempelvis dokumentgenomgångar. Det är inte ens självklart att benämna tjänsterna som AI-system. Främst handlar det om algoritmbaserad maskininlärning i dagsläget, enligt Adam Hembury.

Systemet levererar slutsatser och bedömningar eller "output" som advokaten sedan får tolka. Det handlar inte sällan om olika risknivåbedömningar av affärsavtal och kontrakt.

– Men det kommer hända otroligt mycket på det här området framöver. En M&A-process kommer inom fem år, med hjälp av allt mer avancerade AI-mjukvaror, att tidseffektiviseras med upp till mellan 30-50 procent. Advokater får mer tid över till nyckelområden som riskbedömning, rådgivning och kundkontakt. De slipper ägna kvällar och nätter åt att gå igenom tusentals dokument, säger Adam Hembury.

Men det är ännu en bit kvar dit. AI:n behöver bli ännu bättre på att identifiera och strukturera dokument. Det är fortfarande på embryostadiet.

Hur ser generellt juridikbranschens intresse ut för AI, maskininlärning och automatisering?

– Det är lite blekt. Det finns en stor entusiasm över att prata om sådant. Det gäller såväl klienter som firmor och byråer emellan. Man älskar att tala om innovation och automatisering. Men samtidigt så kämpar i stort sett alla firmor med implementering och adaption. Branschen är precis i början på ett stort förändringsarbete. Men intresset för att driva på den här transformationen är fortsatt ganska lågt inom sektorn.

Inbyggt motstånd

Han tror att det delvis beror på att legala processer generellt är väldigt komplexa. Men det finns också en inbyggd trögrörlighet och motståndskraft mot förändring, tror Adam Hembury. Juristers och advokaters arbetsmetoder har egentligen inte förändrats särskilt mycket de senaste hundra åren.

En annan bromskloss är att det inte heller finns något starkt kommersiellt tryck på byråerna att köpa in ny teknik. Intäktsmodellerna är fortsatt gynnsamma och konkurrenskraftiga.

– Det finns i dag ingen tydlig transformativ drivkraft. Men när de AI-baserade legaltech-systemen blir mer sofistikerade och avancerade så kan de potentiellt förändra hur man jobbar på advokatbyråer. Systemen behöver alltså bli så pass bra att de blir nödvändiga ur ett kommersiellt perspektiv. Då kommer det hända grejer.

Uber-ögonblick

Det kan också gå snabbt om det sker för ett "Uber-ögonblick" i branschen; alltså att det föds en aktör som erbjuder något helt annat än vad som är gängse idag.

– Ingen såg Uber komma. Kanske får vi se juridikappar som låter dig genomföra din skilsmässa för 200 dollar. Men just nu är juridikindustrin väldigt tidig på den, så kallade, exponentiella kurvan. Det här kommer ta tid och ta fart på allvar först om 5-10 år; om inte något oförutsägbart och Uber-artat inträffar.

Kan det vara så att den lite skeptiska inställningen till ny teknik också grundar sig i att många advokater är rädda för att förlora prestige och höga inkomster till förmån för mer prispressade digitala och automatiserade alternativ?

– Nej inte än. Varför tvinga igenom ett väldigt dyrt AI-program och massa förändring när det inte behövs för att säkra intäktsmodellen?, frågar sig Adam Hembury retoriskt.

Han höjer dock ett varnade finger för att bli för bekväm. De största firmorna har ofta ett större inslag av repetitiva arbetsuppgifter som med fördel kan automatiseras.

– Om du inte driver automatisering på den typen av stora byråer så kommer du snabbt hamna under kostnadspress och behöva ställa dig frågan vad du som advokat ska göra fram över.

Men han avfärder dystopiska visioner om massarbetslöshet. Men advokatrollen förändras.

– Jag tror inte advokaterna blir färre, men de kommer att jobba närmare sina kunder och vara mer fokuserade på värdeskapande. Ju mer data som stoppas in i AI-system desto mer frågor kring processer och risker väcks, vilket leder till en ökad förväntan på kommersiell förståelse för kunder och deras bransch. Advokater får en mer rådgivande karaktär och blir mindre dokumentfokuserad. De kommer agera mer som konsulter, säger Adam Hembury.

Blir följden att advokatlönerna går ned och närmar sig vanliga konsultarvoden?

– Nej det tror jag inte. Kanske betalar kunderna ännu mer om de kan fördjupa sig i deras affärsverksamhet och samtidigt leverera mer träffsäkra riskbedömningar med AI-hjälp.

En fråga som ofta kommer upp i diskussioner kring AI, maskininlärning och digitala system i stort är hur säkra de är. Integritetsskyddet minskar och risken för hackerattacker ökar när dokument lagras digitalt och enorma mängder data flyter omkring i moln och cyberrymden.

I en intervju med Realtid.se i våras sa till exempel it-säkerhetsexperten Bogdan Botasatu att allt kan hackas i dag. Ingen går säker. Och riskerna växer i takt med den tilltagande digitaliseringen och molnlagringen.

– Datasäkerhet är en av de allra viktigaste frågorna nu i alla branscher, inte minst i juridikbranschen. Alla våra mejl är till exempel krypterade, liksom kunddokument. IT-säkerhet är ett område som vi investerar enorm mycket pengar i.

Är du oroad?

– Ja, alla firmor kan bli hackade och en del har blivit hackade. Ett skräckexempel är en byrå som förlorade all sin klientdata i en attack. Det var katastrofalt. Vi jobbar därför mycket med kryptering och försöker hålla våra system separerade.

Blockchain, tekniken bakom kryptovalutan bictoin, brukar ibland beskrivas som en lösning på en stor del av hackerproblemet. Blockchain kan beskrivas som en stor databas eller nätverk där alla transaktioner och datalagringar är spårbara.

De flesta bedömare menar att blockchain i princip inte kan hackas, vilket gör det till dagens säkraste databas. En advokatbyrå skulle exempelvis kunna använda tekniken för säker förvaring eller lagring av digitala kontrakt, så kallade smarta kontrakt.

