NGM avser att totalt äga 10 procent av Privanet om allt går som planerat. Nyligen köpte i sin tur Privanet 33,4 procent av svenska crowdfunding-bolaget Fundedbyme:s joint venture-filial i Finland. Därmed knyts Fundedbyme närmare NGM. 

NGM:s Privanet-investering kräver dock godkännande från myndigheter i Sverige och Finland.  

Fundedbyme har sedan tidigare aviserat en planerad börsnotering under april 2018 om bolaget lyckas landa en börsförberedande emission på mellan 10-20 miljoner kronor i hösten. Något Realtid.se rapporterat om tidigare.

Nyligen stod det också klart att bolaget expanderar västerut och öppnar sitt första Amerikakontor inom ramen för en så kallad joint venture. Kontoret placeras i Mexiko och får namnet Fundedbyme Mexico som också blir en samarbetspartner till moderbolaget i Stockholm. 

Consector grundades 2014 av Pontus Holgersson och Jonas Ryberg och båda kvarstår som delägare i bolaget. Pontus har huvudansvar för strategi och samarbeten, medan Jonas har huvudansvar för ekonomi och administration. 

Bolaget har i dag 35 anställda med huvudkontor i Stockholm och, sedan ett år tillbaka, även en enhet med utvecklare och programmerare i Malmö där också bolagets digital- och teknikchef (CTO) är placerad.

Realtid.se träffar Pontus Holgersson på Consectors ljusa och stilrena kontor på Narvavägen på Östermalm ett stenkast från Djurgården och med utsikt över Historiska muséet.

Pontus Holgersson berättar att han ursprungligen är från Helsingborg. Men för tio år sedan flyttade han till Stockholm för att jobba i finansbranschen. Han inledde sin karriär på Söderberg & Partners för att sedan gå till Brummer & Partners.

– Jag har alltid haft ett fokus på kundresan och på att erbjuda ett stort kundvärde, vilket för mig är det centrala inom förmedling, kombinerat med användarvänliga digitala lösningar, säger han till Realtid.se.

Pressade bankerna

Det var också i förmedlarbranschen som idén till Consector växte fram. Ett fåtal aktörer hade börjat förmedla vissa lån, men det fanns inga paketlösningar.

– Vi ville skapa en "fullsortiments-butik" vilket mynnade ut i att vi grundade bolaget 2014. Vi kollade på mellanhänder för lån utomlands. Det var vedertaget i USA, England, Holland och Australien. Men det fanns ingen sådan spelare på den svenska marknaden.

Han tillägger att Lendo drev på den nya svenska blancolånsmarknaden. Få uppsöker i dag sitt bankkontor för att ta del av olika krediterbjudanden. Det fysiska mötet har ersatts av kreditjämförelsesajter, enligt Holgersson. 

Consector är en helt digital plattform, men erbjuder även personlig telefonrådgivning. Pontus Holgersson tror fortsatt på ökad tillgänglighet genom det direkta samtalet.

Varför i digitaliserar ni inte er kundtjänst också med hjälp av till exempel artificiell intelligens?
– Vi har valt ha satsa på den personliga kontakten än så länge. Jag tror att robotar kan användas för enklare tjänster, men har inte sett någon övertygande lösning kring kvalificerad rådgivning. Det är dock inte omöjligt att vi kommer att använda oss av robotar av det slaget i framtiden, om till exempel hela bolåneansökningsprocessen blir digital och automatiserad.

Initialt erbjöd Consector främst privatlåneförmedling, men förmedlar i dag även bolån via sin app Lånekoll. Bolaget tar juridisk hjälp, men sköter i övrigt det mesta självt och bygger egna it-plattformar. Det är värdefullt att ha all it-kompetens internt, enligt Holgersson. Dock har Mobiento Deloitte Digital hjälp Consector med att bygga appen Lånekoll.

– Det är en extremt duktig app-utvecklare. Men vi har fortfarande vår tekniska kompetens inhouse. Vi utvecklar allt från kundupplevelse till front-end och driftar samtliga plattformar själva från utvecklarkontoret i Malmö. Men, ja, i vissa fall tar vi in expertis på vissa enskilda områden

Hur arbetar ni med adokvatbyåer?

– I dagsläget jobbar vi med advokatfirman ZEB Financial Law som hjälper oss med compliance. Men vi tittar på att även göra det själva. Det är en kostnads- men också en säkerhetsmässig fråga.

Mellan 2015–2016 tredubblade Consector sin omsättningen från 5 till 16 miljoner kronor. Samtidigt gick bolaget i fjol med 6 miljoner i förlust till följd av kraftfulla it- och tillväxtinvesteringar.

– Det är vad som krävs om man ska växa i en konkurrensutsatt marknad. Det går snabbt och man måste vara med på tåget.

Först och främst vill Consector rota sin verksamhet fullt ut i Sverige. Men bolaget tittar ändå redan på fler länder att etablera sig i, men har ännu inte tagit något verkligt strategiskt kliv i den riktningen.

– Jag kan dock säga så mycket som att vi hellre expanderar till exempelvis Tyskland än till Finland. Ska man växa är det bättre att gå till en större marknad direkt.

Samarbetar med Max Matthiessen

Consector samarbetar även sedan drygt ett år tillbaka med försäkringsförmedlaren och rådgivaren Max Matthiessen. Bolaget bygger in sin tjänst i Matthiessens lösning Mybenefit. Och tillsammans hoppas de kunna landa ytterligare ett storbankssamarbete.

– Vårt erbjudande kompletterar "Max" helhetslösningar inom pensioner, placeringar och sparande. I vår gemensamma förmånsportal får kunder sitt lönebesked, tecknar friskvård och det blir även enklare att jämföra och upphandla lån. Vi är än så länge i utvecklingsstadiet med denna tjänst.

Konkurrensmässigt är Tink och Mitt Bolån utmanare till Consector. Lendo är däremot för mycket av en rendodlad blancolåneförmedlare för att vara en direkt konkurrent till bolaget som nu också storsatsar på bolån.  

Målet är att närma sig svarta siffror under 2018 och nå en omsättning på runt 30 miljoner kronor. På längre sikt vill bolaget bli Sveriges ledadande låneförmedlare. Kunderna kommer att vara hos mellanhänder i framtiden och Consector ligger lång framme och har stor teknisk bredd och erfarenhet inom förmedling, rådgivning och kundupplevelsen, enligt Pontus Holgersson.

– Vi brukar jämföra oss med resebranschen och kalla oss för finanssektorns Momondo. Vi vill att det ska bli lika enkelt att ta lån som att boka en resa. Vi är inte riktigt där än med bolånen, men på väg. För bara 10-15 år sedan gick man till en resebyrå, men i dag finns knappt några sådana kvar. Du bokar din resa online. Likadant blir det med bolånen.

Helt digitaliserad bolåneprocess

Bekymret är att det inte finns något centralt fastighetsregister. Ett annat att innehavsbyte av skulde- eller pantbrev, vilket görs i samband med bostadsrättsköp, fortfarande kräver manuell handpåläggning från bankens sida. Men det sker nu experiment där bland annat Lantmäteriet undersöker möjligheterna till att även digitalisera skuldebrev.

– Finansinspektionen och Lantmäteriet borde kunna samarbeta mer kring det här, men det går tyvärr ganska långsamt, tycker Pontus Holgersson.

Hittills har Consector tagit in 20 miljoner kronor i riskkapital från Optimizer Invest och Verdane Capital, samt en rad affärsänglar. Målet är att resa mer kapital under hösten, men Holgersson vill inte avslöja hur mycket och inte heller hur ägarinnehavet fördelar sig. Riskkapitalet har bland annat används till nya appen Lånekoll som samlar bolagets samtliga tjänster på ett ställe, inklusive bolån. 

