Det är femte året i rad som analys- och kommunikationsbyrån Insight Intelligence, i år i samarbete med Länsförsäkringar bank, SEB, PayEx och Svensk handel genomfört undersökningen där 1000 svenskar svarat på frågor om betalningar.

I årets undersökning syns ett tydligt trendskifte. När det kommer till betalningar som görs veckovis eller oftare används kontanter och betalappar lika mycket. Vid månatliga betalningar är det däremot tio procent fler som säger sig använda betalappar än det är som säger sig använda kontanter (38%). Det är också fler som svarar att de sällan eller aldrig använder kontanter jämfört med betalappar.

– Det har hänt mycket inom den svenska betalmarknaden de senaste fem åren. Betalbeteenden som varit självklara i decennier har förändrats markant. Användandet av vissa nya betaltjänster har ökat med upp till 64 procentenheter på bara ett par år, säger Lukas O Berg, VD på Insight Intelligence.

Undersökningen bygger på svar från 1000 svenskar mellan 16 och 74 år som under november 2017 intervjuats genom Sifos slumpmässigt rekryterade, riksrepresentativa webbpanel.

Undersökningen och rapporten ”Sverige betalar 2017” har tagits fram i samarbete med Niklas Arvidsson, forskare på KTH och specialiserad på frågor som rör utvecklingen av betalmarknaden.

– Det finns en lång tradition för bankerna att standardisera och effektivisera sina system. Dessutom var de svenska bankerna nog ganska utmanade av att kollektivtrafikbolag gav telekomföretag i uppdrag att leverera betaltjänster. Det skapade ett konkurrenstryck, sa Niklas Arvidsson i en intervju med Realtid.se för två år sedan.

Han tillade att Sverige också är ett ingenjörsland med stort teknikintresserat och ett land som ligger långt fram i den digitala världen.

– Då är det också lättare för bankerna att ta fram den här typen av tjänster. Dessutom har vi en väldigt stor smartphone-användning, sa Arvidsson och syftade på bland annat Swish.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Det totala ordervärdet uppgår till cirka 1 miljon kronor och leveransen beräknas pågå mellan december 2017 och mars 2018.

Wests lösning för kortbetalningar är sedan tidigare certifierad av branschorganisationen PCI. Bolaget samarbetar med bland andra MasterCard, Visa, American Express och Union Pay, samt de nationella betalkorten BankAxept i Norge och Dankort i Danmark.

Nyligen tecknade bolaget och Hadelsbanken ett ramavtal och samarbete. Betalbolaget ska förse Handelsbankens och dess kunder med ala delar av infrastruktur för kortbetalningar i fysisk butik. Avtalet gäller för Handelsbankens verksamhet i Europa och löper i fyra år med möjlighet till årsvis förlängning därefter.

West har som affärsidé att effektivisera transaktions- och betalningslösningar i fysiska miljöer. Bolaget grundades 1988 och är noterat på Nasdaq OMX First North sedan 2007. Huvudkontoret ligger i Upplands Väsby och där finns drygt 20 anställda inom försäljning, projektledning, utveckling, inköp, lager och service.

Ursprungligen norska fintech-startupen MeaWallet är sedan 2016 ett helägt dotterbolag inom svenska Seamless-koncernen, som säljer olika typer av fintech- och it-lösningar.

Senaste tiden har MeaWallet landat flera avtal; bland annat med en ungersk och en bulgarisk bank. Något Realtid.se berättat om tidigare.

Nu har bolaget även inlett ett samarbete med spanska kreditinstitutet Oneys kunder. MeaWallet ska leverera teknik för kontaktlösa kortbetalningar via Oneys app. Avtalets ordervärde ligger på mellan 200.000-350 000 euro över en treårsperiod.

Oney España är ett spanskt kreditinstitut som i huvudsak erbjuder kreditkort och konsumentlån.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Genom partnerskapet kan Klarna nyttja ACI:s lösningar inom e-handelsbetalningar.

Det innebär i huvudsak att Klarnas betalfunktioner "Pay later", som innebär att online-köpare kan betala senare, och "Slice it", som innebär att de kan skjuta på sin betalning till de fått varan eller varorna, kan införlivas i e-handelsverkamheter hos företag på totalt tio stora marknader, däribland USA och Storbritannien.

Enligt Finwire väntas Klarna omsätta över 4 miljarder kronor för helåret 2017. I somras fick bolaget även banklicens eller oktroj från Finansinspektionen.

– En "första-klass-integration" av Klarna är ett logiskt steg för att leverera vår vision om att erbjuda fler sätt att betala (...) Genom vår enkla lösning vill vi också stödja Klarnas vidare tillväxt inom viktiga europeiska e-handelsmarknader och öka sitt fotavtryck på den starkt konkurrensutsatta amerikanska marknaden (...), säger Mike Braatz, senior vice president på ACI Worldwide, i en kommentar.

2017 blev ett rekordår för investeringar i svensk tech. Förra året investerade det nästan dubbelt så mycket kapital i svenska tech-startups, jämfört med 2016 om man räknar bort Spotifys jätterunda. Det visar nya rapporten "Swedish Tech Funding Report 2017" från Industrifonden och som sammanställts av bolagets investment manager Björn Bergström.

– Första insikten är att det fortsatt är väldigt hög aktivitet och även större bredd än tidigare. Det är inte längre bara ett eller två tillväxtbolag utan flera som tar in väldigt stora summor. Det känns som vi börjat få väldigt stor bredd i Sverige som grundar sig i en ny våg av techbolag till följd av att det finns mycket lokal talang som kommer från etablerade techbolag, till exempel Spotify och Klarna. Många har lämnat dessa jättar för att gå in i eller starta egna bolag, säger Björn Bergström till Realtid.se.

Han menar att de etablerade techjättarna är så pass stora nu att det är naturligt med personalomsättning.

– Det kanske jobbade 50 personer på exempelvis Spotify när somliga började där och nu är det flera tusen anställda. Det är ett helt annat bolag och rollerna förändras. Alla trivs inte med det. Många vill ha den där startup-känslan.

Björn Bergström har i egenskap av investment manager på Industrifonden själv varit med och investerat i startupen Soundtrack Your Brand som tog in 22 miljoner dollar för ett år sedan och som bland annat grundats av en tidigare Spotify-anställd. Ett annat exempel är Soundtrap som dock såldes till Spotify i höstas.

Som exempel på Sveriges nyvunna techbredd pekar Bergström också på det snabbt framväxande segmentet digital hälsa.

– Vi är duktiga på vård och forskning och har bra universitet. Vi har lyckats kombinera det med teknik till en digital framgång på det området. Förra året stängdes ett flertal rundor på 10 miljoner dollar  och uppåt inom digital hälsa. Ett exempel är Amra som tog in ca 10 miljoner dollar från Industrifonden, Pfizer Ventures och Novo Nordisk. Och Min doktor och Kry tog in drygt 20 miljoner dollar var. Så vi ser ett stort intresse här berättar Björn Bergström till Realtid.se.

Rapporten visar att andelen kapital som investerats i svensk tech minskade till motsvarande 10,5 miljarder kronor, jämfört med cirka 13,6 miljarder med föregående år. Men det beror på att Spotify tog in motsvarande cirka 8,1 miljarder kronor under 2016. Borträknat det bolaget så investerades bara 5,5 miljarder det året. Det har alltså exklusive Spotify skett en fördubbling. Transaktionsvolymens median ökade också till motsvarande cirka 9 miljoner kronor under 2017, jämfört med cirka 7 miljoner året innan.

– Vi har sett flera stora rundor samtidigt som medianrundan gått upp. Det var också fler såddrundor 2016 med startups som tog in kapital för att komma in på marknaden, medan vi under 2017 såg fler tillväxtrundor. Tio rundor var på över 25 miljoner dollar, jämfört med två 2016.

Totalt genomfördes 442 finansieringsrundor (402) under 2017 – en ökning på cirka nio procent. En förklaring till uppgången kan vara de många börsintroduktioner av techbolag. Två exempel är e-handelsbolaget Boozt som noterade på Stockholmsbörsen i maj och IOT-bolaget Acconneer – som listades på First North i december.

– Noteringarna har visat ett stort intresse för tech och då söker sig investerarna även till bolag utanför börsen samtidigt som storbolagen börjat leta ännu mer aktivt efter innovativa startups, säger Björn Bergström.

Fintech var fortsatt det hetaste tech-segmentet i Sverige och sektorn stod för 13 procent av rundorna i tech i fjol.

– Det är en tydlig bransch att ge sig på. Finansbranschen är avgränsad. Det finns också extremt mycket kapital i finansbranschen som man vill ta del. Dessutom är det en bransch som är ganska trögrörlig med lågt produkt- och konsumentfokus, vilket gör fintech-startups attraktiva, berättar Björn Bergström.

Han tillägger att vi nu också ser allt fler storföretag som banker och finansinstitut som börjat investera i fintech-startup. Detta är också en generell trend. Totalt har storföretag varit delaktiga i 11 procent av samtliga rundor i techbolag. Det rör sig främst om finans- och mediabolag, enligt Björn Bergström.

– De har insatt att "här måste vi ta tag i vår innovation" och börjat investera och ingå i partnerskap och sett att det kan vara en del av deras innovationsstrategi. Storbolag har varit med i 11 procent av alla rundor. Det är en ökning med 60 procent jämfört med förra året, säger han.

Det finns generellt också ett stort intresse för mjukvarutjänster som är fintech-segmentet hackihäl och stod för 11 procent av rundorna. Det handlar främst om olika prenumerationsbaserade B2B-produkter och plattformar för exempelvis analys och övervakning av kundflöden och marknadssatsningar.

Björn Bergström pekar på Soundtrack Your Brand som utvecklat en musikplattform som Industrifonden investerat i. Startupen erbjuder en månadsprenumeration för företag som vill använda sig av skräddarsydd och målgruppsanpassad musik i offentliga miljöer. Två kunder är McDonalds och Joe & the Juice som använder tjänsten för att spela specialanpassad musik på sina restauranger respektive juicebarer.