Men Adam Hembury är inte lika optimistisk.

– Det är fortfarande väldigt nytt. Vi har inte sett någon bred kommersialisering av blockchain än. Men det är absolut något vi tittar på och experimenterar med och då främst kring smarta kontrakt. Det är dock ingen revolution för oss just nu, trots mycket snack om att det ska förändra allt. Det vet vi inte än, utan vi får se vart det landar.

Vad skulle du säga är största nackdelen med blockchain?

– Generellt kan mycket bli säkrare med blockchain. Men jag tror som sagt inte att det är lösningen på allting. Så jag är glad att utvecklingen på blockchain-området ännu går ganska långsamt.

På en extra bolagsstämma 1 november gjorde Pepins styrelse tummen upp till att – på den egna P2P-plattformen – genomföra två riktade nyemissioner på 100 miljoner kronor. På torsdagen den 16 november öppnades rundan och investeringarna haglade in direkt. Och på torsdagen en vecka senare stängdes den. 100 miljoner var i hamn.

– Det gick snabbare än förväntat. Vi gick live mot allmänheten i torsdags eftermiddag förra veckan och redan dagen efter på fredagen fick vi dra ned maximalbeloppet på 500.000 till 21.600 kronor, berättar Julia Reuszner för Realtid.se när vi når henne på telefon.

Vad beror framgången på?

– Folk är redo för detta och ser nyttan med något som precis håller på att ta fart. Vi dela bilar, bostäder med folk vi inte känner, vi dela info och bilder i sociala medier. Så det här är en stark trend. Det blir ännu mer lockande när vi dessutom kombinerar det med crowdfunding och delningsekonomi i den finansiella världen där man kan vara med och tjäna pengar.

Hur har ni marknadsfört er emission?

– På samma sätt som alla andra gör. Dels på vår egen plattform och sajt där vi har en stor användarbas. Vi har även spridit det i nyhetsbrev och social media. Vi har köpt en del digital marknadsföring.

Pengarna ska bland annat användas till marknadsföring och en bred pr-kampanj för att få in fler registrerade medlemmar. Det kan också bli aktuellt att rekrytera ett par personer till Pepins.

– I grunden ser vi i en exponentiell utveckling inom crowdfunding. Det är en utkikspost för nya affärsmöjligheter. Vi kommer fortsätta att göra mindre affärer men främst större affärer för att vara en trovärdig part. Sedan ska vi förstås också investera i vår egen plattform.

Blir det någon mer runda nästa år?

– Nej, nu fokuserar på alla våra kunder istället.

Vad tittar ni på framöver?

– Bland annat blockchain [tekniken bakom bitcoin]. Blockchain skapar möjligheter till säkra bra avtal med stor transparens och säkerhet.

Aktietorget hyllar crowdfunding-bolagens sätt att presentera case på men tycker generellt att somliga aktörer kan bli mer compliant?

– Vi är de enda som har FI-tillstånd för aktiebaserad crowdfunding i Sverige. Vi har två huvudtillstånd och tre sidotillstånd. Så vi är compliant.

Har ni planer att i likhet med Fundedbyme expandera utomlands?

– Än så länge bedriver vi bara verksamhet i Sverige. Men vi har investerare från 60 länder, dock fortfarande primärt svenskar. Men vi diskuterar nu en internationell expansion. Jag kan inte säga så jättemycket om det än, mer än att såklart Norden är ett naturligt område. Nordiska länderna har snarlik lagstiftning och digital infrastruktur samt hyfsat stor vana av investeringar i finansiella instrument.

Du sa sist vi talades vid att du ville skapa en folkrörelse inom crowdfunding och P2P-investeringar. Hur har det gått med det?

– Vi har långt kvar att nå dit. För vi vill ju trots allt att hela svenska folket ska vara på det här. Det här är den mest spännande delen av ekonomin med unga tillväxtbolag. Vi vill att alla ska känna till detta. Men vi behöver bli fler medlemmar och [emissionen] är ett första viktigt steg för att klara av det.

Bolaget har i hittills fått in totalt 17.000 nya delägare fördelade på sammanlagt 18 case. Hela 650 miljoner kronor har investerats via plattformen på 1,5 år.

Julia Reuszner pekar ut Golfstar som ett spännande case på plattformen just nu. De kallade sig tidigare för Unipeg och har ett Skistar-upplägg i golfbranschen. De säljer medlemskap för flera golfbanor i Sverige och tre i Barcelona. Det kan liknas vid ett gymkort med tillgång till flera anläggningar.

– De sitter även på mark som går att konvertera till bostadsmark. De är hittills uppe i 888 delägare och siktar på att ta in 15-40 miljoner, berättar Julia Reuszner.

Tidigare år har Daniel Ek, grundare av Spotify, Niklas Zennström, grundare av Skype och Atomico, stjärnängeln Jane Walerud ochgrundaren av King och Sweet Capital Sebastian Knutsson blivit invalda. Dessa tillsammans med representanter från SUP46 har i sin tur utsett Sebastian Siemiatkowski.

Sebastian Siemiatkowski valdes in med följande motivering:

“Genom en unik kombination av vision och framgångshunger har den här personen på ett målinriktat sätt byggt upp ett framgångsrikt företag från grunden. En sann förebild och en startuphjälte som inspirerar nästa generations entreprenörer, oavsett om de idag är studenter eller anställda. Med företagets fortlöpande utveckling, framgång och senaste lanseringen i USA är den här personen ett bra bevis på att man som startup i Stockholm kan växa, skala och bli en global utmanare. Därför har vi äran att välja in Sebastian Siemiatkowski, medgrundare av Klarna, till Swedish Startup Hall of Fame.”

Sebastian Siemiatkowski säger att han förstås är väldigt glad över utnämningen. Han är stolt över att dela "denna ära med ledare som Niklas Zennström, Jane Walerud, Sebastian Knutsson och Daniel Ek".