– Vi har varit i kontakt med extremt många lånekunder och sett att många konsumenter inte har koll på sin lånekostnad, räntor och hur mycket de amorterar. Det har vi sammanfattat i en app som är ett helt kostnadsfritt konsumentverktyg för att ge bättre överblick på sin kreditsituation, säger Pontus Holgersson som inte vill avslöja antalet appanvändare.

Samlar allt på ett ställe 

Lånekoll inhämtar data från användarens engagemang och ger förslag på hur denne till exempel kan sänka sin ränta genom att lägga om lån eller byta kreditgivare. Därefter kan denne låta Consector förhandla om villkoren med kreditgivaren. Detta är kostnadsfritt för kunden, då bolaget istället får ersättning från de 20 banker som det samarbetar med. Det rör sig både om nisch- och storbanker som betalar en avgift för att ta del av Consectors kreditförmedling.

– De ser oss som en distributör av sina produkter. Istället för att lägga pengar på tv-reklam eller annan marknadsföring, får de en ny kund genom oss, förklarar Pontus Holgersson.

Kan ni tänka er att låna ut egna pengar?

– I dag har i vi så bra erbjudanden att det inte är aktuellt i närtid. Svenska kunder är dessutom banktrogna.

EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 (Payment Service Directive II), som införs i maj nästa år, är högintressant för Consector. Genom så kallade öppna API:er kan bolaget inhämta transaktions- och kontodata från banker – helt avtalsfritt. Detta är något bolaget redan ägnar sig åt, men genom samarbetsavtal. När PSD2 är infört krävs inte ens några avtal, vilket öppnar än mer skräddarsydda och riktade krediterbjudanden till kunder.

– Jag är positiv till hela PSD2. Det medför att kundupplevelsen kan vara såväl hos Consector som hos banken. Om vi kan bygga innovativa system för kunderna så är min tro att värdekedjan förändras. Det är också bra att vi får en gemensam standard för hela EU, vilket gör det lättare för en aktör som oss att nå ut till fler marknader och arbete med gränsöverskridande.

Regleringen bäddar också för samarbeten mellan banker och fintech-företag.

– Vissa banker är mer framåt än andra. Jag tycker till exempel att nischbanker från början valt den här kanalen [låneförmedlare] som distribution. Det är däremot svårt att peka ut enskild storbank som är i framkant på detta område, säger Pontus Holgersson.

Bankernas vägval

It-bolaget Seavus vd sa i en intervju med Realtid.se i våras banker behöver göra ett tydligt vägval för att inte bli omkörda av uppstickare. Antingen blir de renodlade infrastruktur-leverantörer och låter fintech- och it-bolag som exempelvis Facebook och Google sköta kundrelationen.

Eller så försöker de behålla sina kunder med hjälp av sociala medier, användarvänliga appar och webbtjänster. Holgersson lutar åt det förstnämnda alternativet och tror att de främst blir produktbolag i framtiden. De äger kreditprodukter, men distributörerna har kunderna.

– När detta får mer fäste behöver banker göra hypotekslösningar, i likhet med exempelvis Danske Bank. Men de måste hela tiden vara på tårna och partna upp med fintech-bolag. Det är också nyckeln för att möta mycket av kraven i PSD2 och GDPR.

EU:s nya dataskyddsförordning GDPR (General Data Protections Regulation) är en annan stor ny reglering som ersätter svenska Personskyddslagen (PUL) och införs i maj nästa år. Consector har en anställd som på heltid jobbar med compliance-efterlevnad kring kommande GDPR

– Vår fördel är att vi har nya fräscha system medan bankerna ska integrera hela regleringen i gammal infrastruktur. Jag känner att vi är redo för det, sen är frågan om det kommer att kräva nya lösningar för bankerna.

Pontus Holgersson är i grunden positiv till GDPR. Han kallar det för en konsumentvänlig reglering som ger kunder ökad inblick i och kontroll över datalagring. 

– Jag tycker att det är positivt att jag som konsument ska kunna välja hur företag lagrar data om mig. Det är också ett bra verktyg för att "tvätta upp i bolag" som inte sköter sig för att få bort de aktörerna.

Han är dock oroad för att GDPR leder till onödigt mycket administrativt arbete, vilket kan vara förödande för mindre bolag.

Värnar sitt oberoende

För att tackla de många nya EU-regleringar på finansområdet tycks partnerskap vara en framgångsväg för banker och fintech-bolag. Holgersson pekar på samarbetet mellan sparappen Tink och SEB som ett intressant exempel.

– Vi vill däremot gärna bevara vårt oberoende så långt det är möjligt. Vi vill kunna förmedla en mer objektiv låneförmedling och väljer därför att samarbeta med 20 banker som betalar samma avgift.

En vanlig kritik, inte minst från Finansinspektionen (FI), är just att finansiella rådgivare och låneförmedlare är "köpta" med provisioner och andra incitament. Pontus Holgersson förstår kritiken, men betonar samtidigt att Consector måste presentera var dess ersättning härrör ifrån. När kunden får en rekommendation från appen så redovisas det i bifogat EU-faktablad, säger han. 

Men FI är oroas också för överskuldsättning och Consectors kunder tar inte sällan nya lån. Holgersson framhåller dock att bolaget gör en egen kreditbedömning, innan den slutgiltiga kreditgivaren, alltså banken, analyserar låntagares kreditvärdighet.

FI menar att det främst är redan ekonomiskt utsatta personer som drabbas av överskuldsättning. Hur ser på den utvecklingen?

– Vi har givetvis ett ansvar, men vår huvudsakliga affärsidé är att minska kostnaderna på kunders befintliga lån. Och som jag ser det är det kopplat till att det blivit svårare att ta bolån vilket driver på konsumtionslån-utvecklingen. Skuldkvotstak och att du max får låna fem gånger din bruttoårsinkomst är några exempel. , säger Pontus Holgersson och fortsätter:

– Samtidigt kan man ganska lättvindigt ta ett konsumtionslån. Jag tycker att man kanske skulle ta bort räntesubventionerna som innebär att man får tillbaka 30 procent på sina ränteutgifter och samtidigt sänka kraven för bolån. 

I våras fick huvudstaden ytterligare en ny startup-hubb i from av Stockholm Fintech Hub. Två större samarbetspartner är Nordeaoch Visa. 

I en text på hubbens hemsida skriver dess grundare och vd Matthew Argent att Storbritannien, i och med Brexit, redan har börjat att undergräva sin position som Europas ledande fintech-centrum. Han menar att det är goda nyheter för Sverige som redan är det tredje största fintech-landet sett till storleken på fintech-transaktioner. 

"Som talesättet lyder; ju större de blir, desto hårdare blir deras fall. Och det är särskilt sant när det kommer till Storbritanniens position som fintech-landet nummer ett i Europa", konstaterar han.

Brexit har lett till att Frankrike och Sverige bland annat landat fler stora fintech-affärer än tidigare. Det visar en ny undersökning från CBInsight. Vidare visar enkätundersökningen European Fintech Trends att Storbritannien fortfarande tar hem flest fintech-transaktioner med en andel på 34 procent inom EU, men det är samtidigt en ganska kraftig försämring från 2014 de andelen uppgick till 45 procent. 

Enkäten visar också tydligt att Sverige och Frankrike är de som hittills tjänat mest på Brexit mot bakgrund av Storbritanniens tapp. Sveriges andel av fintech-affärer ökade mellan 2013-2017 från 8 till 12 procent. 

"Jag har bevittnat ett enormt skifte vad gäller fintech-aktiviteten i Sverige sedan vi lanserade Stockholm Fintech Hub i februari i år. Sveriges många 'tech-ennhörningar' sätter landet på kartan som en viktig destination för investeringar, vilket också influerar fintech-sektorn. Klarnas nettovinst var till exempel upp 138 procent första halvåret 2017, jämfört med samma period i fjol. Samtidigt köpte Ingenico Group svenska betalgruppen Bambora för 1,5 miljarder euro under sommaren", skriver han.