Industrifonden och brittiska VC-firman Balderton investerade tillsammans i fjol även 10 miljoner dollar i svenska marknadsanalys-plattformen Funnel.io – en marknadstjänst som ska ge marknadsförare bättre förståelse för hur deras annonsering och marknadsföring fungerar och till vilka plattformar de bör koncentrera sina satsningar till.

Efter fintech, mjukvaruplattformar och digital hälsa är spel- och e-portssegmentet det fjärde hetaste segmentet i Sverige just nu. Jättar som King har banat väg för många nya uppstickare. Björn Bergström nämner Fast Travel Games som intressant. Det är ett VR-spelbolag som i fjol tog in 17 miljoner kronor i en runda som leddes av Industrifonden. Startupen har etablerat en spelstudio som till att börja med bland annat ska leverera VR-spel till Playstations nylanserade VR-plattform, berättar Bergström.

Antalet aktiva tech-investerare uppgick till 571, jämfört med 576 föregående år, en minskning  med 1 procent. 22 procent av de aktiva investerarna deltog i minst två rundor, jämfört med 23 procent år 2016. Riskkapitalbolag och ängelinvesterare fortsatta att vara de mest aktiva investerarna i tech-startups.

Björn Bergström pekar ut just ängelinvesterare som särksilt viktiga då de deltar i mer än hälften av alla transaktioner  samtidigt som de dominerar den tidiga investeringsfasen i mer omogna bolag.

– De går oftast in i första rundan. Sällan de kommer in som ny investerare i senare rundor, säger Björn Bergström.

Enligt rapporten har 70 procent av de topp-20 mest aktiva ängelinvesterarna själva startat bolag. Nästan en trejdedel av dem har i sin tur tagit in riskkpaital. Björn Bergström konstaterar att de därmed har mycket erfarenhet av startup-världen.

– De står för så kallat "smart kapital" som innebär att de också kan ge goda råd och ofta vet de vad de investerar i. Sverige har en hög andel "änglar" med entreprenöriell bakgrund.

Generellt har är svenska eller inhemska investerare helt avgörande för det svenska tech-ekosystemet. De är de mest aktiva investerarna i alla faser av techbolagens tillväxtutvecklnig. De största svenska finansiärerna var under 2017 Almi  Invest, Industrifonden och Wellstreet.

Andelen utländskt deltagande var däremot rekordlåg och låg kvartalsvis på runt 15 procent. Det utländska deltagandet sjönk därmed till den lägsta nivån sedan Industrifonden år 2015 började kartlägga investeringar i svensk tech.

– Det handlar mycket om att svenska investerare varit duktiga på att snappa upp bolag. Men självklart också om att internationella investerare tittar på många olika marknader. Bolag i hela Europa tar nu in rejält med kapital. Konkurrensen om investerares tid och pengar har helt enkelt ökat, berättar Björn Bergström.

Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Holland är heta marknader. Men även Baltikum och i synnerhet Estland tar in allt mer tech-investeringar om än från väldigt låga nivåer, enligt Bergström.

Vad gäller utländska investeringar i svensk tech så stod förra året britterna för första gången för den största andelen. De senaste två åren har istället USA legat i topp med ett 30 procentigt  deltagande. Den nya ettan Storbritannien deltog i fjol i 32 procent av rundorna, följt av USA (23 procent) och Tyskland  (8 procent). Därefter följer de nordiska länderna som alla deltog i 8 procent av fallen, förutom Finland som landade på ynka 4 procent.

– Många brittiska riskkapitalbolag har tagit in nya stora fonder och börjar storleksmässigt närma sig de amerikanska VC-fonderna.Som en konsekvens av det har britterna börjat kolla mer internationellt. [Brittiska VC-firmor] gillar också svenska bolag generellt. Norden ligger ju närmare Storbritannien både geografiskt och kulturellt än USA, berättar Björn Bergström.

Detta har lett till att brittiska VC-firmor skickar representanter till Sverige varje månad.

– Vi förstår varandra bra och har ett överlappande synsätt. Britter gillar också att svenska entreprenörer har ett globalt synsätt från dag ett och hög teknikkompetens.

Ser du några heta techtrender framöver?

– Jag tror att fintech fortsätter ta in mycket kapital. Segmentet har fått upp farten ordentligt nu och det finns fortfarande många spännande case. Det gäller även digital hälsa som kan stärkas ytterligare. Jag tror också att B2B-sektorn inom tech fortsätter att växa. Fler och fler bolag hittar till affärsmarknaden och allt fler investerare får upp ögonen för det.

När B2B-nischade mjukvaror och plattformar når sin fulla potential så får det enorma effekter. Det handlar om plattformar baserade på exempelvis AI, maskininlärning och olika typer av automatisering som gör bolag mer effektiva, enligt Bergström.

Han pekar även ut blockchain, tekniken bakom kryptovalutan bitocin, som högintressant.

– Men blockchains kommersiella påverkan skulle jag säga ligger bakom AI i dagsläget. Bara för att du har en blockchain-produkt färdig är den i nuläget inte nödvändigtvis bättre än befintliga system. Men många försöker bygga lösningar på tekniken utan att tänka på hur man bäst tar tillvara på teknikens underliggande potential.

Undersökningen visar också att en tredjedel av svenskarna vill vara aktiva på finansmarknaden, men trösklarna för att ta sig in är för höga. Bara 2 procent säger sig ha mycket stor kunskap om denna marknad. Och närmare sex av tio svenskar att det är svårt för små och medelstora företag att få in kapital.

– Vi tycker att det är viktigt att hela svenska folken får tillgång till den här typen av investeringar. Vi ville leda i bevis att folk vill investera i onoterade aktier. Och undersökningen visar att vi ligger helt rätt i marknaden. Internet gör världen mer transparent och ger människor möjlighet till att investera till lika villkor i bolag som de bryr sig om och det har vi en bra lösning för, säger Julia Reuszner till Realtid.se när vi når henne på telefon på torsdagen.

Även de som är vana investerare är kritiska. Nästan två av tre svenskar som har erfarenhet av att äga aktier i onoterade bolag tycker att det är svårt. När det kommer till börsnoterade aktier är det fortsatt stora ägandeskillnader mellan könen. 59 procent av svenska män har erfarenhet av att äga börsnoterade aktier, jämfört med 36 procent av kvinnorna.

Undersökningen visar också att många vill investera i tillväxtbolag. 30 procent av svenskarna skulle kunna tänka sig investera i onoterade bolag. Bland de mellan 18–35 år är det 43 procent som är villiga att göra det.

– Det är ett demokratiskt problem att folk inte fått nyttja sin ekonomiska rösträtt och investera och bli engagerade i samt bli delägare i bolag de tror på och vill ska gå bra. Men delägarevolutionen kommer att ske. Det är jag övertygad, säger Julia Reuszner.

Intresset ökar också ju mer man tjänar. Men även bland de som har en årsinkomst på under 200.000 kronor är det en fjärdedel som kan tänka sig att gå in i ett otnoterat bolag om det var lättare.

Totalt är också sex av tio svenskar mer benägna att investera i bolag som uppvisar värderingar de sympatiserar med. 7 av 10 kvinnor värderar jämställdhetsfrågor högt när/om de investerar i företag, jämfört med 44 procent av männen. 77 procent av kvinnor värderar dessutom hållbarhet högt jämfört med 65 procent av männen. Men den traditionella Venture Capital-industrin domineras för närvarande helt av män, konstaterar Pepins.

– Undersökningen bekräftar många saker vi trodde på och nu får vi statistiskt säkerställda siffror på att svenskar, främst kvinnor, gillar värderingsdrivna och jämställda bolag och att det är lika viktigt som att få bra avkastning, säger Julia Reuszner.

Drygt 70 procent uppger också att de främst är villiga att investera i branscher som de är intresserade av. De populäraste sektorerna är AI/robotteknik, följt av läkemedel/hälsa och fastigheter.

– Med undersökningen ser vi bland annat vilka branscher folk är mest intresserade av, exempelvis AI och robotteknik samt läkemedel och hälsa. Vi letade sedan innan också efter hållbara långsiktiga bolag, säger Julia Reuszner.

Undersökningen är genomförd i Demoskops telefonrekryterade OnlinePanel, baserat på ett slumpmässigt urval bland allmänheten 18 år och uppåt. Totalt genomfördes 1 019 intervjuer under perioden 7 - 13 november 2017.

Det bör tilläggas att Pepins har som affärsidé att just göra det enklare för privatpersoner att investera i onoterade bolag – det framkomna resultatet väddar för den affärsmodellen. Men undersökningen är statistiskt säkerställd.

Aktiebaserad crowdfunding går ut på att låta privatpersoner investera i onoterade tillväxtbolag via digitala internnetplattformar. De två största svenska aktörerna är Pepins och Fundedbyme.

Enligt Pepins utgjorde crowdfunding-investeringarna i onoterade bolag drygt en femtedel av värdet på alla traditionella Venture Capital-fonder (en form av riskkapital). År 2015 var siffran närmare noll. Och året uppgick equtiy crowdfunding-investeringarna i svenska bolag till 200 miljoner kronor.

Detta medan investeringar från Venture Capital-fonder sjönk till 2,2 miljarder. Pepins bedömer att det förra året investerade uppåt en halv miljard i svenska företag via aktiebaserad crowdfunding.

Realtid.se berättade på måndag morgon att Stefan K Persson – som i dag är Executive Vice President BO Home inom Bang Olufsen-koncernen – blir ny vd för Precise Biometrics.

Samtidigt meddelade bolaget även att dess alogritmlösning Precise Biomatch Embedded för fingeravtrycksavläsning i smarta kort ska ingå i det pilotprojekt – som samarbetspartnern Fingerprint Cards genomför med Visa och Mountain America Credit Union i USA.

Precise Biometrics hade på måndag förmiddag stigit med närmare 16 procent på Stockholmsbörsen, medan Fingerprint Cards var upp knappt 4 procent.