– De har all bidragit enormt till att bygga Stockholm till den globala ledaren vi är inom teknik idag. Svenska startups vågar tänka stort och vara modiga. De utmanar hela tiden både sig själva och även sina konkurrenter i jakten på sann innovation, perfektion och framgång. SUP46 är ett grymt initiativ som faciliterar en naturlig mötesplats som uppmuntrar entreprenörer att stötta och lära av varandra, säger Sebastian Siemiatkowski, i en kommentar.

Den digitala brevlådetjänsten Kivra siktar på två miljoner privatanvändare till årsskiftet. Under 2017 vidgade bolaget sina tjänster för att nå företagsmarknaden; i mars lanserades Företagsbrevlådan som ger företag post elektroniskt från myndigheter och andra företag som anslutit sig till tjänsten.

Nyligen släppre bolagen även premiumtjänsten Kivra+, som skannar samtliga företagets fysiska brevförsändelser och levererar dem som digitala filer. Som leverantör för Kivra+ valdes betalföretaget Stripe, som just fokuserar på att stötta snabbväxande digitala företag.

– Dels bygger Stripe på en beprövad teknik som framgångsrikt används över hela världen, dels är lösningen väldigt användarvänlig. Vi kunde utan problem implementera den själva, säger Jacob Nordwall, produktchef på Kivra.

I går kunde Realtid.seäven berätta att Kivra tilldelats innovationspriset Quality Innovation Award. “Kivra möjliggör en digitaliserad, hållbar posthantering, bättre för både avsändare, mottagare och vår miljö", lyder motiveringen.

Rapporten visar att 89 procent av svenskarna handlat online minst en gång under de senaste 12 månaderna. Och sju av tio har handlat varor eller tjänster online varje månad. Storbritannien är det land i vilket konsumenter handlar mest frekvent online och Tyskland kommer tätt därefter.

I Europa handlas det mest online i Storbritannien följt av Tyskland. Undersökningen konstaterar också att webb-butikkonkurrensen är hård. 55 procent av respondenterna har angett att de handlat från ett annat land än Sverige det senaste året. Främst har de köpt från Kina (41 procent), följt av Storbritannien (30 procent), USA (26 procent), Tyskland (23 procent) och Danmark (9 procent).

– Den gränsöverskridande e-handeln är fortsatt stark i Sverige och Europa. Vi ser detta i första hand då trycket på att kunna erbjuda snabba, enkla och säkra onlinebetalningar direkt från bankkontot är stort. Konsumenter vill kunna handla även från utländska webbutiker utan att behöva oroa sig för betalningssätten, säger Oscar Berglund, vd för Trustly.

Respondenterna angav även att det fanns en rad incitament som skulle kunna få dem att handla mer på internationella hemsidor, såsom om ens föredragna betalningssätt erbjuds och om online banking erbjuds som betalningssätt.

– Det är glädjande att se att svenskarnas mest använda betalningssätt på nätet är onlinebetalningar från bankkontot och vi från Trustlys sida är stolta över att kunna möjliggöra detta genom vår plattform, säger Oscar Berglund.

Undersökningen har genomförts i samverkan med Nepa, ett ledande researchbolag och Facebooks första partner av detta slag utanför USA. Studien genomfördes i Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Italien, Spanien, Sverige och Finland. Antalet respondenter per marknad var 1.000 personer mellan 18 och 66 år.

Nordea har skapat ett egen riskkapitaldel vid namn Nordea Ventures.

 –Vi vill spela en aktiv roll i utvecklingen av ny teknologi för finanssektorn, och vara med från början, säger Casper von Koskull, vd och koncernchef för Nordea

Banken avser bli en aktiv partner med varje portföljföretag och involvera seniora affärsledare som sponsorer, enligt ett pressmeddelande. Nordea är också inställd långsiktigt ägarskap i de bolag som den går in i.

– Det handlar inte bara om att stå för kapitalet, utan också om att samarbeta med företagen och dela med oss av vår expertis. Det här är bra både för Nordea och de företag vi investerar i, men framför allt är det bra för kunderna. Genom Nordea Ventures kan banken påskynda lanseringen av innovativa produkter och tjänster till sina 10 miljoner privatkunder och 540 000 företagskunder, säger Nordeas vd Casper von Koskull.

Riskkapital-enheten ska "fokusera på investeringar som erbjuder ömsesidigt strategiskt värde, skalbara affärsmodeller och unika lösningar", heter det. Tonvikt kommer att läggas på nordiska fintech-bolag.

– Vi behöver vara med där de nya tjänsterna skapas. Det är därför vi redan har varit mycket aktiva på fintech-området. Bildandet av Nordea Ventures är ett naturligt steg i riktning mot att bli en del i och stödja det finansiella ekosystemet i bredare bemärkelse, säger bankens CDO Ewan MacLeod.

Ett fintech-bolag som Nordea redan investerat i är spar- och ekonomiappenTink, som arbetar med aggregering av finansiella data.

"Genom partnerskapet kan vi erbjuda våra kunder en bättre mobilbankupplevelse, och göra det ännu enklare och smidigare för dem att sköta sina dagliga bankaffärer", skriver Nordea i pressmeddelandet.

Kaching, som ursprungligen knoppades av från mobilutvecklingsbolaget Dynamo, erbjuder digitala mobila betallösningar och riktar sig mot större detaljhandelskedjor. Bolagets kassalösning finns redan i samtliga butiker hos Digital Inn, som är en Apple premium reseller.

Teamet består av seniora utvecklare med erfarenhet från bland annat Spotify, Skype, Truecaller och Klarna. Utöver grundaren och entreprenören Mat-hias Plank är de största delägarna i Kaching investmentbolaget Creades, Richard Båge, Rustan Panday och Daniel Soussan som etablerat bl.a. Mediaplanet och Insplanet samt varit delaktiga i uppbyggnaden av Storytel.