Hittills har svensk fintech attraherat 776 miljarder euro i finansiering, vilket är lika med till en årlig omsättningstillväxt i branschen på 279,38 procent. Sektorn omfattar i Stockholm Fintech Hubs definition 225 bolag som totalt anställer över 3.000 personer i Sverige. 

"Det är inte illa för en land som bara har 10 miljoner invånare", konstaterar Matthew Argent.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Kapitalet betalas ut under en treårsperiod och ska användas till forskning och utveckling inom bland annat och så kallad maskininlärning för att gynna Europas småföretagare. 

– Vi är stolta över att få denna kvalitetsstämpel från EIB. Det är den typen av erbjudande som du inte kan motså och som låter oss accelerera vår tillväxt och att fortsätta skapa bättre förutsättningar för småföretagare och ge dem tillgång till de verktyg som de behöver för att utmana storföretag, säger Jaboc De Ger grundare och vd, i en kommentar.

Izettles intäkter steg med 60 procent förra året, medan förlusterna minskade med 23 procent till 228 miljoner kronor. Nu rustar bolaget för börsnotering.

– Förra året var ett bra år för oss, då intäkterna ökade dubbelt så snabbt som kostnaderna för andra året i rad. Vårt fokus för 2016 var stark tillväxt, att bredda vår produktportfölj och investera i kundanskaffning, vilket vi gjort. Jag är stolt att kunna visa så starka bevis på skalbarhet i vår affärsmodell, sa Jacob de Geer i samband med rapporten.

Bolaget finns i dag på tolv marknader i Europa. 2016 omsatte det 643 miljoner kronor, ökning med 60 procent jämfört med året innan. 

AI och maskininlärning är heta trender och Realtid.se berättade nyligen att även nischbanken Nordnet storsatsar på teknikerna. 

– Vår övertygelse är att det är avgörande för att förbättra kundupplevelsen. Om man inte satsar på det nu så tror jag att det blir svårt att konkurrera om kunderna inom ett par år, sa bankens vd Peter Dahlgren till Realtid.se i augusti. 

På onsdagen hölls Insuretech 2017 i Stockholm, arrangerat av Finansliv, Breakit och Moderna Försäkringar. Först upp på scen var Handelsforskaren Michal Gromek. 

Han berättade att det nu tas stora digitaliseringskliv på försäkringsområdet. Samtidigt har de högteknologiska försäkringsbolagen eller "insuretechs" ännu inte erövrat några betydande marknadsandelar, medan fintech-sektorn jämförelsevis tar in enorma investeringar varje år.

Ett problem är att det inte finns någon entydig definition av insuretech. För att nå dit tror Gromek att det krävs bättre mötesplatser för branschen och efterfrågar insuretech-hubbar.

– Den typen av kluster attraherar inte bara potentiella investerare utan även lagstiftare. Nationella agendor kan också vara en god idé. Regeringarna i Malaysia och Singapore träffar exempelvis regelbundet inhemska tech-bolag för att bland anant diskutera nya regleringar och hur depåverkar tech-branschen, sa han under sitt anförande.

Digitaliseringen av den svenska försäkringsbranschen hittills gått ganska långsamt – och bolagen behöver agera snabbt, konstaterade han.

Men Henrik Allert var mer optmistisk. Han är produktchef på insuretech-företaget Itello som utvecklar affärssystem för administration av pension, livförsäkring och sparande.

– Liv- och pensionsbolag får ofta höra att de ligger långt efter vad gäller digitalisering och marknadstrender. Men det är en lite orättvisande bild. Branschen har kommit ganska långt med att automatisera informationsutbyte, sa han under sin föreläsning.

Däremot har sektorn mycket att lära av andra industrier när det kommer till kundmötet. Det görs redan stora investeringar i exempelvis självbetjäningsportaler och förbättrad kundtjänst. Men det finns mycket kvar att göra, enligt Allert.

En färsk Accenture-rapport slår fast att försäkringsbolagen står inför ett tydligt vägval. Antingen blir de "fabriker" som kostnadseffektivt producerar bra och billiga försäkringar – eller så satsar de på att bli riktigt kundrelevanta och på storskalig datainsamling för att skapa riktigt skräddarsydda erbjudanden.

Men Henrik Allert delar inte den uppfattningen.

– Det är ett för svartvitt synsätt och jag tror att branschaktörerna kan verka i båda dimensionerna, sa han.

Vad gäller kundbiten behöver försäkringsbolagen blir bättre på att kartlägga kunders beteendemönster. Det finns bilförsäkringar som erbjuder appar som mäter hur säkert försäkringskunden kör. Och insuretech-bolaget Moderna försäkringar erbjuder en stegräknar-app. En viss mängd steg ger rabatt på sjuk-och olycksfallsförsäkringen.

– Man måste jobba mer proaktivt och samla på sig mycket data för att bättre hantera risker och skadehantering på sakförsäkringssidan.

Det låter som att kunderna tvingas göra avkall på mycket av sin personliga integritet för att ta del av den här typen av tjänster?

– Min bild är att om man kan få relevanta produkter så är man villig att lämna ifrån sig ganska mycket information. 

EU:s nya dataskyddsförordning GDPR som införs i maj nästa år och ersätter svenska PUL kräver också ett stort förändringsarbete. 

– Med GDPR äger kunden sin data och man har rätt att få reda på vem i värdekedjan som jobbar med ens ärende. Nyligen försvann även den så kallade flyttavgiften vilket ökat kundrörligheten och skapat en tuffare konkurrenssituation. 

Disruptiv teknik – såsom AI, "internet of things" och blockchain – är också en stor förändringsfaktor. Nyligen undersökkte Itello och KTH huruvida blockchain-plattformar kan implementeras i liv- och pensionsförsäkringbolag.

– It- och techjättar som IBM, Google och Apple satsar extremt mycket pengar på det här och vad gäller värdeöverföring brukar blockchain sägas vara lika revolutionerande som internet var när det lanserades på bred front på 90-talet.

Blockchain öppnar bland annat för smart och säker lagring av bolags- och kundkontrakt.

– Vi kunde dock inte bevisa några skalfördelar med blockchain. Ett annat stort bekymmer är att det i stort sett är omöjligt att plocka bort information från en blockkedja, vilket står i direkt konflikt med EU:s nya dataskyddslag som ersätter PUL

Regleringar och disruptiv teknik stressar ändå branschen. Fenomenet kallas för "the compliance tsunami".

– Det kräver att man har adoptiva kärnsystem i botten, en öppen dialog och ett öppet ramverk för att kunna koppla på och koppla av olika aktörer.

Tech-utvecklingen främjar konsolidering, tror Allert. Genom samarbeten kan aktörer utöka och synkronicera sin datainsamling. 

– Annars finns risken att tech- och it-jättar såsom Google, Facebook och Apple som sitter på enorma mängder data tar kundrelationen istället.

EU-lagen PEP (Pan-European Personal Pension Product) medför också stora utmaningar och möjligheter. Regleringen öppnar upp för paneuropeiska produkter och pensionsbolag. Allert tror att den typen av lösningar bara ligger 4-5 år bort.

– Vi är på väg mot en allt mer internationaliserad försäkringsbransch. Försäkringar är en ganska generisk produkt som kan tillämpas globalt. Man kan tänka sig att man inhämtar relevanta försäkringslösningar från många olika aktörer i Europa och så småninom på global basis, konstaterade han under sin föreläsning på onsdagen.

Den nya sektorn som erbjuder disruptiva tekniklösningar för juridikbranschen – så kallad "legaltech" – har vuxit med 500 procent senaste året. Men sektorn är fortfarande i sin linda och långt ifrån lika stor som till exempel fintech-industrin.

Det berättade Sandy Devine, Europachef för legaltech-bolaget Axiom som erbjuder en plattform som standardiserar och automatiserar den legala biten i M&A-processer. Hon var en av talarna på konferensen och mässan Legaltech 2017 på torsdagen på kontorshotellet och konferensanläggningen Convendum på Vasagatan i centrala Stockholm.