– Samarbete är nycklen i ekosystemet för smarta kort och betalningar. Vi är stolt över att bli en del av dessa marknadstester med Visa. Detta visar att vi kliver in i nästa fas i vår strategi för [så kallade] dual interface biometric-kort", säger Thomas Rex affärsområdeschef för smarta kort på Fingerprint.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Visma Collectors är ett inkassoföretag som, enligt egen utsago, "anlitas av företag för att effektivisera administrationen och driva in betalningar" på skulder som förfallit. Med LINK Mobilitys tjänst kan Visma nu erbjuda skuldsatta direktbetalningar direkt till sina långivare via sms.

– Den nya tjänsten ger gäldenären möjlighet att själv välja tidpunkt för själva betalningen, samtidigt som den sparar tid för handläggaren. Sammantaget ökar detta betalningsviljan, säger Magnus Linné, Head of Business development and KAM på Visma Collectors.

Realtid.se har sökt Vismas vd.

Fortnox är ett svenskt molntjänstbolag för fräåmst småföretagare med över 200.000 kunder. Bolaget levererar molntjänster inom ekonomi och administration till mindre företag, men även föreningar, skolor och redovisningsbyråer.

På onsdag morgon stod det klart att bolagets dotterbolag Fortnox Försäkringar inleder ett samarbete med Trygg-Hansa – för att leverera motorförsäkringar till småföretag.

– Vi vill in och stötta Sveriges småföretag när det gäller försäkringslösningar. Vi har fått feedback på att småföretagare ser [försäkringsbiten] som ett viktigt område som de lägger mycket pengar på. Samtidigt som de upplever det som krångligt, säger vd:n Nils Carlsson till Realtid.se när vi når honom på telefon.

Vad är det konkret för slags molntjänst?

– Jag, vill inte gå in på några detaljer i nuläget, för vi har inte lanserat något erbjudande än, utan det kommer ske under våren.

Trygg-Hansa uppger i ett pressmeddelande att Fortnox Försäkringar blir deras huvudsakliga samarbetspartners inom företags- och motorförsäkringar.

–  Fortnox är ett företag som har kommit långt inom det digitala området och har en stark position när det gäller småföretagare. Samarbetet ger förutsättningar att ytterligare förenkla för småföretagen och erbjuder digitala och skräddarsydda försäkringslösningar för deras behov, säger Pierre Schuster, Chef för företagsmarknad Trygg-Hansa.

I fjol inledde Fortnox även ett samarbete med Handelsbanken. Bolaget levererar sedan dess molnbaserade affärstjänster till banken. Lösningen gör det möjligt för att småföretagare att både hantera sin företagsekonomi och privateknomi på samma internetplattform.

Zimbabwiern Patrick Chella, bosatt i Holland och med mångårig investmentbanker-bakgrund, holländska IBM-veteranen med femton år inom asset management och banksektorn Erik van Eeten samt svenske programmeraren och it-utvecklaren Emil Bengtsson, uppvuxen i Skåne lärde känna varandra i Holland för drygt fem år sedan.

Realtid.se fick en intervju med svenske medgrundaren Emil Bengtsson från Skåne, men numera bosatt i Oslo. Han berättar att den afrikanska kontinenten i stort är högintressant för entreprenörer och investerare.

– Afrika växer i sin helhet något enorm. Det finns fortfarande viss instabilitet på sina håll. Men de flesta afrikanska nationer är numera relativt stabila tillväxtländer med snabbt växande och ung medelklass som i storstäderna ofta är högutbildad. Fertiliteten är också hög och medelåldern väldigt låg vilket bäddar för många framtida konsumenter, säger han till Realtid.se när vi träffar honom på ett kontorshotell på Strandvägen i Stockholm en kall januaridag med snöstorm.

Fastighets-crowdfunding

2014 släppte Emil Bengtsson, Patrik Chella och Erik van Eeten online-plattformen Realty Africa; en sajt för crowdfunding-investeringar i fastighetsprojekt i främst Zimbabwe, men även Sydafrika och Botswana.

– Vi fokuserar på prisvärt boende, men sysslar också med studentbostäder, ekohus, hotell, solfarmer och även infrastrukturella projekt, säger Emil Bengtsson.

Bolaget har inte gjort någon större marknadsföringskampanj. Men plattformen har ändå gradvis blivit allt mer känd bland investerare nämnda länder. År 2016 presenterade Realty Africa sitt första "case" eller fastighetsprojekt på plattformen – två år efter sajtens lansering. Projektet värderas till 2,1 miljoner och förlades till Sydafrika.

– Vi möttes av kraftigt intresse från flera investerare. Men fastighetsutvecklaren valde en enskild finansiär för att snabbare få projektet finansierat. Det resulterade ändå i ett fullt finansierat projekt, men vi tvingades göra andra potentiella investerare besvikna, minns Emil Bengtsson.

800 användare

Sedan dess har det rullat på med flera "case". Hittills har det främst varit professionella investerare som varit aktiva på plattformen. I dagsläget har den 800 registrerade användare, varav cirka 5 procent utgörs av institutioner.

– Vi är den enda plattformen med ett regional erbjudande runt om i Afrika. Vi har för närvarande projekt i Sydafrika och Botswana. Kommande projekt är förlagda till Rwanda och Zimbabwe. Vi har hört att det nyligen har etablerats en crowd-funding plattform för
fastighetsutveckling i Sydafrika, och en i USA vid namn Realty Mogul. Den senare ska ha startat verksamhet i Sydafrika 2017, men vi är osäkra på hur det har gått för dem. Totalt opererar över 54 crowdfunding-plattformar i Afrika, men ingen fokuserar på fastighetsutveckling, säger Emil Bengtsson.

Realty Africas bolagsstruktur är komplex med ett holdingbolag i Holland som i sin tur äger ett företag i Sydafrika. Detta för att undvika dubbelbeskattning, enligt Emil Bengtsson. Sydafrika har nämligen skatteavtal med flera afrikanska länder. Reality Africa har även dotterbolag i Botswana och i Zimbabwe. Reality Africa skapar dessutom bolag för varje crowdfundat fastighetsprojekt – och tar en avgift på mellan 4–8 procent på varje investering.

Grön kryptovaluta

Nu ska grundartrion expandera sina verksamhet. Förra året startade de stiftelsen Impact Earth. Och nu ska denna stiftelse lansera vad de kallar för en "grön kryptovaluta" för hållbara investeringar i klimatsmarta fastighetsprojekt i afrikanska länder söder om Sahara.Småsparare, professionella investerare och institutioner, till exempel pensions- och försäkringsbolag, ska kunna investera i bolaget Reality Africas crowdfundade fastighetsprojekt – och så småningom i helt separata projekt som stiftelsen initierar.

Men investeringarna ska inte tas in på traditionellt sätt – utan via ett blockchain-nätverk. För närvarande genomför grundartrion tester på Emil Bengtsson egenbyggda nätverk, men efter sommaren ska de bli en del av det stora, välkända och mer standardiserade blockchain-näterverket Ethereum som även många storbanker tittar på, bland annat SEB och Nordea. Ethereum har också ett välunderbyggt och stabilt programmeringsspråk vid namn Solidity.

– Inom ramen för Impact Earth har vi påbörjat en process med ett hållbart huskomplex i Rwanda. Projektet omfattar 73 hus. Lokala utvecklare är involverade och anpassar designen till lokal kultur. Projektet kräver en finansiering på motsvarande 28 miljoner kronor. Fastighetskomplexet består båda av prisvärda enklare hus, medelklassvillor och några få residens. Det kommer också finnas möjlighet för den som vill driva mindre verksamheter som till exempel en kycklingfarm, att göra det. Konceptet i Rwanda kommer senare stå modell för hela regionen, berättar Emil Bengtsson.

Kan omvandlas till Ethereum

De som vill finansiera och ta en position i Impact Earths klimatsmarta fastighetsprojekt i afrikanska länder söder om Sahara så tecknar de dessutom andelar i Impact Earths egen kryptovaluta IMPACTXO Coin. Kyptovalutan kan sedan omvandlas till Etherum och handlas på kryptovalutabörser, och därifrån omvandlas till vanliga så kallade Fiat-valutor, exempelvis dollar, pund eller svenska kronor.

Anledningen till att stiftelsen valt att ta in kapital via en egen kryptovaluta är att de hantera alla sina fastighetsprojekt i ett blockchain-nätverk i alla led och från början till slut. Emil Bengtsson berättar att Impact Earth därför också valt att använda sig av så kallade "smarta kontrakt".

Det är egentligen ett program som drivs på blockchain-plattformen som sparar all information, data, som någonsin skrivits i blockkedjan. När informationen är skriven kan den inte förstöras eller försvinna. Det skapar en helt transparent översikt över alla projekt och förändringar, som exempelvis om äganderätten för en specifik fastighet förändras. Det kan vara just kontrakt mellan parter, men i det här fallet även exempelvis planritningar och markanvisningar.

Smarta kontrakt

Fördelen med att lagra dokument och kontrakt i ett blockchain-nätverk är att nätverket i stort sett är omöjligt att hacka. Alla dokument eller "smarta kontrakten"är dessutom krypterade. Men de är samtidigt synbara för alla som ingår i exempelvis ett fastighetsprojekt. Kontraktens kronologi och historik är också spårbara i alla led. Impact Earths blockchain-plattform kommer även att ha öppen källkod, vilket innebär att alla kan lägga in sina egna dokument och kontrakt i blockkedjan.

– Vi vill göra hela processen helt transparent när det kommer till vad som pågår i olika faser i fastighetsprojekten. Man ska kunna se vem som gjort vad. Det här är annars generellt ett stort problem i fastighetsbranschen där det ofta är många olika underleverantörer och en uppsjö av kontrakt, säger Emil Bengtsson.

Han medger samtidigt att blockchain omgärdas av en del skepsis.

– Det beror på att det sammankopplas med bitcoin som jag inte ser som en helt seriös kryptovaluta med allt för höga transaktionskostnader, enligt mig. Men blockchain-teknologin i sig är helt revolutionerande, inte minst när det kommer till smarta kontrakt som vi sysslar med.