– Det är hög tid att modernisera shoppingsupplevelsen även i butiker. Vi ser med stor glädje fram emot ett samarbete med Kaching som kommer att förändra kundupplevelsen och ta betalningar i butik in i framtiden, samtidigt som både merförsäljningen och effektiviteten hos handlaren ökar. Det gör både kunder och butikspersonal gladare, säger Collector banks vd Liza Nyberg.

Banken har valt att inte offentliggöra hur mycket den investerar i Kaching.

Collector Ventures investerar i nya Fintech-bolag med en utpräglad digital inriktning där Collector Bank ser en teknisk och affärsmässig nytta. Hittills har Collector Ventures investerat i ca 20 fintechbolag, bland annat Wint, Veckopengen, BetterWealth och Nordkap. 

En rad jobb skulle skötas bättre av artificiell intelligens (AI), enligt svenskarna. Men en majoritet bedömer att det ändå inte blir svårare att få jobb i framtiden. Bara en av tio är övertygad om att deras eget jobb är i farozonen.

Det visar en ny nordisk undersökning som YouGov gjort på uppdrag av finska mjukvaru- och tjänsteföretaget Tieto. 3.000 personer i Sverige, Norde och Finland har tillfrågats om sin inställning till AI och dess samhällspåverkan.

75 procent tror att AI och robotar i någon grad gör det svårare att få jobb i framtiden, men bara 9 procent ser det som högst troligt att deras eget jobb tas över av ett AI. Nästan varannan svensk, 44 procent, tror att just deras jobb inte alls kommer att påverkas av den nya tekniken.

Tieto bedömer nämligen att AI generellt får enorm inverkan på samhälle och arbetsmarknad i framtiden.

Vilka yrkan är det då som svenskar anser utförs bättre av AI? Jo överst på listan hittar vi IT-support (33 procent, följt av buss- och taxiförare (28 procent) och kassörer (27 procent). En yrkeskategori som däremot blir svårare att ersätta med AI är enligt svenskarna journalister. Bara 16 procent tror att journalistkåren AI-robotiseras. Och ännu färre, bara 12 procent, tror att läkare, lärare och sportkommentarorer blir utbytta mot AI.

– Vi befinner oss i ett paradigmskifte där nya teknologier som AI kommer att förändra arbetsmarknaden i grunden. Samtidigt har diskussionen i allt för hög utsträckning kretsat kring jobb som försvinner när vi i själva verket även bör belysa de helt nya typer av yrken och uppgifter som uppkommer till följd av utvecklingen, säger Fredrik Ring, AI-specialist och chef inom enheten för datadrivna affärer på Tieto.

Rapporten visar att AI väcker stor bland svenskarna. Åtta av tio svenskar är i olika grad oroade över den nya tekniken och dess konsekvenser för samhället. Men de flesta ser ändå positivt på utvecklingen och menar att teknologin också underlättar vardagen mycket på olika sätt.

– AI kommer att kunna ersätta många funktioner och uppgifter som människor inte alls klarar av, så som avancerad dataanalys inom olika områden. Men samtidigt ökar efterfrågan på yrken och kompetens som bygger på kreativitet och mänskliga interaktioner, säger Fredrik Ring.

Samtidigt uppger nästan tre av fyra (71 procent) personer att utvecklingen inom AI kommer att underlätta deras vardag och privatliv.

– Det är fullt förståeligt att den nya tekniken skapar en viss känsla av oro. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den kommer att spela en viktig roll för medborgarna, till exempel inom hälso- och sjukvården, där AI redan nu hjälper till att analysera hälsodata för att skapa viktiga förebyggande åtgärder. Detta kommer att bli allt mer påtagligt i allas vår vardag framöver, konstaterar Fredrik Ring.

I går stod det klart att Izettle får en riskkapitalinvestering på 40 miljoner euro, cirka 400 miljoner kronor. I dag onsdag avslöjar fintech-jätten också att rundan letts av riskkapitalbolaget Dawn och Fjärde AP-fonden. Finansieringen har också stötts av befintliga investerare.

– Vi investerar tungt i företag som bidrar till en hållbar ekonomisk tillväxt och är imponerade av hur Izettle har jämnat ut spelplanen för småföretag. Vi tror att Izettle har goda långsiktiga utvecklingsmöjligheter tack vare sin datadrivna teknologiplattform byggd för skalbarhet i kombination med fem års unika insikter om småföretagens behov, vilket gör företaget till en attraktiv investering, säger Per Colleen, head of fundamental equities på Fjärde AP-fonden, i en kommentar.

Josh Bell, general partner på Dawn, uppger att riskkapitalbolaget glädjs över att "leda rundan för ett av Europa mest välkända fintechföretag".

De 400 miljonerna ska användas till tillväxtsatsningar och produktinnovation, enligt Izettle.

– iZettle är inne i en omfattande expansionsfas och har en unik chans att göra skillnad för miljontals småföretag. I och med dagens nyhet kan vi lägga ytterligare krut på vår ambitiösa tillväxtplan och produktinnovation. Jag är stolt över att kunna välkomna sådana välkända och långsiktiga investerare till Izettlefamiljen, säger Jacob de Geer, medgrundare och vd för iZettle.

Enligt uppgifter till Di Digital värderas nu bolaget till 8 miljarder kronor; när en fördubbling sedan den senaste stoa rundan i juli 2015 då bolaget tog in 600 miljoner kronor. 

Som Realtid.se tidigare berättat har Nordea under hösten tillsammans med över 1.000 externa utvecklare testat de öppna så kallade API:erna (Application Programming Interface) som ingår i bankens stora PSD2-plattform.

I dag onsdag kopplas API:erna samman med bankens produktionssystem. Nordea tar därmed ett första steg i riktning mot den nya Open Banking-världen – och blir därmed den första nordiska banken som erbjuder så kallade tredjeparts-atkörer tillgång till bankkunders konto- och transaktionsdata via API:er.