Hon konstaterade oroat att bara 59 procent av världens advokatbyråer vill satsa på ny teknik.

– Globalt investerar byråerna främst bara i den absolut nödvändigaste tekniken såsom plattformar för content management, governance och compliance. Så legaltech är fortfarande ett litet segment, sa Sandy Devine under sitt anförande.

Hon är något förvånad över ointresserat och att det går så långsamt med tanke på att juridikbranschen globalt omsätter en halv triljon dollar årligen. En orsak är att många adokvater arbetar ganska självständigt och isolerat.

Men nu står juridik- och advokatbranschen inför ett vägskäl, enligt Sandy Devine.

– Låt oss göra en analogi där du transporterar dig 200 år tillbaka i tiden. Du träffar en smed och noterar att han tillämpar samma repetitiva metod för att tillverka sina verktyg. Den typen av hantverksmässigt arbete automatiserades i hög grad under den industriella revolutionen. Men det är svårt att förställa sig att denna revolution alls hade skett om smedens metoder bestått, sa hon.

Framtidens arbetsmodeller kännetäcknas av en mix av digitala verktyg och mänsklig tankekraft.

– Tyvärr är det ofta väldigt svårt att genomdriva förändring på många traditionella advokatbyråer, men det är nödvändigt. De som har ett visionärt ledarskap kommer att klara det. I dagsläget är dock adopteringen [av ny disruptiv teknik] generellt låg. 

Mycket av M&A-processer kan automatiseras redan i dag, då tillvägagångsättet är repetitivt. Typiskt sett anlitar ett bolag en advokatbyrå som i sin tur sätter ihop ett team som bland annat ska tillvarata aktieägarnas intressen. 

– Man uppfinner hjulet på nytt varje gång, trots att M&A-transaktioner påminner om en industriell process. Axiom har byggt en "on-demand"-tjänst som standardiserar mycket av de återkommande bitarna, vilket också innebär en enorm tidsbesparing för byråerna.

Just minskad tidsåtgång var något som Peter Wallqvist medgrundare av och vd för Londonbaserade legaltech-bolaget RAVN var inne på under en paneldebatt på temat artificiell intelligens.

Wallqvist berättade om en lagändring i Tyskland som medförde att en byrå blev tvungen att ändra i 12.000 dokument. Fem personer jobbade på heltid med att lista ut vad de nya kraven innebar för att sedan revidera handlingarna. Det tog totalt fem månader. 

– Sedan visade vi att vi med hjälp av vårt AI-stöd kunde göra det på två veckor och det var då polletten trillade ner för många byråer och vi såg ett ökat intresse för vår produkt. Det handlar om att du kan använda ett verktyg istället för att vara ett verktyg, sa han under paneldebatten på onsdagen.

En vanlig fråga RAVN får är om deras tjänst gör advokater arbetslösa. Men Wallqvists svar på den frågar är alltid nej.

– Istället medför vårt AI-stöd att advokaterna inte behöver jobba kvällar och helger med uppgifter som en maskin löser snabbare och bättre.

Magnus Steen vd för Contract Business Intelligence (CBI) – som automatiserar avtalshantering – var också med i panelen och höll med Wallqvist. 

– Vi jobbar ju med kontrakt och många kontrakt är väldigt likartade till sin struktur. Hanteringen kan därmed standardiseras och automatiseras. Men att kolla av ett dokument med hjälp av en AI-analys är ett helt nytt sätt att arbeta på för advokater, men något som nu kommer på bred front, sa han.

Samtidigt påpekade den tredje paneldeltagaren Martin Blackburn, försäljningsdirektör på Luminance – som säljer en maskininlärande AI-plattform för bland annat compliance och automatisering kontraktshantering – att man inte enbart kan förlita sig på ett AI-system, utan det ska alltid ses som ett komplement.

– Det handlar inte om att ersätta advokater utan att minska riskerna i dokumenthanteringen. Systemen kan identifiera mindre anomalier som lätt missas av en människa. Men det är i alla lägen ett stöd och det går inte att garantera att maskiner konstant agerar prickfritt, sa han.

Qliro är ett betal- och e-handelsbolag i Norden och som bland annat driver Nelly.com och CDON.com. Dotterbolaget Qliro Financial Services erbjuder fintech-lösningar.

Nu har bolagets styrelseordförande Lars-Johan Jarnheimer sammankallat till årsstämma.

Valberedningen består förutom av Lars-Johan Jarnhimer själv av Kinneviks Cristina Stenbeck, Christoffer Häggblom fårn Rite Ventures och Stefan Roos som utsetts av Origo Capital.

Aktieägarrepresentanterna har utsetts av akiteägare som tillsammans representerar cirka 37,7 procent av rösterna i Qliro.

Bolaget omsatte under förar året 4 miljarder kronor. Qliro Groups aktie är noterade på Stockholmsbörsens midcap-segment med kortnamnet "QLRO".

Vem ska hållas ansvarig för självkörande bilar och hur ska de försäkras? Det var temat för en paneldiskussion på konferensen Insuretech i Stockholm förra veckan.

Andreas Broström – grundare av och vd på Paydrive som baserar bilförsäkringspremier på förares körmönster – menar att det är tillverkaren av autonoma fordon som ska hållas ansvarig för olyckor och teckna försäkring.

– Det här ligger långt fram, men i framtiden kan det bli så att privatbilsförsäkringar inte är ett fungerande koncept längre. Så frågan är då vad som händer när privatbilsförsäkringar, som är största delen av sakförsäkringsmarknaden, inte längre är kommersiellt gångbara på samma sätt som tidigare, sa han och fortsatte:

– Men det sker gradvis. Man kan jämföra med Netflix som postade dvd-filmer 1998 och inte lanserade sin streaming-tjänst förrän 2007 när det fanns teknik för det.

Broström funderade också kring vad som händer med ekonomin när robotsamhället blir en realitet.

– Vill man ens äga en bil om alla fordon är självkörande. Kanske får vi istället en permanent, självkörande taxiflotta istället, vilket förstås får stora implikationer på ekonomin. Tanken på bilen som statussymbol kan vara på väg bort? Om så sker så finns risk för att privatmarknaden för bilförsäkringar helt försvinner, sa han.

Maria Alm deltog också i diskussionen. Hon är chefsjurist på Stockholsmbaserade techbolaget Springworks som kopplar upp bilar till molnet och utvecklar tjänster utifrån fordonsdata.

Företagets lösning informerar bland annat föraren om hastighetsbegränsningar, tillgång på parkeringsplatser, larmar om inbrottsförsök och skickar kördata till försäkringsbolag för att ge mer rättvisa premier. Delägaren Telia har investerat totalt närmare 70 miljoner kronor i bolaget.

Maria Alm betonade, i likhet med Broström, att förekomsten av självkörande bilar i stor skala troligen ligger lång fram i tiden, men uppmanade storbolag att ändå agera snabbt.

– De behöver inte göra allt själva. Det finns andra mindre spelare som de kan samarbeta med. Vi tror på partnerskap, men det gäller att vara med från början, sa hon.

Även Liselott Johansson – vd på börsnoterade Greater Than, som liksom Paydrive erbjuder försäkringsprodukter baserade på körstil – deltog i panelen. Liksom Andreas Broström tror hon att det är tillverkarna som får huvudansvaret för självkörande bilar. Men det finns bekymmer.

– Jag var i Silicon Valley nyligen där man fortfarande har problem med att ladda upp data från olika bilmärken till ett ställe. Jag är också förvånad över att biltillverkare talar så lite om en gemensam databas för kördata. Vi för nu diskussioner med Ericsson om att samla in sådan information på en plattform från både nya och gamla liksom svenska och utländska bilar, sa hon.

Andreas Broström tillade att det om 5-10 år troligen även blir möjligt för bilägare att köpa loss sin kördata, direkt från tillverkare. Han fick medhåll av Liselott Johansson på Greater Than som sedan 2016 fastställer individuella premierisker i relatid.