70 procent till projekten

Han tillägger att han aldrig varit intresserad av ren vinstmaximering till varje pris. 70 procent av kapitalet som investeras via plattformen ska gå till projekten och 30 procent till utveckling av plattformen och löner.

– Jag har alltid velat att det jag programmerar ska vara till nytta och ha en effekt. Jag tänker att man på sikt vinner mer på att bygga upp utvecklingsländer, för att skapa en stor och stark och konsumerande medelklass. Det skapar indirekt också fler kommersiella möjligheter långsiktigt, istället för att mer kortsiktigt utvinna massor råvaror på mindre uppbyggliga sätt, säger Emil Bengtsson och tillägger att nästa steg blir att koppla på utsläppsrätter till fastighetsprojekten. Men det ligger troligen ett par år framåt i tiden, tror han.

Han tror starkt på denna kombination av kommersiella intressen och socialt riktat stöd.

– Min bild är att bistånd lätt försvinner i korruption. Andra gånger kanske biståndet inte är tillräckligt välriktat och genomtänkt. Med blockchain ser vi med maximal transparens hur projekten fortlöper från början till slut, säger Emil Bengtsson.

Knappa resurser

Emil Bengtsson säger sig själv ha vuxit upp i ett typiskt svenskt arbetarklasshem med ganska knappa resurser. Under uppväxtåren bodde familjen på småorter i Skåne och Småland. Hans pappa är keramiker och mamman arbetade bland annat som sekreterare när Emil var liten. I dag driver föräldrarna en keramisk verkstad i Skåne.

Emil Bengtsson blev tidigt intresserad av programmering – inspirerad av en farbror som arbetade på Siemens i Stockholm. Men det var först när han fyllde 18 är som han hade råd att köpa sin första dator.

– Jag finansierade den genom att inte ta körkort, minns han.

Efter lumpen följde några studieår på olika KY-utbildningar inom programmering och databaskunskap. Första programmeringsjobbet fick han som 26-åring i Thailand på en lokal svenskgrundad resebyrå. Uppdraget: att bygga bolagets bokningssystem. Det var avklarat på ett halvår.

Webbyrå i Malmö

Därefter började han på en webbyrå i Malmö där han byggde han hemsidor åt företag och myndigheter under fem år. 2012 flyttade han till Oslo för "att de norska lönerna är högre". I Oslo fick han jobb på ett konsultbolag och han var en av många konsulter som var med och utvecklade norska motsvarigheten till svenska Bank-id. Under en affärsresa i Holland år 2014 träffade han Realty Africas medgrundare Patrik Chella.

Emil Bengtsson menar att Realty Africa är en helt unik produkt i de länder de verkar i. Konkurrensen är i stort sett obefintlig. Samma sak gäller för stiftelsen Impact Earth.

Stiftelsens upplägg liknar ju dock en investeringsfond och sådana finns det många av. Är det konkurrenter?

– Nej, vi ser dem mer som potentiella samarbetspartners och kunder. Vi har bland annat fört diskussioner med Zimbabwes största pensionsfond som är intresserat av att investera i Impact Earhts framtida fastighetsprojekt. Vi för även samtal med [pensions- och försäkringsrådgivaren] Old Mutual som är den största markägaren i Zimbabwe. De är också intresserade av att komma med i våra projekt.

Realty Africa har i dag en handfull anställda på Zimbabwe-kontoret i Harare. Och det kan bli aktuellt med nyanställningar på Impact Earth men det ska inte bli någon dyr jätteorganisation, enligt Emil Bengtsson. Men ambitionerna är ändå högt uppsatta.

– Målet är att om fem år täcka fem procent av den afrikanska kontinenten med klimatsmarta fastighetsprojekt, säger han.

Folksam uppger i ett pressmeddelande att de under en tid behövt uppgradera sin så kallade IAM-plattform.

En sådan plattform används för att ge accesser och behörigheter till bland annat olika system, byggnader, intranät, mejlkonton.

Den IAM-plattform som fanns på plats hos försäkringsbolaget hade uppnått sin beräknade livslängd.

Folksam tog därför hjälp av Acando med projektledning och för att leverera en uppgradering av plattformen. Acandos team på plats kommer att se över hela lösningen och bygga upp en ny arkitektur enligt best practice och som fungerar mer effektivt.

– Vi är glada över det förtroende vi fått att tillsammans med Folksam skapa ett uppdaterat system som är anpassat efter verksamhetens behov där en effektivare arbetsrutin möjliggörs, samtidigt som en högre säkerhet i linje med GDPR direkt uppnås. Vi ser också att denna systemuppdatering bäddar för ett framtida arbete mot ytterligare förbättring och ökat användande både internt och externt i bolaget, säger Jannicke Bjurselius, projektledare på Acando.

Tommy Eriksson har varit verksam i bolaget sedan 2010 och har lång internationell erfarenhet från IT och telekom branschen.

– Omorganisationen görs för att öka fokus på bolagets försäljningsinsatser och för att bättre kunna möta marknadens krav på nya produkter och tjänster i en komplex miljö. säger bolagets ordförande Gunnar Jardelöv.

Albin Ränner säger till Realtid.se att beslutet om avgång har skett i samråd med styrelsen och att det inte ligger någon osämja bakom.

–  Bolaget behöver ta nästa steg och göra en omorganisation för försäljningen som bevisligen sjunkit. Det har varit en flaskhals och jag kan förstå att det kan finnas behov av att omstruktuera och minska kostnader. Bolaget verkar på telekommarknaden och där går många sådana här investeringar i cykler och då kan man hamna i en svacka. Samtidigt har man alla förutsättningar att skapa en "ketchup-effekt" och har många nya egenutvecklade saker mot fintech och kreditmarknaden såsom mikrokrediter, säger Albin Rännar till Realtid.se.

Vad är ditt främsta bidrag som vd?
– Jag anställdes inför [moderbolaget Seamless numera Invos] avknoppning av [Seamless Distribution Systems]. Och [ledningen] lyckades knoppa av bolaget under 2016 med alla bitar på plats. Det har varit min uppgift att lotsa bolaget från en ganska kaotisk miljö.

Efter din avgång: Vad ska du göra istället?
– Jag kommer förtsätta att verka i skärnignspunkten mellan it och finans. Jag drivs av att förbättra människors liv med ny teknik, it, produktivitet och marknadsekonomi, säger Albin Rännar som inte har något nytt jobb än.

Albin Rännar tvingades även i juni 2016 bort från Aktiespararna där han var chef för marknadsövervakningen. Han fick gå eftersom det fanns "olika viljor och uppfattningar om vad Aktiespararna ska syssla med".

– Min chef som slutade lite hastigt skapade stor turbulens och det var inte bara jag som slutade utan 8-9 i ledningsgruppen. Vi och ordförande hade helt olika kring strategin framåt. Det gällde bland annat hur ofta man skulle gå på bolagsstämmor och hur synliga vi skulle vara och vad man skulle säga, hävdar Albin Rännar i dag.

Realtid.se har sökt Seamless ordförande.

I slutet av december stod det klart att Seamless Distribution Systems huvudägare Seamless Distribution AB byter namn till Invuo. I samband med namnbytte bytte även ordförande och vd plats med varandra.

Under vintern har det stormat mycket kring Seamless Distribution Systems huvudägare som numera alltså heter Invuo . Bakslagen har avlöst varandra och kulminerade med en husrannsakan av EBM på fredagseftermiddagen den 20 oktober. Tillslaget var, enligt Dagens Industri, en följd av att en ledamot i bolaget genomfört en en kontroversiell aktieförsäljning på drygt 580.000 kronor.

I oktober tappade även Seamless sin IR-chef Martin N. Larsson som av oklara skäl, slutade på egen begäran. Samma dag meddelade styrelsen även att den vill avveckla eller sälja det påkostade flaggskeppet Seqr som patentstriden med Accumulate kretsat kring. Styrelsen uppgav också att den öppnar också för en nyemission för att tillföra Seamless 100 miljoner kronor.

Seamless har även varit föremål för en långdragen patenttvist. Mjukvaruföretaget Accumulate stämde 2013 Seamless för patentintrång. Men i september ogiltigförklarades patentet av Patent- och marknadsöverdomstolen. Accumulate överklagade beslutet, men i november avskrev domstolen båda målen efter att parterna nått en gemensam överenskommelse.

John Campbel beskrivs som en erfaren säljchef inom retail, bakning och betalningar. Han har även startup-erfarenhet. Hans karriär sträcker sig över 35 år och han har haft en rad olika sälj- och marknadsföringsroller på Visa, Natwest, GE och Mark & Spcenser.

Fidesmo har kontor i Stockholm, Madrid och rint om Tyskland. Bolaget ar flera samarbetspartners och ingår i Mastercard-nätverket och siktar nu på att öppna kontor i flera viktiga och stora kommersiella centran som Fidesmo uttrycker saken. Och först ut är alltså London.

Fidesmo erbjuder kreditkort och  andra produkter för kontaktlösa betalningar. Några fokusområden är kontaktlösa betalningar vid biljettköp i kollektivtrafiken samt kontaktlösa kort för kontor och hotell där de ersätter hotellnycklar. Några större svenska kunder är Telia och Sunfleet.

Fonden som kort och gott fått namnet Fund IV ska investera i allt från tech-startups till bolag på väg mot listning. Den sattes upp förra veckan, men kapitalanskaffningen har pågått sedan våren 2017.

– Detta är vår fjärde fond. Vi har gjort investeringar i europeiska techbolag under de senaste tio åren i över fyra fonder. Vi har ett utmärkt inflöde av potentiella investeringar, så vi såg förutsättningar att fortsätta med en mycket större fond, säger Joakim Dal, delägare i GP Bullhound och en av fondens investeringsrådgivare, till Realtid.

Han berättar att Fund IV är GP Bullhounds fjärde och hittills största fond. Den föregående fick in motsvarande cirka 340 miljoner kronor i kapital och Fund IV nästan dubbelt så mycket (650 miljoner kronor).