Bakgrunden till satsningen är EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2. Lagen införs i maj nästa år i Sverige. Den innebär att banker inte längre får hemlighålla sina kunders konto- och transaktionsdata.

En bankkund ges därmed möjlighet att dela med sig av denna typ av data till så kallade tredjepartsaktörer, till exempel appföretag och fintech-bolag, som antingen kan bygga egna tjänster på informationen eller sammanlänka sina lösningar med bankers. PSD2 syftar därmed till att bryta storbankers monopolliknande ställning på Europas finansmarknad och öka konkurrensen. Men också till att stärka konsumentmakten och kunders kontroll över sin data.

– De nya PSD2-reglerna förändrar bankvärlden i grunden. Det rör sig inte om en fluga. Från 2018 blir allt annorlunda, när bankerna måste öppna sig för externa aktörer som vill sälja sina tjänster till bankens kontoinnehavare, säger Erik Zingmark, Co-Head i Transaction Banking i Nordea, och fortsätter:

– Vi ser PSD2 som en möjlighet, och därför har vi satsat stort på vår Open Banking-plattform. Vi ser det som en chans att erbjuda våra kunder nya tjänster tillsammans med partners, och även att kunna betjäna kunderna i andra delar av världen än vår hemmaregion. 

Just nu är det bara kunddata från Finland som används i testerna, men inom kort breddas underlaget så att det omfattar kunddata även från de andra nordiska länderna.  

– Tillsammans med fintech-bolag och andra externa utvecklare satsar vi på att skapa nya produkter och tjänster för våra kunder på kortare tid än vad vi skulle klara på egen hand, samtidigt som vi ser till att kunderna har full kontroll över vilka data de är beredda att dela med sig av och vilka produkter de vill använda, säger Claus Richter, chef för Cash Management Solutions i Nordea, och fortsätter:

Genom att introducera utvalda pilottestare till kunddata på det här begränsade sättet kan Nordea samarbeta med de externa aktörerna, och använda deras fortlöpande feedback till att vidareutveckla sina tjänster. Fler urvalda externa aktörer inkluderas allteftersom under 2018. 

Realtid.se har sökt Gunnar Berger som leder Nordeas open banking-projekt.

På onsdagen stod det klart att Nordea nu lanserar sin PSD2-compliant och API-baserade open bankingplattform för delning av konto- och transaktionsdata med så kallade tredjepartsaktörer, exempelvis fintech-startups.

Realtid.se fick en intervju med Gunnar Berger, head of open banking, som lett bankens open banking-satsning. När vi når honom är han i London för att delta i en prisceremoni på onsdagskvällen.

Han berättar att Nordeas open banking-plattform är nominerad i kategorin "top digital innovation"– i den årliga banktävlingen Banking technology awards i den brittiska huvudstaden. Banken tävlar mot bland andra Lloyds, JP Morgan,grekiska Hellenica och BBVA som är Spaniens näst största bank efter Santander.

– Det är jättespännande och känns extra roligt att vi är nominerade för något som vi skapat helt själva och är väldigt stolta över, säger Gunnar Berger.

Hur stora är chanserna för vinst bedömer du?

– Om vi hade hunnit lansera plattformen någon vecka tidigare, kanske vi hade vunnit. Samtidigt är juryn imponerade över att vi haft över 1.000 externa utvecklare som betatestat plattformen. Den öppenheten gör oss ganska unika. De andra tävlanden har liknande funktionaliteter men de har inte haft samma öppenhet och testats av så många.

Men Gunnar Berger får snart anledning att jubla. Sent på onsdagskvällen står det, trots allt, klart att Nordea tagit hem segern.

"Vi vann 'Top Digital Innovation award'!", skriver en glad Gunnar Berger, vid midnatt svensk tid, i ett mejl till Realtid.se. 

Han tror att vinsten och framgången beror på att Nordea – med sin open banking-satsning – lyckats med både compliance och produkt/innovationsutveckling, medan banker ute i Europa främst fokuserat på förstnämnda.

Han betonar dock att exempelvis brittiska varit tvungna att mest ägna sig åt compliance. Orsak: Storbritannen införde redan för några år sedan en egen open banking-lagstiftning som liknar EU:s kommande betaltjänstdirektiv PSD2.

– De har varit helt upptagna av att leva upp till lagen. Så de blev lite paffa när vi på Nordea berättade att vår open banking-satsning började som ett helt strategiskt intiativ för att bygga produkter, säger Gunnar Berger.

Storbritannien ligger dock i framkant när det kommer till gemensamma bankstandarder, jämfört med resten av Europa. Samtidigt gör det det svårare att konkurrera för att bli bättre. Nordea började i andra ändan för att hitta sätt att diversifiera marknaden, enligt Berger.

Gunnar Berger menar att även Nordea ligger bra till på compliance-sidan. Under sommaren sjösattes ett system för så kallad medgivande-hantering med vilket banken kan kontrollera datadelning mellan kund och tredjepartsaktörer, till exempel fintech-startups.

– Varje kund som vill dela sin [konto- och transaktions]data måste ge sitt uttryckliga medgivande till det [med till exempel bankid-signering]. Med vårt system kan vi sedan exempelvis se vilken app datan delats med, hur lång period det får delas och att kunden verkligen gett sitt medgivande. Vi började köra systemet för det innan sommaren i år och känner oss väl rustade. Betatestarna har även provat att köra det.

I höstas räknade Gunnar Berger med att plattformen skulle lanseras till januari 2018. Men nu sjösätts den alltså redan nu i december. Hittills har plattformen gått live i Finland och i början på nästa år är det dags för Sverige.

– Det handlar om att "underpromise" och "overdeliver". Hur håller SAS tidtabellen? Jo genom att lägga på 15 minuter på varje flight, säger Gunnar Berger lite skämtsamt och med ett skratt.