Bolagets mjukvarusystem fångar förarens beteendemönster och samkör detta med grad av olycksrisk och skadeutfall kopplat till detta mönster. Företagets AI-system använder totalt 350 miljoner beteendemönster när det matchar data.

– Förra året lanserade Google och Tesla än gemensam databas med fordonsdata. Men vi har 30-50 gånger mer data än dem. Den har samlats in sekundvis från fordon sedan 2004 och vi ser att vi också kan vara med och utveckla självkörande bilar framöver, sa hon.

Andreas Broström framhöll också att hur ofta en bil används är en viktig parameter som inte sällan glöms bort.

– Skadeutfall och olycksrisk styrs till största delen av slumpen. Kör du mycket exponerar du dig helt enkelt för större risk, sa han.

Samtliga tre var under diskussionen överens om att nya insuretech-tjänster prispressar försäkringsprodukter.

– Vi får se allt mer "on demand"-tjänster, samtidigt som marknaden väntar sig ständigt förbättrade och billigare lösningar. Bilförsäkringar har varit en kassako i tio år och det betyder att är dålig konkurrens. Många betalar alldeles för mycket och kan pressa ner sina premier med upp till 40-50 procent. Prispress är enda vägen, sa Andreas Broström.

Maria Alm från Springworks spådde också färre olyckor i framtiden, då de individanpassade premierna skapar incitament att köra försiktigare. Det finns dock alltid en mindre grupp som fortsätter att köra aggressivt. De får istället dyrare försäkringar och inga rabatter, vilket skapar ett rättvisare system, enligt henne.

Lisselott Johansson tillade att Greater Thans kunder redan tar det lugnara på vägarna för att sänka sina kostnader.

– Över tid kan vi konstatera ett 40 procentigt lägre skadeutfall. Vi har även skapat en slags "gamification"-lösning som låter användarna tävla mot varandra i säker körstil, berättade hon.

Men hur säkert är det då att samla in kördata? I dag är det till exempel fullt möjligt att hacka bilar. Pandeldeltagarna hade få kommenterar kring det, med motiveringen att deras lösningar "inte säger till bilen vad den ska göra – utan "lyssnar på den". 

Paydrive har tillstånd från Datainspektionen att samla in kördata och raderar denna information på kundbegäran.

– Vi säljer inte vidare informationen till annonsörer. Du får inga erbjudanden på varmkrov på macken till exempel, sa han och drog ned stora skratt.

Lisselott Johansson höll med och sa att det är viktigt att klargöra hur datan nyttjas och kunderna ska få tillgång till den om de så vill, sa hon.

– Biltillverkarna samlar in otroliga mängder information utan att tala om vad de använder den till, hävdade Liselott Johansson.

Lendify – en P2P-marknadsplats för lån mellan privatpersoner – tog i maj i år in 200 miljoner kronor genom en obligationsemission från institutionella investerare. Kapitalet har lånats ut på bolagets plattform, vilket planenligt lett till större lånevolymer. Något Realtid.se rapporterat om nyligen.  

Det innebär att pengar som lånas ut via Lendify snabbare hittar en låntagare. Därmed ökar allokeringstakten samtidigt som Lendify kan stärka riskspridningen i långivarnas/investerarnas portföljer; insatt kapital kan alltså fördelas på fler lån än tidigare.

– Genom att använda oss av den institutionella marknaden kan vi möta den stora efterfrågan på lån, göra större volymer och på så sätt även förbättra vårt erbjudande till våra privatinvesterare vilka är kärnan i vår verksamhet, säger Erika Eliasson, IR-chef på Lendify, till Realtid.se.

Nu planerar bolaget att utöka sin emissionsobligation med ytterligare 100 miljoner kronor. Obligationen skulle i så fall totalt uppgå till 300 miljoner kronor med referensräntan Stibor +5procent.

– Vi har byggt en kreditmodell och plattform som har förtroende bland professionella aktörer. Det finns en stor vana bland institutionella aktörer att investera i lån till kreditvärdiga låntagare och vi har respekt för att det tar tid att etablera ett nytt tillgångsslag bland privatinvesterare, säger Erika Eliasson.

Carnegie har utsetts till finansiell rådgivare i den utökade emissionsobligationen. Carnegie var även rådgivare åt bolaget i maj när den första obligationen genomfördes.

Bland Lendifys ägare återfinns Avito-grundarna Jonas Nordlander och Filip Engelbert, affärsängeln Fredrik Wallenberg samt Vostok New Ventures vd Per Brilioth och Lundin-toppen Ashley Heppenstall. 

Bolagets medgrundare och vd Nicholas Sundén-Cullberg sa i en intervju med Realtid.se i slutet av juni att Lendifys mål är att expandera till Norge och Finland, ta 5 procent av blancolånsmarknaden och bli en börs för lån i Norden. Bolaget utesluter inte banksamarbeten, men vill inte gå till börsen.

– Våra ägare tänker långsiktigt och vet att det tar lång tid att bygga ett bolag som ska utmana det traditionella banksystemet. Så vi ska försöka behålla dem så länge vi kan, sa Nicholas Sundén-Cullberg till Realtid.se då.

Entreprenören John-Christian de Champs (tidigare Eriksson)  startade – med inspiration från amerikanska och brittiska motsvarigheter – Lendify 2014. Han fick snart med sig Nicholas Sundén-Cullberg och José Cartro som hjälpte till att bygga upp bolaget. John-Christian de Champs var Lendifys vd fram till slutet av juni i år, då han efterträddes av Sundén-Cullberg. de Champs är dock kvar i bolaget och fokuserar numera på affärs- och it-utveckling. 

Som Realtid.se tidigare berättat tidigare gick institutionella investerare in med 200 miljoner kronor i Lendify i form av en emissionsobligation som nu utökas med ytterligare 100 miljoner kronor som ska lånas ut på bolagets peer-to-peer-plattform.

– Vi har byggt en kreditmodell och plattform som har förtroende bland professionella aktörer. Det finns en stor vana bland institutionella aktörer att investera i lån till kreditvärdiga låntagare och vi har respekt för att det tar tid att etablera ett nytt tillgångsslag bland privatinvesterare, säger Erika Eliasson, IR-chef på Lendify, till Realtid.se.

Obligationerna har en löptid på 3 år med en årlig ränta om 3 månader Stibor + 5 %. Transaktionen har väckt stort intresse från nordiska investerare och blev övertecknad, enligt bolaget. Carnegie Investment Bank har varit finansiell rådgivare och emissionsinstitut i samband med obligationsemissionen, medan Roschier Advokatbyrå AB och Advokatfirman Vinge agerat legala rådgivare.

Lendify kallar sig för en marknadsplats för lån och möjliggör via sin P2P-plattform lån mellan bland annat privatpersoner.

– Genom att använda oss av den institutionella marknaden kan vi möta den stora efterfrågan på lån, göra större volymer och på så sätt även förbättra vårt erbjudande till våra privatinvesterare vilka är kärnan i vår verksamhet. Tack vare ökade volymer har vi kunnat öka riskspridningen och allokeringstakten för investerarna, säger Erika Eliasson,

Bland Lendifys ägare återfinns Avito-grundarna Jonas Nordlander och Filip Engelbert, affärsängeln Fredrik Wallenberg samt Vostok New Ventures vd Per Brilioth och Lundin-toppen Ashley Heppenstall. 

Bolagets medgrundare och vd Nicholas Sundén-Cullberg sa i en intervju med Realtid.se i slutet av juni att Lendifys mål är att expandera till Norge och Finland, ta 5 procent av blancolånsmarknaden och bli en börs för lån i Norden. Bolaget utesluter inte banksamarbeten, men vill inte gå till börsen.