– Nu har vi fått ett bra team på plats runt om i Europa, bland annat i Stockholm, London, Manchester och Madrid. Det går bra att köra vår strategi på den här storleken. Den är tillräckligt stor för att göra det vi vill göra och vara med i de transaktioner vi vill, säger Joakim Dal.

Fonden stängdes på väntad tid. Mycket tack vare ett upparbetat nätverk i Europa.

– Vi har byggt ett stort nätverk av entreprenörer, förmögna privatpersoner och family offices som har förtroende för oss och som vill investera i det europeiska tekniklandskapet. Och så har vi såklart en del institutioner med oss.

Hur stor andel har ni GP Bullhound-delägare själva gått in med i fonden?

– Vi kan inte säga hur mycket, men det är en ganska stor andel. Vi går in med våra egna privata pengar.

Tittar ni på svenska techbolag?

– Absolut vi investerar i hela Europa och Sverige en av de större marknaderna. Vi har tidigare investerat i Spotify, Klarna, Leovegas och Mathem och hoppas kunna fortsätta göra det. Men vi tittar även på "UK", Spanien, Tyskland och Frankrike. Och i alla de länderna har vi kontor och anställda som kan det lokala språket och entreprenörerna har förtroende för.

Ser du några särskilt heta techsegment just nu?

– Vi gillar mjukvara där vi främst tittar på företagsmarknaden eller "entreprise software". Där har vi sett flera intressanta bolag förändra etablerade processer som exempelvis Slack och danska bolaget Unity som gör plattformar för mobilspel och dragit nytta av mobilens tillväxt. Det finns 5 miljarder mobiltelefoner i världen, jämfört med 1miljard bilar och 70 miljoner Playstation. Där vi ser stor marknad. Det finns fortfarande många möjligheter till att skapa nya affärsmodeller med mobilen.

Blockchain har en mängd användningsområden och minskar behovet av mellanhänder. Människor, företag och maskiner kan bland annat  följa och övervaka transaktioner i realtid. Det möjliggör även lagring av så kallade smarta kontrakt eller dokument som är synliga för och kan hanteras av alla i ett blockchain-nätverk – samtidigt.

IBM säger sig ligga i framkant på området. Redan i september 2016 lanserade itjätten sin första blockchain-plattform som riktar sig till bolagets kunder. En betaversion testades först av en mindre grupp affärspartners i USA och Kanada. Och det blev succé. Nu kan alla kunder och partners använda plattformen. Men den kan de snabbare kontrollera bland annat produktleveranser och prissättning.

– Det kan ju hända att en kund köper en produkt som får fel pris när orden läggs in i systemet. Tidigare har vi då manuellt behövt gå igenom exempelvis olika kontrakt. Men med blockchain-plattformen så kan vi hantera sådana felaktigheter mycket snabbare. Tidsåtgången har minskat från i snitt 40 dagar till tio dagar, vilket också förbättrat vårt nettoflöde. Alla är jättenöjda och det är då en teknik blir riktigt intressant.

IBM har också flera blockchain-plattformar i produktion som ska lanseras under 2018. Det rör sig dels om finanstrading-plattformen “We.trade consortium” som tagits fram i samarbete med bland andra Nordea. Planen är att den ska "gå live" i år. IBM har även en liknande lösning för banker i USA.

IBM släpper i år även en plattform för logistikhantering som de utvecklar med danska globala rederijätten Maersk. Och ytterligare en lösning riktar sig till livsmedelsindustrin. Den ska initialt användas av amerikanska matvarugiganten Wallmart. Med tjänsten ska bolaget kunna se att en vara till exempel verkligen är ekologisk.

Realtid.se fick en exklusiv intervju med dansken Christian Lassen som sedan augusti 2016 varit nordisk blockchain-ansvarig på IBM:s Köpenhamnskontor. Dessförinnan jobbade han med ledarskap inom försäljning på mjukvaruteamet. Han har varit på bolaget sedan 2007.

Varför har du kommit att intressera dig för blockchain?

– 2016 började blockchain komma fram och bli väldigt stort. Det blev mer fokus på de möjligheter som blockchain kan ge när det kommer till transparens i en process. Och jag tycker det är intressant att ha möjligheten att göra saker på ett helt nytt sätt. Jag är intresserad av effektivisering och det som har potential att ändra på samhället och dess strukturer.
 
Det finns många funktioner i samhället där man behöver mellanhänder mellan olika aktörer för att exempelvis säkerställa identitet och se till att allt blir rätt. Blockchain kan ta bort mellanhänder och låta aktörer interagera direkt med varandra inom ett nätverk.

– Vissa säger att blockchain är lika revolutionerande för samhället som internet var. Teknologin kan revolutionera sättet vi arbetar på. Det gör det möjligt att hantera och möjliggöra tillit eller ”trust” mellan olika parter på ett helt nytt sätt. Det är i grund och botten en teknologi för att skapa transparens i en process. De aktörer som ingår i till exempel en transaktion eller en affär med många interaktioner kontrakt ser alla vad som händer i varje steg när all information samlas i en blockkedja.
 
Hur säkert är blockchain?

– Det är ganska säkert i och med att man har en teknologi där man lägger in information i en blockkedja och så delar man den till alla en process. Om någon saknar informationen som de andra har vet man att något är fel.

Han tillägger att det, som med all digital teknologi, finns en risk för att blockchain hackas. Men det har hittills inte hänt. Och skulle det hända är det lätt att identifiera hackningen på grund av systemets transparens.

– Styrkan med blockchain är att det är möjligt att spåra bakåt. Men transparens betyder inte att allt ska vara synligt, utan att information är synlig för vissa personer genom kryptering och anonymisering, säger han.

Men bitcoins –som använder blockchain som infrastruktur – har ju stulits och försvunnit spårlöst vid flera tillfällen?

– Det är ett annat sätt använda tekniken på. IBM använder ju en egen blockchainplattform där alla användare är identifierade med certifikat. På bitcoin är du istället helt anonym och då minskar transparensen.

Samtidigt vill banker kräver banker och bolag ofta mycket sekretess och är rädda för läckage. Men Christian Lassen menar att det problemet också finns på andra system som många gånger är lättare att hacka än blockchain.

– Ofta har man sin data samlat på ett ställe eller i en databas och kanske inte ens upptäcker att man blivit hackad. Med blockchain, där information är distribuerad till många parter, så måste du hacka alla om ingen ska misstänka något, vilket är svårt. Det gör blockchain kraftfullt.

Det går dock inte att radera data från en blockkedja. Blockchain-algoritmen medger inte det. Men EU:s nya dataskyddsförordning GDPR kräver att exempelvis en bank eller bolag raderar person- och kunduppgifter om en kund kräver det. Man ska med andra ord ha rätt att bli bortglömd – och lagen syftar till att stärka konsumentskyddet och kundmakten.

Christian Lassen menar att det finns vissa saker som lagen i efterhand behöver lösa så att information i blockchain-nätverk eller blockkedjor inte kan tillgängliggöras för alla.

Har EU missat den här aspekten?

– Nej. Jag tror att de är väl införstådda med det och att de är medvetna om att det är något man måste titta på. Blockchain ska ju såklart respektera lagstiftningen. Ett sätt att hantera denna problematik är att använda kryptoteknik.
 
Vilka har då störst nytta av blockchain i dagsläget? Jo, bland annat branscher där produkter ska gå från A till Ö och där det är många aktörer inblandade, enligt Lassen. IBM samarbetar därför med danska globala rederijätten Maersk. Parterna har gjort en joint venture i USA. Målet är att ska skapa en plattform inom logistik för att effektivisera hela logistikbranschens fraktprocesser.
 
– I dag krävs många interaktioner mellan olika parter i samband med frakt. För att exempelvis frakta blommor från Mombasa i Kenya till Antwerpen i Belgien en rad aktörer stämpla uppåt 200 olika dokument. Men lägger man istället den här processen i en blockkedja så kan alla se och hantera aktuella dokument samtidigt.

Även banker och andra finansbolag kan med fördel använda blockchain inom finanshandel eller finanstrading. IBM samarbetar därför bland annat med Nordea, Deutsche Bank och Rabobank Rapper bank i Holland och spanska storbanken Santander.

De och en rad andra internationella storbanker har gått samman och bildat en global blockchain-allians eller konsortium. Något Realtid.se rapporterat om tidigare. IBM är i sin tur teknologipartner till bankerna i detta konsortium.

– Det syftar till att effektivisera hela trade finance-processen som förenklat helt enkelt inkluderar en köpare och en säljare. I dag kräver den här processen en enorm pappersexercis och det kan ta över 30 dagar att slutföra en trade finance-process. Men med blockchain behöver du inte massa mellanhänder för att ta reda på vem den andra personen är i nätverket. Det går betydligt snabbare att ta reda på vem som är vem i ett blockchain-nätverk blockchain.

Enligt Christian Lassen är intresset för blockchain stort inom banking och finans.

– De ser att det finns en möjlighet att ge bättre kundservice och effektivare "business" generellt. De som är först med en lösning har ett försprång. Och vi ligger generellt långt framme inom blockchain i Norden. Vi är väldigt digitaliserade här uppe så det finns ett naturligt intresse kring det här, säger han och tillägger att finanssektorn generellt kommit ganska långt på blockchain-området för att de insett vikten av att agera för att inte missa detta tdisruptiva "teknologitåg".

Samtidigt menar en del att det är långt kvar till blockchain blir kommersiellt gångbart menar. Men Christian Lassen delar inte riktigt den bilden.

– [Blockhain] applicerat i samhället till 100 procent, ja, det kommer ta många år. Samtidigt har till exempel vi [IBM] redan blockchain-lösningar i produktion. Och 2016 gick vi "live" med en egen plattformtjänst som kan användas av våra affärspartners.

Han råder därför alla att åtminstone ta redo på vad blockchain är och skaffa sig en åsikt om det – även om man inte implementerar tekniken. Blockchain är i dagsläget främst användbar i olika tycker av produktöverföringar eller produktleveranser mellan två eller flera parter.