Han tillägger att antalet utvecklare som testat plattformen också varit överraskande många vilket banat väg för riktigt bra återkoppling. I november översteg antalet utvecklare 1.000 stycken. Detta efter att open banking-teamet berättat om plattformen på startup-eventet Slush i Helsingfors.

– På ett dygn "sajnade" ytterligare 150 nya utvecklare upp sig, berättar Gunnar Berger.

Han beskriver det som en utmaning med så många utvecklare men hans avdelning har tagit hjälp av customer service-enheten som anställt personer som bara jobbat med att bistå de betatestanade utvecklarna.

– Så min tekniska personal har inte blivit så belastade. Men om det varit en väldigt tekiskt anvancerad fråga så har den slussats vidare till mitt team. Men vi har fått bra stöd från Nordeas övriga enheter.

Har flytten av huvudkontoret påverkat ert arbete?

– Nej vi påverkas inte alls av flyttprocessen och vi blir kvar på kontoret i Lindhagen [i Stockholm].

Du har tidigare uttalat ett mål om att Nordea ska skapa ett "Appstore" för banktjänster? Kommer ni lyckas?

– Ja, jag har till och med avsatta pengar för det för nästa års budget för det. Så om jag inte bygger teknik för den typen av lösning så kan jag inte använda pengarna.

Gunnar Berger menar att open banking-plattformen "betyder otroligt mycket för Nordea".

– Det här är en milstolpe. Visst, vi kunde ha fortsatt att harva runt i testmiljön för att någon gång komma till skarpt läge. Men lanseringen betyder mycket för moralen och viljan att ta nästa steg.

Vad blir nästa steg?

– I min budget för näst år är 60 procent avsatt till compliance och 40 procent till mervärdestjänster som riktar sig till kunderna. Mycket av de [sistnämnda] pengarna ska användas för att göra samarbeten med tredjeparter.

För två veckor sedan anställda Gunnar Berger dessutom en ny underchef vid namn Sofia Eriksson Holm som tidigare varit investment manager på Industrifonden där hon främst analyserat fintechbolag.

– Hon är superexpert på att förstå fintech-bolag och på huruvida de har bra lösningar och utvecklare. Hon är väldigt bra på att hitta samarbeten, säger Gunnar Berger.

Målet framåt är att årligen hantera 1.000 idéer som filtrerares ned till 100 prototyper som i sin tur resulterar i 10 produkter varje år.

– Deutsche siktar på 500 idéer, 50 prototyper och fem produkter och vi dubblerade det. Vi har gjort en väldigt ambitiös satsning. Jag har inte hört om någon annan bank som faktiskt sammanfört open banking-plattform med "partnership"-hantering. De andra har den delen på andra ställen i sina organisationer. Vi har det under samma hatt och jag tror att det är en utslagsgivande fördel.

Nystartade riskkapitalbolaget Nordea Ventures ska investera i de bolag som banken tror på mest. Hittills har man gått in i Tink och Betalo.

– De allra bästa kandidaterna som testat vår plattform har vi också möjlighet att slussa vidare till Nordea Venture som förslag på investeringskandidater. Vi är väldigt öppna och måste prova många idéer och ha många processer igång, säger Gunnar Berger.

Göteborgs-startupen Evispot utvecklar kreditbeslutsalgoritmer med hjälp av AI och har som affärsidé att hjälpa finansbolag ta smartare beslut genom att "algoritm-processa" stora datamängder.

Realtid.se fick en intervju med medgrundaren och vd:n Sebastian Larsson.

Han berättar att han växte upp Kristinehamn i Värmland, men bott i Göteborg de senaste sex åren där han läst industriell ekonomi och maskinteknik på Chalmers de senaste fem åren.

På programmet lärde han känna medgrundaren och göteborgaren Tomas Selldén som även har it-bakgrund. Den tredje delägaren är också göteborgare vid namn Johan Kohlström som de fick kontakt med genom Chalmers eget riskkapital- och portföljbolag Chalmers Ventures. Kohlström har tidigare främst varit verksam inom kreditupplysnings-branschen.

– Jag är mer på affärssidan. De andra har läst it, matematik och datavetenskap. De är mer produktutvecklare, berättar Sebastian Larsson för Realtid.se.

Vad lockade dig till Chalmers?

– Jag läste natur på gymnasiet för att få en bred utbildning. Sedan sökte jag Chalmers för att få vara med och transformera en industri med hjälp av teknik. Jag är kanske inte bäst på ena eller andra, utan både och. Bryggan däremellan är intressant.

Varför blev du entreprenör?

– För att vara med och förändra saker och öka förståelsen för ny teknik. Men jag är också intresserad av det affärsmässiga och ställa mig frågor som "vad har finansindustrin att vinna på just vår produkt". Jag gillar att vara spindeln i nätet, för det händer mycket i branschen nu, kopplat till nytt konumentbeteende.

Han berättar att Göteborg just nu är en jättebra plats att vara på för en tech-entreprenör. Det händer väldigt mycket på området i stan. Han pekar ut Lena Aplers nischbank Collector som "en bra brygga mellan finans och teknik". Det ploppar även upp många intressanta bolag. Digitala bokföringsstartupen Bokio, robotrådgivaren Sigmastocks och Swedbank-delägda abonnemangstjänsten Mina tjänster är några exempel.

– Det finns fördelar med att vara "lillebror" [andrastad]. Vi kan hjälpa varandra och få nätverkseffekter. Det finns också många inspirerande teknikbolag här, till exempel Recorded Future som är duktiga på AI. [Evispot] är i båda facken och pratar gärna med såväl tekniktunga bolag som andra "fintechs".

Sebastian Larsson betonar också att Evispot främst identifierar sig som ett teknikbolag som hjälper finansbranschen.

– Finanscentrat är ju Stockholm, men vi är inte ett renodlat finansbolag, utan mer teknikinriktade. Och då är Göteborg en superbra stad att vara i med kopplingen till Chalmers. Det finns därigenom mycket kompetens såsom datavetare och matematiker. Det är lätt att hitta bra.