– Våra ägare tänker långsiktigt och vet att det tar lång tid att bygga ett bolag som ska utmana det traditionella banksystemet. Så vi ska försöka behålla dem så länge vi kan, sa Nicholas Sundén-Cullberg till Realtid.se då.

Entreprenören John-Christian de Champs (tidigare Eriksson)  startade – med inspiration från amerikanska och brittiska motsvarigheter – Lendify 2014. Han fick snart med sig Nicholas Sundén-Cullberg och José Cartro som hjälpte till att bygga upp bolaget.

John-Christian de Champs var Lendifys vd fram till slutet av juni i år, då han efterträddes av Sundén-Cullberg. de Champs är dock kvar i bolaget och fokuserar numera på affärs- och it-utveckling. 

Optimizer Invests Londonbaserade fintechgren Investoo Group köper RoboAdvisors.com, en jämförelsesajten för robotrådgivning. Därmed tar Optimizer Invest-koncernen sitt första steg in i portföljförvaltnings-segmentet. Förvärvet är koncernens fjärde på mindre än ett år, enligt ett pressmeddelande.

RoboAdvisors.com har som målsättning att göra portföljförvaltning både prisvärt och tillgängligt. Sajten vill även bli ledande en jämförelsesajten.

– Det här förvärvet gör att vi nu går in i branschen för privata investeringar. Robotrådgivning är en snabbt växande marknad som vi tror kommer att revolutionera privata investeringar och privat sparande. Förvärvet passar väl in i vår pool av varumärken och i synnerhet tillsammans med vår finansiella nyhetsportal Invezz.com, säger Investoo Groups vd Adam Grunwergi en kommenter:

Investoo Group har som mål att omlokalisera RoboAdvisors.com till en ny och mer lättanvänd plattform.

– Vi har bestämt oss för att göra något revolutionärt inom finansiell lead generation. Vi letar alltid efter tillväxtmöjligheter för att utöka vår räckvidd till olika investeringsnischer. Förvärvet av RoboAdvisors.com gör Investoo ännu mer komplett på området och ligger helt i linje med bolagets tillväxtstrategi, säger Carla Maree Vella, vd för huvudägaren Optimizer Invest i pressmeddelanet.

Stockholmsbaserade Lendify erbjuder en peer-to-peer-plattform för lån mellan främst privatpersoner. Bolagets mål är att expandera till Norge och Finland, ta 5 procent av blancolånsmarknaden och bli en börs för lån i Norden, sa vd:n och medgrundaren Nicholas Sundén-Cullberg till Realtid.se i somras.

I våras gick institutionella investerare in med 200 miljoner kronor inom ramen för en obligationsemission. Och förra veckan utökades den med ytterligare 100 miljoner för att förbättra lånevolymerna. Nu vässar bolaget även sin marknadsavdelning och har anställt Erik Wikander som ny marknadschef (CMO). 

– Jag vill driva förändring av en sektor som är konservativ och inte möter kundernas förväntningar. Det är en bransch som behöver skakas om, säger han till Realtid.se.

Erik Wikander har en bakgrund som management-konsult som Nordenchef i den online-baserade resebranschen.

– Varumärkesarbetet i finansbranschen är väldigt konservativt och det vill jag vara med och ändra på. Det handlar om hur man uttrycker sig. Vi på Lendify vill sticka ut och vara mer kundcentrerade i vår kommunikation. Vi försöker i all vår kommunikation bli mer personliga och med lite humor för att ifrågasätta bilden av vad ett finansbolag kan vara, säger han.

Han berättar att Lendify just nu filar på en kampanj där man försöker bryta fördomar kring finanstjänster och göra kommunikationen mer mänsklig. Lendify står för en annan modell och vill erbjuda en mer modern banktjänst, menar han.

Vad tar du med dig in i din nya roll från resebranschen?
– Resebranschen är otroligt snabbrörlig och måste förändras konstant för att ens kunna tjäna pengar. Så jag tar med med mig erfarenheten av hur känslig en digital affärsmodell kan vara in i min nya roll. På bara några år förändrade prisjämförelsesajter hela resebranschens dynamik. Jag tar också med mig kunskaper om marknadsföring och kundanskaffning. I resebranschen är exempelvis marknadsföringen väldigt datadriven.

Erik Wikander inledde sin karriär som konsult på PwC i Stockhlm.

– Jag blev konsult för att få testa på olika branscher samtidigt som det är en fantastisk skola som låter en jobba med spännande kunder med olika problem och sammanhang, berättar han.

Han arbetade i sex år på PwC:s management-konsult-avdelning. Där fick han bland annat arbeta med kostnadsbesparingar och olika transformationsprojekt. Så småningom kom hans arbetsuppgifter att handla mer om digitalisering och digital strategi.

– Jag skulle hjälpa storbolag att digitalisera sig och förbättra deras kundupplevelser. Många storbolag är tyvärr fruktansvärt dåliga på att ta hand om digitaliseringsbiten. Men det var spännande att jobba med de frågorna eftersom de påverkade hela bolag.

Men flera av de kunder han jobbade med hade svårt att ta till sig den nya tekniken. Ledningsgrupper greppade inte vad som pågick, berättar Erik Wikander.

– Många storbolag klamrar sig fast vid gamla affärsmodeller eftersom de tjänar bra med pengar på det de gjort i alla år. De behöver därmed inte ta klivet.

Kulturkrockar i London

Erik Wikander fick även förtroendet att jobba på PwC:s Londonkontor under ett par år. Där var han med och byggde upp konsultbolagets digitala rådgivning i England. Och PwC gjorde under den perioden flera förvärv i England.

Wikander noterade att den brittiska marknaden hade kommit längre med digitaliseringen. I London var storbolagen mer benägna att ta in extern kompetens i form av designers, kreatörer och utvecklare. Det fanns en större ambition. Samtidigt var kulturkrocken mellan "kostymnissarna" på de traditionella konsult- och revisionsbolagen och "kreatörerna" total.

Han berättar att konsultskolan handlar mycket om att stöpa allt och alla i en form. De ska vara analytiska och strukturerade. Designbyråer anlitas för att tänka större, i utgångspunkt av användarproblem för att hitta andra angreppssätt och skapa nya saker.

– Kreatörerna kom in på kontoret i strumplästen med stora skägg och gubbarna i kostym skakade på huvudet, minns han och skrattar. Vi fick göra fler omtag innan den här kulturblandningen fungerade. Men det är nödvändigt. Konsulter behöver vara bra på siffror och att strukturera, medan kreatörerna måste kunna tänka fritt för att skapa, och de behöver lära sig av varandra.

Ville ta ägarskap

Han återvände från London till Stockholm 2016 för att vara med och bygga upp PwC Sveriges digitala rådgivning, men kände att han ville göra något annat.

– Det jag kände var att man som konsult inte får ha något ägarskap. Man kan komma med bra råd och hjälper kunderna längs vägen. Men i slutändan är det kulturen som avgör om det verkligen sker en förändring. Jag kände att jag vill äga det här problemet och själv ta en mer operativ roll. För att nå förändring måste hela ledningsgruppen utmanas. Man måste fundera över "varför finns vi som bolag och hur relevanta är vi om 10 år".

Erik Wikander blev via en headhunter erbjuden jobbet som Nordenchef på online-resebyrån eDreams ODIGEO som går under varumärket Travellink i Sverige och som globalt är det tredje största bolaget i sin bransch globalt efter Expedia och Booking.com.

– Det är en spännande bransch som har genomgått snabb förändring. Allt har blivit digitalt. Men onlineresebyråer har svårt att få ihop sin affärsmodell,. Jämförelsesajter som Momondo och Skyscanner hade tagit över första delen av kundresan och resebyråerna hamnade i kläm. När jag började var frågan hur man skulle säkra intjäningen när marginalen var noll. Flera online-resebyråer gick under, bara under min tid i branschen på grund av en förändrad branschdynamik. 