Christan Lassen betonar dock att blockhain inte är något universalmedel, utan är och förblir användbart på vissa områden. Andra, som NYU-professorn David Yermack har en mer drastisk syn.

Yermack menar att blockchain hotar miljontalsjobb i finansbranschen om det når sin fulla potential. I framtiden kan tekniken helt ersätta mellanhänder såsom banker och börser. Något Realtid.se berättat om tidigare. Men Lassen håller inte med. Blockchain utmanar våra samhällsstrukturer. Men det har revolutionerande ny teknik alltid gjort, konstaterar Lassen.

– Det har kapacitet göra saker på andra sätt, vilket får konsekvenser. Men jag tror inte att det leder till massarbetslöshet. Industriella revolutionen och första vågen av robotisering i bland annat bilindustrin ledde inte till det. Det har hela tiden uppstått nya jobb. Jag är säker på att det blir likadant den här gången. Men, ja, blockchain kommer leda till förändring. Men det leder också till att folk får möjlighet att jobba med andra saker. Det är dock svårt veta vilka jobb som kommer i framtiden.

Men det finns en skillnad ur ett historiskt perspektiv: Den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin tidigare. Det kanske är främst där utmaningen ligger; att ställa om på kort tid, tror Christian Lassen.

Samtidigt finns det goda förutsättningar för det. När Lassen pratade om blockchain i början av 2016 var det knappt någon som visste var det var. Han fick hela tiden frågor om hur det fungerar och vad det har för nytta. Men det har förändrats..

– Det är inte alls lika många frågor längre. Kunskapen om blockchain har ökat betydligt. Och generellt använder man det inom området där det passar och är relevant. Men det är klart att om du har en väldigt hypad teknologi så blir det kanske lite av "riding on the big way".

Det framgår av ett pressmeddelande.

I praktiken innebär det att banker som ger ut Mastercard-kort ska kunna erbjuda biometri vid autentisering vid shopping på nätet. Det gäller även vid kontaktlösa transaktioner i butik som görs med en mobil enhet. Lösningarna ska vara ute på marknaden från och med 2019, enligt Mastercard.

En färsk rapport genomförd av Oxford University i samarbete med Mastercard visar att 92 procent av bankerna i Storbritannien är positiva till biometriska lösningar.

Banker uppger också att kunderna är mycket mer benägna att genomföra sitt köp när biometrisk autentisering används. Oavslutade köp kan gå att minska med 70 procent jämfört med metoder som engångskoder som skickas via SMS, vilket visar på en förbättrad användarupplevelse.

– Biometri matchar konsumentens förväntningar på ännu säkrare och smidigare betalningslösningar i sin allt mer digitala livsstil. Det gör köpet mycket enklare då konsumenten slipper komma ihåg lösenord utan istället använda sitt fingeravtryck eller en bild av sig själv för att autentisera köpet. Något som kommer såväl konsumenter, handlare och banker till nytta, säger Sasha Krstic, regionchef Mastercard Norden och Baltikum.

Dreams startades 2014. Grundarna är Henrik Rosvall, Johan Hemminger, som grundat PR-byrån Monterosa och Patrik Person, som också startat PR-byrå vid namn Great Works och även varit digitalbankschef på Avanza.

Övriga medgrundare är Joel Brosjö, medgrundare av hajpade musikstartupen Soundtrack Your Brand, utvecklaren Didde Brockman och Johan Ståhle, som startat ledarskapsplattformen Yomento. De fem med personal äger tillsammans 70 procent av Dreams. Större externa ägare är Martin Randel som bland annat startat Vitamin Well, Litorinas grundare Harold Kaiser och Thomas Hartwig som startade mobilspelbolaget King.

Realtid.se fick en intervju med medgrundaren Henrik Rosvall. När vi besöker Dreams har de precis flyttat in i sina nya ljusa lokaler med högt i tak på Brahegatan 9 på Östermalm i Stockholm. Det finns tre större kontorsrum och ett mötesrum där vi sitter.

Överallt ligger det skruvar och verktyg för montering av bord och stolar. I ett av rummen med djupa soffor vilar chokladbruna labradoren Saga mitt på golvet. Hon tillhör COO:n, juristen och delägaren Karl Svantemark. Vi slår oss ner i varsin brun skinnfåtölj i mötesrummet med glasade väggar ett stort långbord i mitten.

Entreprenörsfamilj

Henrik Rosvall berättar att han är uppvuxen i en helt vanlig medelklassfamilj Eskilstuna, men med en entreprenöriell ådra. När Henrik var ung drev hans morfar Gustaflunds handelsträdgård som fortfarande är kvar i släkten. Hans morfar drev också en tapetserarverkstad. Henriks mamma är psykoterapeut med fokus på barn med inlärningssvårigheter på egen firma. Och pappan började tidigt jobba som programmerare.

– Själv har jag varit entreprenör sedan jag var 13 år. Jag sålde bröd i grannskapet i Eskilstuna för att kunna köpa en guldfärgad Yamaha-stereo som kostade runt 10.000 kronor. Jag var nog den mest välbetalda 13-åringen i staden, säger Henrik Rosvall med ett snett leende och tillägger att han i tonåren även köpte cyklar som han renoverade och sålde.

I dag är han medgrundare och vd för fintech-startupen och sparappen Dreams. Bolaget har 32 anställda och ska nyanställa i år, främst utvecklare, en ständig bristvara. Dreams söker även kompetens utomlands. Runt tolv olika nationaliteter arbetar på Dreams, såsom britter, bulgarer, spanjorer och turkar. Snart börjar bolagets första kvinnliga programmerare och som är armenier.

Bolaget gjorde sin första runda sommaren 2016. Den stängdes på 5 miljoner, med kapital från bland andra den tidigare Aftonbladet-chefen och Springfield-grundaren Anna Settman. I april samma år fylldes kassan på med 10 miljoner till. Några av investerarna var Thomas Hartwig, medgrundare och tidigare teknikchef på speljätten King, Kjell Hedman, tidigare vd på Landshypotek Bank, Lena Apler, affärsängel och grundare av Collector, Truecaller-chefen Ted Nelson samt affärsängeln Filip Grufman.

I mars förra året fick Dreams in ytterligare 30 miljoner kronor. Kapitalet kom bland annat från Andrea Rossi, vd på AXA Asset Management, norska entreprenören Petter Kleppan och Martin Randel, en av grundarna bakom vitamindrycken Vitamin Well. Ytterligare en nyemission kan bli aktuell i år.

136.000 användare

Sedan appen lanserades 2016 har den fått 136.000 användare. Men det tog ett tag innan den kritiska massan på 10.000 användare nåddes. Nu ligger kundtillväxten på 14 procent varje månad. På Appstore är Dreams den högst rankade svenska ekonomiappen med 4,5 i snittbetyg.

– Vi vill hela tiden förbättra kundnöjdheten och gör fokusgrupper och enkätundersökningar. Men blandar även in kunderna i produktutvecklingen och träffar somliga fysiskt här på kontoret.

Fintechbolaget tjänar, precis som bankerna, dels pengar på räntenettot på användarnas insatta sparkapital. Men också på att sälja delar av sin mjukvara på licensbasis till andra finansaktörer som Henrik Rosvall inte får avslöja namnen på. Det kan exempelvis handla om verktyg för att analysera kundbeteenden och andra typer av så kallade predikativa och proaktiva analyser. Det är dock långt kvar till svarta siffror.

Henrik Rosvall berättar att han varit entreprenör hela livet. I början av 00-talet i tidiga 20-årsåldern drev han– parallellt med ekonomstudier – hamnen i Grinda i Stockholms skärgård, tillsammans med en vän. De arrenderade hamnen och tog betalt av de som la till. De hyrde även världshuset Grindas Framficka och drev den rörelsen. Henrik läste samtidigt på numera nedlagda Marknadsakademin på Stockholms universitet; en fyraårig casebaserad civilekonom-utbildning på universitetet – sponsrad av bland andra Telia och Ericsson.

Londonår

Efter examen 2004 fick han jobb på konsultbolag i London och fick arbeta mycket utomlands, främst i Riga, Lissabon, Madrid och Zagreb.

– Alla ekonomer ville bli management-konsulter i början av 00-talet. Det var det ballaste man kunde göra. Men jag insåg snabbt att jag var en dålig konsult. Jag är operativ som person och vill vara med där det händer, istället för att ge råd, berättar Henrik Rosvall som främst kom att jobba med omstrukturering av bolag, bland annat Ericssons försäljningsverksamhet.

Efter något år i Storbritannien kände han sig färdig med konsultandet och sökte sig till EF, Sveriges största språkresebolag för ungdomar som drivs av familjen Hult.

– Grundarens son, Alex Hult, som sedan blev min chef sa direkt till mig på intervjun att "vi anställer inte konsulter för jag tror inte på dem". Jag svarade att jag inte är någon konsultmänniska vilket var skälet till att jag slutade i London – och fick jobbet. De släppte mig i direkt i den "djupa delen av poolen" för att se om jag kunde "simma".

Han fick direkt mycket ansvar och var först Sverigechef och blev senare en av tre säljchefer i Europa. Henrik Rosvall tog fram nya produkter och bodde i London, Zurich, Schweiz, Tyskland och Österrike.

Såg ny kundgrupp

Efter några år på EF fick han tips om att söka jobbet som marknadschef på Avanza. Sagt och gjort. Uppdraget blev hans.

– På EF handlade det mycket om att växa genom nöjda kunder och att ha datadriven tillväxt. Men också att satsa på de kunder man har så de kan rekommendera ens tjänster vidare till vänner och familj. Det kallas i dag för "growth". Man är mer benägen att tipsa om bolag eller produkter man är nöjd med själv.

Parallellt med chefsuppdraget på Avanza drev Henrik även ett bolag inom skidgruppresor tillsammans med Sebastian Bond som i dag driver ljusboksbolaget Kitab Sawti. Rosvall var inte operativ, utan endast delägare och ledamot. De sålde bolaget efter några år till en dansk koncern. Det var ingen jättesumma, men den kunde ändå delvis finansiera uppstarten av Dreams.