Idén till Evispot föddes för ett år och växte fram genom många samtal medgrundarna emellan.

– Jag har ingen direkt erfarenhet av finans. Mitt intresse var främst teknikdrivet. Vi funderade över tjänster som Spotify, Netflix,  Facebook och deras stora kundkunskaper. De säger "lyssna på det här", "se det här" och "lägg till den här". Men kreditupplysningssystemen har inte förändrats på många år, vilket är sjukt, säger Sebastian Larsson och fortsätter: 

– Att beräkna kreditvärdighet måste effektiviseras så mycket som möjligt. Beräkningskraften i datorer har blivit så mycket bättre. Det har skett en explosion av data och som gör det möjligt att fatta nya typer av och mer sofistikerade kreditbeslut.

Sebastian Larsson och de andra medgrundarna är alla duktiga algoritmbyggare. De kunde redan i början av februari i år lansera en egenbyggt algoritmgenererat system för kreditupplysning. Bolaget drevs dock först som ett så kallat projekt på Chalmers eget portföljbolag Chalmers Ventures. 

– Vi var med i deras inkubatorprogram och fick först affärsvägledning, kontorsmöjligheter och små bidrag. Vi har nu gått med i deras acceleratorprogram och fått [så kallade] förstudiemedel på 300.000 kronor, kombinerat med VGR-lån [fondfinansiering] och Vinnova-pengar inom ramen för ett EU-projekt. Det är många små delar som kokar ihop till vår budget på drygt 1 miljon kronor, berättar Sebastian Larsson.

Hur har er tjänst mottagits hittills?

– En del säger "det kommer aldrig gå", andra "va grymt". Det gäller att hitta samarbeten med företag som delar vår vision som kretsar kring AI och maskininlärning.

Enligt Sebastian Larsson handlar AI om två saker: 

Det handlar dels om automatiserings-system "som kan göra det vi människor inte hinner med", till exempel analysera och förstå tusentals dokument på kort tid. 

Men det rör dig också om system som förstår komplexa samband i stora datamängder, samband vi människor inte kan förstå.

Men dessa gränser flyter hela tiden ihop, enligt Sebastian Larsson 

- Dock, det handlar det om våra modeller presterar bättre än existerande modeller. För i slutändan handlar det om att minska kreditförluster samt öka konverteringen, vilka sa man nej till som egentligen hade betalats tillbaka.

Var ligger ni på den skalan?

– Vi har använt allt från "deep learning" till mer statistiska modeller – olika modeller fungerar olika bra i olika projekt. Vi har “vektygsbälte” och kan arbeta med alla typer av maskininlärningsmodeller. Inom finans krävs det ibland en förklaring till varför ett beslut har tagits, då  använder vi modeller som är mer transparenta och möjligheten att härleda modellens resultat finns, vilket ibland är omöjligt i deep learnings modeller som t ex artificiella neurala nätverk.

Evispots huvudfokus är att analysera komplexa samband i kreditdata och samtidigt kunna samköra det med extern data. Sebastian Larsson beskriver det förenklat som att kreditgivare "A" har en miljon historiska lån utgivna; då kan Evispots system bland annat räkna vilka som betalat tillbaka sina lån och inte. Det lär sig alltså vad som är en "god" och "dålig" betalare.

– Vi säger aldrig åt datorn vad den ska göra. Historiken får utvisa och baserat på det kan man få fram mönster och samband som kan hjälpa oss skapa prognoser om framtiden, mönster och samband som vi människor inte kan räkna ut. Framöver så har vi en konkret plan på hur vi ska ta detta vidare till en skalbar plattform där vi kan ta in alternativa datakällor i besluten som komplement till den existerande data.

Hur har intresset för er produkt/tjänst sett ut?

– Väldigt stort. Många inser att branschen på väg åt det här hållet och vill börja med den här modellen själva för att spara pengar och öka konvertering. Vi kan utgöra komplement i deras system. Vi dockar in vår mjukvara via API:er. Men det är främst efter sommaren som vi fått snurr på grejerna. Och nu behöver vi bli fler, främst utvecklare, och borde vara 5-6 anställda inom ett år.

På kundsidan har det hittills främst rört sig om bolag som jobbar med mindre och frekvent utbetalade konsumentkrediter. Det har varit tacksamt eftersom de besluten redan är automatiserade, med hjälp av så kallade scorekort, berättar Sebastian Larsson.

– Då kan vi gå in som del i den beslutsmotorn. Det kan vara allt från fakturor till blancolån online. Vi arbetar i dagsläget med kreditbolag i Stockholm, men även i Norge och på Island. Men jag kan på grund av sekretess inte peka ut enskilda kunder. 

Anledningen till att Evispot främst fokuserar på Norden i detta uppstartsskede är att de nordiska kreditsystemen är ganska lika. 

– Vi för diskussioner med alla nordiska länder, men det är såklart enklast att börja i Sverige.

Hur långt har en EU-harmonisering kommit på kreditområdet?

– Det skiljer sig fortfarande lite mellan länderna. Svenska och brittiska kreditregler är ganska olika. Och i Danmark finns det lite information om konsumenter, vilket gör det svårt att få loss kreditdata därifrån. Men det kan ju snabbt ändra sig. Kanske uppstår någon jättemöjlighet om något år i Danmark, vem vet?    

Under nästa år införs också en rad nya EU-regleringar på finansområdet. En av de mer omskrivna är betaltjänstdirektivet PSD2 som Evispot "självklart har ögonen på". PSD2 innebär i huvudsak att banker inte längre får hemlighålla konto- och transaktionsdata. Fintech-startups har rätt att ta del av den informationen, om kunden samtycker. Men i nuläget har Evispot ingen aktiv PSD2-lösning på plats för det.