Kontor i Barcelona

Han blev kvar i ett år på eDreams. Men huvudkontoret låg i Barcelona och det var svårt att förändra och påverka från satellitkontoret i Stockholm. eDreams är ett dessutom ett ganska stort företag med totalt 2.000 anställda varav 400 är utvecklare. Erik Wikander ville jobba mer "hands on", men också rota sig hemma i Stockholm efter att ha blivit pappa.

– Nackdelen med stora bolag är att det ibland inte finns så stora möjligheter att påverka. Man blir också mer frånkopplad från slutkunderna. Jag ville vara med och bygga något nytt och vara med och driva förändring i en bransch. Med mina erfarenheter från resebranschen såg jag att jag kunde tillföra något till Lendifys marknadsarbete.

Varför är det viktigt att vara med och påverka för dig?
– För att utgå från där jag är nu, alltså finansbranschen, så kommer viljan att förändra den utifrån att jag själv är en missnöjd bankkund. När jag loggar in på min internetbank eller talar med min bankkontakt så är mina förväntningar lägre ställda än på andra tjänster. Bankernas användarupplevelse håller en lägre standard än andra branscher samtidigt som de tjänar väldigt mycket pengar. Jag vill vara med och förändra den dynamiken. Jag vill hjälpa till att återföra makten till kunderna och ge dem alternativ till sparkontot med 0 procent i ränta samtidigt som bankerna tjänar stora pengar på att låna ut samma pengar.

Erik Wikander hade tidigare träffat Lendifys medgrundare och vd Nicholas Sundén-Cullberg i ett affärsmässigt sammanhang via PwC och tog kontakt med honom.

Vad lockade dig till just Lendify?

– Den traditionella finansbranschen har aldrig lockat mig för att tycker att det är för konservativ. Men jag vill vara med och öka kundnöjdheten i finansbranschen som aldrig varit så låg som nu. Lendify är en helt ny struktur med ett fantastiskt team med förutsättningar att skaka om i branschen. P2P kopplar bort beroendet av banker som inte motsvarar kundernas förväntningar, men ändå tjänar vansinnigt mycket pengar.

Han anser att finansbranschen, i stort, har hamnat på digital efterkälke. Storbanker lyckas exempelvis inte möta kunders förväntningar längre. De vill ha lättillgängliga, snygga och effektiva tjänster samt snabb återkoppling. I dag jämför man med lösningar i andra branscher, till exempel Spotify eller Ubers app, menar Wikander. Och dessa nya spelarna sätter standarden för hur gränssnitt ska se ut och vara.

Förändringar sker snabbare än någonsin tidigare och bankerna måste vara på tårna för att hänga med i utvecklingen, anser han. Han tar Nordea som exempel. De hade kanske inte räknat med en så stor reaktion som det blev av  huvudkontorsflytten. Men det går snabbt att byta banktjänster idag, säger han.

– Rörligheten är större på alla plan. Så det är nu som det börjar bli farligt för bankerna. Man måste säkerställa en innovationstakt som är i linje med och överträffar kundernas förväntningar. Det gäller att inte fastna i traditionella arbetssätt och i gamla system. Men allt handlar i slutänden om kultur. Det måste finnas en vilja hos ledningen att genomdriva förändringar. Det kan vara ett stålbad, men det är nödvändigt för att fortsätta vara relevant för kunderna om säg tio år.

Finns det en förändringsvilja tror du?

– Ja storbankerna har egna riskkapitalbolag och gör investeringar samtidigt som man försöker förnya existerande tjänster. Men är det tillräckligt? Går det tillräckligt snabbt och är det i linje med kundernas förväntningar? Man har också ett stort arv att ta hand om.

Den låga förändringsviljan beror främst på att banker fortfarande "tjänar vansinnigt mycket pengar på något som fungerat väldigt länge". Men i dag gör digitaliseringen att allt går snabbare än någonsin och affärsmodeller kan kollapsa snabbt samtidigt som kunderna är mer förändringsbenägna än någonsin, menar Wikander.

Stort bankmissnöje

Bolån är fortfarande en kassoko för bankerna, men användarupplevelsen kring bolån är också eftersatt, enligt Wikander. Bolån är något Lendify även är nyfiket på. Bolaget sitter på en väldigt effektiv verksamhetsmodell som kan appliceras på fler segment inom lånemarknaden, enligt Wikander.

– Folk är ofta missnöjda efter att ha pratat bolån med bankerna och man får inte den service och upplevelse man förväntar sig. Räntemarginalen har aldrig varit så hög som nu. Trots att räntorna är så låga. Tittar man på andra marknader som Holland så ser vi nya aktörer inom peer-to-peer där t ex pensionsfonder investerar i bolån. Det kommer absolut hända mycket här och bolån är något som vi vill lära oss mer om.

Han berättar att Lendify har en aktiv kundrelation i sociala medier, såsom Twitter och Facebook där de försöker vara transparenta och öppna. Bolaget gör även kampanjer i dessa kanaler. De stora mängder kunddata som Lendify har att tillgå möjliggör en riktad kommunikationen till bolagets målgrupp.

Hur ser er huvudsakliga kundgrupp ut?

– Det är kreditvärdiga låntagare. Genomsnittsåldern är 45 år och 64 procent av kunderna/användarna bor utanför storstäderna så vi försöker kommunicera mer lokalt och anpassa vår kommunikation till kunden där den är. Facebook och Adwords är fantastiska verktyg som gör det möjligt att jobba riktigt smalt med data. Vi arbetar på att skapa en så riktad kommunikation som möjligt.

Hur ser konkurrenssituationen ut?

– Nischbankerna är mest aktiva på marknadsföringssidan, men vi konkurrerar även storbankerna som oftast har privatlån som merförsäljning till existerande kunder.

Vad är Lendifys konkurrensfördel?

– Vi erbjuder en helt annan modell som är mer transparent än bankernas. Vi kan också erbjuda konkurrenskraftiga räntor genom vår låga kostnadsbas och en låneupplevelse som är smidigare och oerhört effektiv vilket sparar tid för kunderna.

Hur ser framtiden ut för P2P-branschen?

– Den har framtiden för sig. Den har verkligen tagit fart i England och USA där det antal olika bolag vuxit fram och som nu tar allt större marknadsandelar och det här är en utveckling vi även kommer att få se i Norden. Jag tror att folk är rätt mätta på bankerna. Kundnöjdheten är låg i branschen och många letar efter nya alternativ.

I en tidigare intervju med Nicholas diskuterade vi huruvida Lendify frångår sin grundprincip om att vara en p2p-lender efter obligationsemissionen som ur mitt perspektiv innebär att ni indirekt lånar ut "egna" pengar. Hur ser du på det?

– Vi är en marknadsplats för lån som kopplar ihop investerare och låntagare och som skär bort mellanhänder. Det finns en enorm efterfrågan på låntagarsidan. Och emissionsobligationen avviker inte från det målet. Jag delar Nicholas syn om att även de institutionella investerarna är en "part" vilket är just det "peer" står för, säger han och fortsätter:

– Vi följer också utvecklingen i andra länder såsom USA och UK där p2p-bolag har liknande modeller i större skala men ändå skiljer sig väsentligt från bankerna. Grundidén är att vi parar ihop låntagare och långivare.Vi likt andra peer-to- peer aktörer tjänar inte pengar på ett räntenetto som bankerna gör, utan på att agera mellanhand vilket skapar en enorm skillnad i drivkrafter.

Crowdfunding-bolaget Fundedbyme startar en filial i Dubai för att nå marknaderna i Mellanöstern och Nordafrika. 

Nyligen etablerade bolaget en joint venture-filial i Mexiko och kort därefter inledde det ett samarbete med finländska crowdfunding-konkurrenten Around/Pivanet. 

I mitten på september köpte dessutom NGM-börsen 5 procent Around/Pivanet, vilket följaktligen också fört Fundedbyme närmare denna börs. Bolaget har tidigare aviserat att det planerar för en börsnotering under april nästa år.