Efter 4,5 år på Avanza ville han starta något eget. På Hagströmers onlinebank hade han började intressera sig för privatekonomi på allvar – och identifierade en ny kundgrupp.

– Jag började titta på underliggande behov i olika segment på bankmarknaden. De privatekonomiskt intresserade får exakt vad de vill ha från aktör som Avanza som har stort utbud och realtidskurser. Övriga får istället dåliga tjänster från storbankerna. Det var grogrunden till Dreams; skapa en tjänst för den breda massan.

Jag tror inte storbankerna håller med om kritiken?

– Nej, det är klart, och det har blivit bättre ska sägas. Men det är fortfarande bankernas egna jurister och ekonomer som tar fram sparprodukter. De utgår från sitt eget stora privatekonomiska intresse.

De trot att alla andra är lika intresserade av privatekonomi, när det ofta är tvärtom, enligt Rosvall.

– Det är höga inträdesbarriärer och ganska krångligt att komma igång med olika produkter. Hur startar man exempelvis ett autogiro? Hur väljer man fond? Ja, hur öppnar man ens ett fondkonto? Det är sådant som många tycker är svårt. Vi vill ta fram enkla tjänster för de som är oengagerade i sitt sparande. Storbanker ligger inte bra till på den punkten, enligt kundnöjdhetsindexet NKI.

Hösten 2013 slutade Henrik på Avanza för att förverkliga sin dröm och starta Dreams. Han såg framför sig en målbaserad tjänst. Det är lättare att hitta sparmotivation med hjälp av uppsatta delmål.

– Vår vision har alltid varit att få folk som drömmer om resor och annat att ändra sitt sparbeteende. Jag har själv varit en nitisk sparare hela mitt liv och vill ge fler den chansen.

Vad tror du ditt eget sparsinne kommer ifrån?

– Min morfar var ju företagare som satte upp tydliga mål för sig själv med sitt företagande.

Hemma kring köksbordet i Eskilstuna har det också pratat mycket om mänskligt beteende. Både hans mamma och bror är psykoterapeuter med fokus på beteendeförändringar. Och pappa är programmerare. Detta sammantaget, tror han ledde fram till Dreams-idén.

Produkten handlar i grunden om att ändra synsätt med hjälp av digital teknik.

– Många har inte pengar vid slutet av månaden, samtidigt som banker främst är till för dem som har pengar. Vi omallokera din konsumtion till sparande. Den där latten du slentrianmässigt köper på väg till jobbet, trots att det finns gratis kaffe på jobbet, kostar i snitt 8.000 kronor per år. Det motsvarar en New York-resa.

Idén till själva appen föddes under en affärsresa med Avanza i USA, när de besökte Googles huvudkontor i Sillicon Valley.

Samtidigt i USA släppte Nike sitt "Nikeplus"-koncept; den första stora globala träningsappen – som på kort tid fick 400 miljoner användare. Appen upplägg: Att få folk att träna genom att låta dem bryta ned  träningsmål – och dela sina träningsresultat i sociala medier.

– Det var första gången man använde flera kompetenser för att få fram en digital tjänst. Det kom sedan liknande appar för att få folk att gå ner i vikt. Men metoden var densamma och gick ut på att skapa incitament till beteendeförändringar. Så jag tänkte "varför inte tillämpa en liknande tjänst på sparområdet för den breda massan?", berättar Henrik Rosvall

Att genom "gamification" eller spelupplägg främja beteenden som är till nytta för enskilda individer kallas för "nudging", berättar Rosvall. 97 procent av svenskarna vill spara mer, men gör inte det. Vi luras hela tiden av snabba belöningar. Att konsumera aktiverar hjärnans belöningssystem. Men sparande handlar om att skjuta upp belöningar – och det är svårt, berättar Henrik Rosvall.

– Vi vill "lura" människor att nå sina mål och har till exempel en funktion som heter "Tjuven som "snor" eller egentligen lägger undan pengar från deras lönekonto via autogiro. Istället för att utbilda dig i hur du sparar, så säger vi istället att du varit jätteduktig när du sparat ihop viss summa med funktionen. Det ger dig ökat "sparsjälvförtroende". Det här är grundat i klassisk kognitionsvetenskap, säger han.

En annan funktion i appen kallas "Autopiloten". Den låter användare sätta upp sparmål på till exempel 10.000. Sätter du in mer pengar ökas spartakten. Men om du plockar ut 1.000 kronor så blir kurvan brantare berättar Henrik Rosvall. Även detta sker automatiskt via autogiro och kundens medgivande.

Skickade blommor

Han menar att Dreams fyller ett hål på marknaden.

– Jag har aldrig tidigare varit på ett bolag som får så många ”tack” skickat till sig från nöjda användare. Vi fick till exempel ett kort från kille som lyckades spara ihop till sin Thailandsresa. Och en 55-årig kvinna skickade till och med blommor till kontoret efter att även hon lyckats fick råd med Thailandsresa och kunde bjuda hela sin familj dit. Det är otroligt belönande att få folk att lägga pengar på vettiga saker, istället för på exempelvis kaffelatte och kexchoklad.

Den typiske Dreams-användaren är dålig sparare, men vill förändras och har mycket drömmar. Snittåldern är cirka 32 år och huvudmålgruppen är mellan 20-40 år med löneinkomst. De flesta kan skapa en sparbuffert kring 24, enligt Rosvall. På sista tiden har även de över 40 hittat till appen.

Appen har också som tänkt främst lockat kvinnor som. De "känner sig mest misshandlade av sina banker", enligt Rosvall.

– En rad undersökningar visar att kvinnor inte känner sig bemötta på rätt sätt. En studie från i höstas konstaterade att kvinnor ofta upplever att banktjänstemän vänder sig till deras män när de ska bolåneförhandla. De flesta på bank är dessutom män som tar fram tjänster för likasinnade. Det ligger i vår natur att prioritera det vi själva gillar.

Vad sparar då Dreams användare till? Jo, resor är vanligt. Men också lägenhet, sommarhus, bil, egen sparbuffert, bröllop, tatueringar och handväskor. Dreams skiljer internt på korta sparmål, så kallade "interests", och "moments for life", större kapitalkrävande sparmål, till exempel sparande till barn, bröllop eller bostad.

För att vässa sistnämnda kategori startade Dreams den 22 januari en egen globalfond med 1 procent i avgift i – samarbete med Ålandsbanken som aktivt förvaltar fonden. Den heter Dreams Global och är till för mer långsiktigt sparande, enligt Rosvall. Valet föll på en globalfond för att de generellt är mindre volatila. Den innehåller hälften räntor och resten aktier. Rekommenderad sparhorisont är 7-10 år.

Avgift på 1 procent låter mycket för en globalfond?

– Ja, men den är aktivt förvaltad för att skapa mindre volatilitet. Och avgiften på en globalfond ligger i genomsnitt på 1,4 procent. Men det här är som sagt bara ett första steg.

Claes Hemberg och andra profilerade sparekonomer brukar rekommendera 100 procent aktier om man har en sparhorisont på över fem år?

– Jo men du kanske inte vill ta så stor risk med det enda sparande du har och där du har en specifik målsumma du vill uppnå vid en specifik tidpunkt. Och det här är inte heller vår slutgiltiga produkt, utan vi går ut försiktigt nu och så får vi se hur det landar. Fler mer riskfyllda och högavkastande produkter kan bli aktuella.

Dreams och Ålandsbanken har samarbetet från start. De delar värderingar med fokus på hållbar ekonomi, enligt Rosvall.

– Vi hade kunnat storsatsa på konsumentkrediter och tjänat betydligt mer pengar. Men vi valde bort det. Tittar man på makrofaktorer så behöver unga ta hand om sin pension i mycket större omfattning än tidigare generationer. Bor man i exempelvis Stockholm behöver man tidigt börja spara till sina barn så de har råd till lägenhetsinsats i framtiden. Det finns ett stort behov av spartjänster, men inget framtida behov av konsumentkrediter.

Vill ni i likhet med appen Tink samarbete med svenska storbanker framöver?

– Nej. Vi vill istället komma åt deras kunder. Du drunknar i storbanker. Det är svårt att konkurrera om en banks it-avdelnings resurser. De ska byta bankplattformar och andra kostnadskrävande åtgärder. Vi kräver mycket mer integration än Tink. Vi är inne både i kapitalmarknadssystem och core banking.

Med partnern Ålandsbanken är det lättare, enligt Rosvall. De har förlagt sin it-hantering till outsourcat dotterbolag, vilket gör dem rörligare.

Storsatsar i Norge

En stor nyhet är att Dreams-appen sedan ett par veckor tillbaka även lanserats i Norge. Där har bolaget hittat en like i norska banken Storebrand – som utsetts till världens mest hållbara finansiella organisation, bland annat för sitt miljötänk och hållbara sparprodukter. Tillsammans ska de även ta fram en globalfond för norska marknaden.

Norge är också en bra första testmark för appen utomlands, enligt Rosvall. Det är en annan valuta och finanstjänstreglerna skiljer sig något från de svenska. Konsumentbeteendet är också annorlunda. Norrmän är slösaktigare och fondsparar mindre än svenskar – på grund av landets enorma oljerikedomar, menar Rosvall.

Men nu har den norska regeringen börjat skifta fokus från konsumtion till sparande för att möta en framtid utan stora oljeinkomster. Norrmännen kan numera spara skattefritt till sin första bostad, ett exempel på flera sparinitiativ från norska regeringen.

– Vi ligger helt rätt i norska marknaden med vår produkt. Men det är tuffare konkurrens där. DNB har exempelvis släppt egen sparapp. Den innehåller docka inga "gamification"-inslag som Dreams. Men i Norge finns också större sparbehov bland yngre som där kan öppna eget bankkonto från 16-års ålder, jämfört med 18 i Sverige.

Även i Sverige är största konkurrenter storbankernas egna sparinitiativ. Sveriges storbanker håller hög nivå inom digitala banktjänster för privatkunder, enligt Rosvall. Det är milsvida skillnader mellan en svensk bankapp och till exempel en tysk, säger han.