– Det skapar en decentralisering i marknaden och nya aktörer. Konsumenten blir ägare av sin data, vilket är jätteintressant.  Vi kan köra kontoinformation i våra algoritmer. Men vi har inget konkret på gång. Vi är dock med i Nordeas open banking-pilot. Men vi har så fullt upp med att bygga faktiska projekt med kreditgivare och utveckla vår plattform, att vi inte hunnit jobba så mycket med piloten än. Mest krut har vi istället lagt på våra algoritmer.

En annan omfattande och uppmärksammad ny reglering som införs i maj nästa år är EU:s nya dataskyddsdirektiv GDPR som i likhet med PSD2 syftar till att öka konsumenternas makt över sin data och sina personuppgifter.

– Det gäller ha tungan rätt i mun där. Men vi använder ingen persondata i dagsläget. All information är helt anonym. Vi vet inte vem som är vem. Och när vi analyserat och processat kreditupplysningsdatan i vårt system så tar vi bort den, vilket GDPR också kräver. Vi måste hjälpa våra kunder att vara compliant och ha full koll på vilken data vi handskas med och alltid kunna berätta hur vi använt information. Det finns samarbetsavtal kring sådant med varje aktör. All data ska nyttjas med specifika och väldefinierade syften.

Hur skiljer sig er tjänst från exempelvis Emircs och andra liknande system?

– Många är duktiga på det här. Men jag tror det händer jättemycket i branschen kommande år. Kanske konkurrerar vi över vissa specifika kunder, men vi har alla lite olika nisch och främst transformerar vi en bransch tillsammans. Något bolag fokuserar på kontoutdrag, ett annat på bankdata och ett tredje på egna lån. Nya typer av segmenteringar uppstår, för det finns så mycket data att marknaden för det här blir stor. Och än så länge så försöker vi bolag mest hjälpa varandra framåt. Vi tar marknaden ihop och förändrar den.

En annan omdiskuterad och växande trend inom kreditupplysningsbranschen är så kallad "social scoring". Det innebär att exempelvis ett kreditupplysningsbolag går igenom Facebookkonton för att kartlägga kreditsökanden och fatta kreditbeslut utifrån det. Sebastian Larsson pekar ut brittiska bolaget Friendly Score som ett exempel.

– De ser sig som komplement till existerande kreditupplysningssystem och metoden bygger på samtycke mellan kund och bolag när det kommer till exempelvis analys av Facebook-data. Men det har bevisligen gett bättre lånevillkor för de som tillåtit den typen av analyser. Och det finns incitament för lånetagarna att dela med sig av sin data.

Är det något ni nu tittar på?

– Nej, det är inget vi har börjat fundera så mycket på; mer än att vi håller ett öga på det. Det är framför allt passande för marknader där det finns mindre kreditupplysningsdata. Men i Norden och i synnerhet Sverige är sådant väldigt transparent.

Men hur etiskt är det generellt?

– Det är en stor gråzon kring vad som ska tillåtas att titta på. Men det finns intressanta områden, exempelvis bedrägerikollar. Det kan handla om att jag fyller i att jag heter "Sebastian Larsson" och att jag bor på den adressen. Då finns det system som kan kolla upp ens ip-nummer för att se om de uppgifter man lämnat stämmer. Den datan är ju väsentlig för att ta beslut. Men det betyder inte att man börjar kolla på Facebook-grejer. Har man däremot en liknande "approach" som Friendly Score, där personen behöver samtycka till datadelning, kan det bli ett intressant komplement till existerande system inom ett par år.

Evispot kommer framåt våren att fylla på kassan för att kunna anställa fler utvecklare. 

Sebastian Larsson siktar på en runda på 2-3 miljoner kronor under våren.

– Då kommer jag och mina kollegor åka till Stockholm med jämna mellanrum. Vi har kunder där uppe och vill komma i kontakt med potentiella investerare som har anknytning till finansbranschen. Vi kanske hittar vår motsvarighet till Mina tjänster-Swedbank-samarbetet.

Men Sebastian Larsson betonar att det också finns många duktiga affärsänglar i Göteborg. Lena Apler är det mest kända namnet, men Alexander Hars som varit med och grundat Lets Deal och som har koppling till Chalmers är också framstående, enligt Larsson.

Med en påfylld kassa är planen att börja anställa fler. I dag består bolaget av grundarna samt två utvecklare. Rekryteringsprocesser ska inledes redan vid årsskiftet. Målet är att företaget då ska ha en tydligare produktstrategi plats och hittat fler kundsamarbeten.

Vad har ni för tillväxtmål?

– Vi har inga siffror att presentera än och bränner mest pengar i nuläget för att fortsätta att investera i utveckling. "Breakeven" och svarta siffror återstår att se helt enkelt.

Hur ser din/er vision ut för företaget de närmaste 3-5 åren?

– Jag tror att extremt mycket kommer att hända. De stora jättarna vaknar och konstaterar att "oj vi måste innovera". Så jag ser absolut att vi har kunder i alla nordiska länder inom fem år. Vi vill även ut i Europa. Men av naturliga skäl satsar vi främst på Sverige och Norden till att börja med. Men vi har redan samarbete med en norsk kund.

Han framhåller samtidigt att många inom segmentet satsar på den tyska och brittiska marknaden. Det är länder med stora kreditmarknader och därför en given väg för Evispot, menar Sebastian Larsson.

Tar ni in konsulter?

– Vi har två rådgivare; en som kommer från Chalmers och som är doktorand inom AI och neurala nätverk. Sedan hämtar vi inspiration från Göteborgsbaserade teknikbolaget Tenfifty som fungerar som bollplank. Bolaget jobbar med maskininlärning och textanalyser.

Använder ni advokatbyrå?

– Chalmers Ventures erbjuder juristhjälp. Det ingår i acceleratorprogrammet. Men vi har även själva tagit hjälp av en Göteborgsbyrå som heter Jansson & Norin som är startup-vänlig och som väglett oss i compliance-frågor och annan rådgivning.