Är Tink en konkurrent?

– Nej, inte direkt. Det är mer en backspegel som ger historisk överblick över ditt konsumentbeteende. Det är mer av ett slags budgetverktyg som låter dig titta på din ekonomiska historik. Vi är mer en stor framruta och vill inte att våra användare ska se så mycket bakåt för att upptäcka hur dåliga sparare de är, utan istället blicka framåt och börja spara utan att de knappt vet om det med hjälp av våra "nudging"-verktyg.

Vad är er största utmaning?

– Finansbranschen är i stor förändring och det finns mycket pengar i sektorn. Det kommer ske mycket konsolidering, för det blir hela tiden dyrare att driva finansbolag med alla nya regleringar. Compliance-bördan blir enorm och tar bort det roliga i att skapa ny tjänster. Därför står vi för kundupplevelsen och våra bankpartners för compliancebiten och riskhanteringen. I en reglerad kultur blir man rädd att ta risker. Men vi lägger över compliance på bankerna.

Henrik Rosvall anser även att Dreams står väl rustat för nya EU-lagen PSD2 som införs i maj i år och som i huvudsak innebär att banker – om deras kunder så ökar – måste dela med sig av konto- och transaktionsdata till exempelvis fintechbolag. Delningen av data sker genom så kallade API:er eller datadelande gränssnitt. Sådana har Dreams haft på plats från start.

– Vi har lite försprång. Vi ligger redan som ett lager ovanpå Ålandsbanken och nu även Storebrand i Norge.

Dreams har hittills inte använt sig av stora och dyra marknadsföringskampanjer, utan främst synts i sociala medier. Kampanjerna är anpassade för de olika kanalerna och deras målgrupper. Bolaget använder egenutvecklad mjukvara baserad på maskininlärande algoritmer som skräddarsyr annonsstrategier.

Men nu satsar Dreams även, för första gången, på en bred tv-reklamskampanj som ska visas i TV4 under januari och februari i år. Då är det som billigast att annonsera, medan december är dyrast. Men början av året är högtidsstund för Dreams. Då ökar användarantalet som mest, när många har hål i plånboken efter julhelgerna, berättar Rosvall.

Varför har ni valt tv-annons den här gången?

– Vi har sett att andra lyckats bra i linjär tv och att det har positiv påverkan på "awarenes". Varumärket fäster på ett annat sätt. Och så kan vi följa upp hur det gått med i kampanjen i sociala medier, säger Henrik Rosvall som inte vill avslöja hur mycket Dreams lagt på reklamfilmen.

Köper ni it-tjänster?

– Ja en herrans massa supportsystem, till exempel licenstjänsten Intercom. Vi lägger säkert i runda slängar ett par miljoner på sådana lösningar årligen. Men vår egen app och plattform gör vi inhouse med egna programmerare.

För att klara legala frågor tog Dreams tidigt in tidigare Vingejuristen Karl Svantemark. Han sköter ekonomi, finansiering, legal och compliance.

Hur ser då könsfördelningen ut på bolaget? Jo, 30 procent är kvinnor. Någor Rosvall inte är nöjd med. Vi är inte där vi vill vara, säger han. Numera söker de främst kvinnliga medarbetare. Han lyfter samtidigt fram bolagets forskningschef Elin Hellander – tidigare KI-forskaren inom kognitionsvetenskap och som numera ingår i ledningsgruppen – som en nyckelfigur i sammanhanget.

– Hon är en väldigt medial person och visar att det finns kvinnliga personer i ledande positioner. Vi tror på mångfald. Det skapar beredare tjänster som passar fler människors behov, säger Henrik Rosvall.

Missnöjd med FI

Hur mår då fintech-Sverige? Överlag bra, tycker Rosvall. Men det borde rimligen komma fram fler fintechbolag än vad det gör. Det är också färre som "fått luft under vingarna och finns kvar efter tre år", än vad han väntat sig.

– Det är höga inträdesbarriärer och krävs stor mental och ekonomisk uthållighet att vara fintech-entreprenör i Sverige. FI har tidigare inte varit så hjälpsamma. Vi har istället fått ta hjälp av norska och finska finansinspektionerna. Svenska FI har haft inställningen att "vi är inte någon konsult utan en reglerare". Men nu har de börjat ändra sig och skapat testmark för nya fintechprodukter.

I höstas ingick Henrik Rosvall i en svensk delegation i Singapore tillsammans med bland andra FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

– Finansmyndigheten i Singapore har egna utvecklare som skapar "sandboxmiljöer" för olika tech-segment som regtech, blockchain och insuretech. Men det har blivit bättre på FI sedan de fick en fintech-ansvarig. Vi var i fjol med i rundabords-samtal och myndigheten är i färd med fler forum där branschen kan ställa frågor.

Med appen kan företag, orgnisationer och föreningar skicka påminnelser eller inkassokrav till kunder som inte betalar i tid.

– Vi vill förenkla hanteringen av påminnelser och inkassokrav. Den nya tjänsten är designad efter små och medelstora företags behov, där viktiga administrativa processer sker med så lite handpåläggning som möjligt, säger Erik Ahrholt, affärsområdeschef på Visma Collectors.

eKrav är kostnadsfri för företagaren att använda. Men det kan tillkomma kostnader hos Kronofogden, samt avgifter för ärenden som återkallas i kravhanteringen. Själva påminnelse- och inkassoprocessen sköts av Visma Collectors. Mottagaren har tolv dagar på sig att betala, innan ett inkassokrav skickas till kunden. Betalning kan göras via internetbank, Swish, bankgiro eller genom en avbetalningsplan.

– Den nya tjänsten kan underlätta för småföretagare som försökt fakturera men inte fått betalt. Samtidigt som processen sparar tid kan även Vismas starka varumärke göra att kravet prioriteras hos mottagaren, säger Erik Ahrholt.

I mitten på januari köpte Visma Collectors även Link Mobilitys digitala tjänst för mobilfakturering som möjliggör direktbetalning till långivare med sms.

Fintech-bolagen lanserar vad de kallar för en "behovsstyrd finansieringslösning med automatiserat bokföringsstöd för företagare". Tjänsten är anpassad för de som vill ha en lösning utan fasta kostnader. 

– Vi har hittat en bra match i Billecta som plattform. Vi tycker att de har en mycket användarvänlig faktureringstjänst. Tillsammans har vi byggt en integrerad finansieringslösning med automatiserade processer samt bokföringsstöd som gör att det blir en väldigt enkel, snabb och effektiv tjänst. Kunder som har Billecta som faktureringstjänst kan man med ett knapptryck välja att sälja sin faktura till Credstep. Vi finns med i deras tjänst, men vi är fortsatt två fristående aktörer, säger Elisabet Ehn, vd för Credstep, till Realtid.

Tjänsten hämtar dels upp en faktura via en så kallad orderimport, men skapar även automatiskt bokföringsverifikat kopplade till finansieringen.

– Vi kan hämta upp fakturan, skapa en försäljning av den och utbetala pengarna inom en bankdag. Kunden får snabbt likviditet på sitt bankkonto samtidigt som bokföringen uppdateras automatiskt.

Planerar ni fler samarbeten?

– Ja, vi tittar på större gemensamma samarbeten där vi kan hjälpa större aktörer med mer skräddarsydda lösningar. Det handlar om företag som utvecklar olika typer av tjänster som kräver specialhantering. Jag kan inte ge några detaljer än. Men vi pratar med flera aktörer nu som letar efter en automatiseradoch integrerad lösning för fakturering, finansiering och inkasso, så mycket kan jag säga.

Är det en trend att fintech-bolag samarbetar direkt med varandra istället för med exempelvis storbanker?

– Ja, vi ingår ju i ett ekosystem som skapar större nytta och synergier genom att samarbeta tillsammans. Det handlar om att vara ett smartare och mer värdeskapande alternativ till traditionella produkter.

Hon upplever att traditionella aktörer ofta inte förstår uppstickarnas verksamheter och att de inte är tillräckligt lyhörda och snabba. 

– Vi och andra flera nya, unga moderna företag har fokus på företagarna, medan bankerna i större utsträckning inte får ta risk och företagande innebär risk, hävdar Elisabet Ehn.

I den rapporten undersöker Accenture Strategy inställning till och beredskapen för artificiell intelligens bland företagsledare och anställda världen över.

72 procent av företagsledarna uppger att AI blir avgörande för att specialisera sig på marknaden och förbli konkurrenskraftig. Och 61 procent räknar med att antalet anställda som arbetar med AI ökar närmaste tre åren.

Två tredjdedelar av de anställda som ingår i studien tycker att det är viktigt att de får möjlighet att utveckla sin AI-kompetens. Accenture Strategy konstaterar också att det finns mycket att vinna på att investera i AI. Sysselsättningen skulle öka med 10 procent och företagens intäkter öka med 38 procent till år 2022. Detta skulle ge ökade företagsvinster på 4.800 miljarder dollar globalt under samma period.

– Företagsledare måste vara handlingskraftiga, och försöka anpassa företaget till en ny tid där mänsklig kreativitet möter intelligent teknologi för att skapa nya tillväxtmöjligheter, säger Daniel Hjelte, Managing Director på Accenture Strategy.

Mer än hälften, 54 procent, pekar ut kombinationen av mänsklig arbetskraft och AI som viktig framöver. Men trots det uppger bara 3 procent att de ska göra större satsning på att vidareutbilda personal inom området de kommande tre åren.

– Företag kommer i allt större uträckning att bedömas utifrån sin förmåga att uppnå det vi kallar Applied Intelligence, det vill säga förmågan att säkra tillväxt genom att kombinera mänsklig kreativitet och uppfinningsrikedom med artificiell intelligens, och sedan implementera denna kunskap i alla delar av företagets verksamhet. För att lyckas med det måste företag satsa mer på utbildning, och verkligen förbereda sin personal på att arbeta med den nya tekniken, säger Daniel Hjelte, Managing Director på Accenture Strategy i Sverige.