Och nu står det även klart att Fundedbyme öppnar en joint venture-verksamhet i Dubai. 

– Fundedbyme har alltid haft som mål att kunna skapa ett internationellt nätverk för investeringar. Dubai är en väldig intressant möjlighet för oss och våra kunder som en helhet. Vi ser fram emot att kunna brygga investeringsmöjligheter över internationella gränser. Vi är väldigt entusiastiska över denna ”joint venture” och vi hoppas samtidigt att det visar omvärlden våra ambitiösa planer att kunna etablera oss som bästa plattformen för internationella crowdfunding investeringar.” säger Daniel Daboczy, CEO och medgrundare på FundedByMe.   

FundedByMe Dubai ska ledas av Samer Toukan som utsetts till verkställande partner och Marcus Berneström som blir partner.

– Vi har identifierat Fundedbyme som den snabbast växande crowdfunding-plattformen i Norden och den strategiska partnern som kan hjälpa oss i Förenade Arabemiraten. Dess plattform ska kunna tillåta investerare och entreprenörer att frigöra sin fulla potential för tillväxt och innovation i regionen, säger Samer Toukan, verkställande partner, Fundedbyme Dubai.   

Marcus Berneström är lika entusiastik.

– Förenade Arabemiraten har inte bara blivit en levande hubb för innovation, utan en verklig ledare i att driva utveckling in i framtiden. Speciellt Dubai har kommit till en nivå där den inte bara driver utveckling i regionen, utan i hela världen. Att bli inbjuden för att vara en liten del utav denna utveckling och att kunna bidra till nyetableringsmiljön är en ära för oss som vi inte tar lätt på, säger Marcus Berneström, partner på Fundedbyme Dubai.

Nyligen tog Fundedbyme hem förstaplatsen i kategorin Alternative finance, i första omgången av European Fintech Awards 2017.

– Vi växer i väldigt snabb takt just nu och är för närvarande i förhandlingar med flera marknader. Samtidigt är vi väldigt intresserade av att forma partnerskap i Japan, Nederländerna och Tyskland. Vi söker gärna kontakter för dessa marknader, säger Lovisa Strömsholm, chef för internationell tillväxt på Fundedbyme.

Som Realtid.se tidigre berättat levererar Emric en backoffice-plattform för kredithantering till banker och företag inom finansbranschen som hanterar konsumentkrediter, asset finance och leasing. Genom samarbetet får Emrics företagskunder tillgång till Trustlys metod för direktbanksbetalningar över hela Europa.

Via betalbolagets online banking-teknik uppges Emrics företagskunder erbjuda sina kontoinnehavare omedelbara inbetalningar, utbetalningar, samt att de själva kan göra autentisering av kontoinnehavare i realtid. Fintech-bolaget även tillgång till Trustlys 29 marknader i Europa.

– Emric har vuxit snabbt de senaste åren och erbjudit nya betallösningar till mer än 60 företag i 24 länder. Med hjälp av Trustly kommer Emrics kunder få tillgång till en ny marknad med miljontals potentiella kunder över hela Europa. Vårt samarbete visar att Trustly tillföra ett betydande värde till financial services sektorn, säger Oscar Berglund, vd på Trustly.

Partnerskapet syftar bland annat till att minska antalet misslyckade betalningar och risken för bedrägerier samt förenkla kreditansökningar och återbetalning på lån.

– Vår ambition är att erbjuda en heltäckande plattform för online-banker och företag inom finans. Det innebär att vi behöver möta efterfrågan på lösningar där ledande fintech-leverantörer redan är integrerade och där är Trustly en av de absolut starkaste aktörerna. Genom att integrera Trustly beprövade och säkra metod kan våra kunder i sin tur erbjuda en bättre service på hela 29 marknader i Europa, säger Pedram Tadayon, vd på Emric

Emric blev för drygt ett år sedan uppköpt av it-jätten Tieto för 300 miljoner kronor. Tillsammans ska de utveckla helhetslösningar för banker på fintechområdet – och nu får de alltså även marknadsmässig draghjälp av Trustly.

– Vi "dockar in" i finanstjänstområdet inom Tieto och kopplar ihop våra erbjudanden med de övriga produkterna såsom kärnsbankssystem, kortsystem och kapitalmarknad. Vi håller på och integrerar existerande tjänster för att kunna ge ett helhetserbjudande till storbankerna, sa Emrics vd Pedram Tadayon när Realtid.se träffade honom på Tietos kontor i augusti.

Emric grundades 1999 i Stockholm och har sedan dess arbetat med att digitalisera kreditansöknings-processen.

– Låneprocesser och låneflöden är repetitiva arbetsuppgifter som maskiner gör bättre. Så den här utvecklingen går inte att stoppa och kommer inom vårt område att leda till allt snabbare och säkrare lånebeslut, sa han till Realtid.se och tillade:

– Den nya generationen vill ha saker här och nu så varför ska man då inte kunna få ett lån på fem sekunder. För tio år sedan involverade den här processen massa blanketter som någon kreditrådgivare skulle titta på.

Allt fler banker satsar på fintech-samarbeten för att hänga med i dagens snabba digitala utveckling och bli innovativare.

SEB partnade förra året upp med sparappen Tink, Resurs Bank samarbetar med Mastercard kring betaltjänsten Loyopay– och Nordea vill skapa ett "appstore" för fintechtjänster. För ett halv år sedan blev även Swedbank delägare i fintech-startupen Mina Tjänster. Det var bankens första fintech-investering.

Nu integreras Mina Tjänster i Swedbanks och Sparbankernas bankapp som tillsammans har 4,3 miljoner användare, enligt ett pressmeddelande.

Mina Tjänsters lösning behåller dock sin grafiska utformning och blir därmed en tydlig kringfunktion. Bolaget erbjuder en prisjämförelse-app för abonnemang. Swedbank kallar den för "Abonnemangshjälpen" på sin plattform.

 — När vi nu erbjuder Abonnemangshjälpen till våra svenska kunder direkt i appen bryter vi ny mark, aldrig tidigare har bankkunder kunnat hantera sina abonnemang direkt i sin mobila bankapp, hävdar Emma Heimonen, ansvarig för digital innovation på Swedbank.

Mina Tjänster har tidigare pekat ut Swedbanks Baltikum-marknad som intressant och att det är i linje med bolagets expansionsplaner utomlands.

Totalt gjordes 3.989 transaktioner under 2015, en ökning med 23,5 procent. 

–  Det är anmärkningsvärt att korttransaktionerna i Sverige ökat så pass mycket som 23,5 procent. En förklaring kan vara att allt fler använder telefonen för att surfa och handla online, och att populära tjänster i appar är uppbyggda kring just kortbetalningar. Samtidigt ser vi att värdet per korttransaktion sjunker, vi betalar idag med kort även vid väldigt små köp, säger Pascal Olin, betalnings- och e-handelsexpert på Capgemini Consulting, i en kommentar.

Ökar globalt

De flesta betalade med konto- och kreditkort; betalmedel som stod för 66 procent av betalningarna i Sverige. Totalt gjordes 2.635 miljoner kortbetalningar. Det motsvarar i genomsnitt 267 transaktioner per svensk och år.

Globalt gjordes under 2015 31,2 procent av kortbetalningarna på nätet. Den siffran väntas öka med 45 procent till 2019, medan mobilbetalningarna växer med 120 procent under samma period; från 49,5 miljarder transaktioner 2015 till 108,8 miljarder transaktioner  Mellan 2014 och 2015 ökade antalet mobilbetalningar med 41 procent.

Kinesiska WeChat och Alipay i framkant

Kina leder utvecklingeninom mobila betalningar. Värdet av landets mobilbetalningar steg med tio biljoner kinesiska yen (motsvarande 1,45 miljarder dollar) mellan 2014 och 2015. Den siffran väntas fortsätta öka till 22 biljoner kinesiska yen år 2022 (motsvarande 3,2 miljarder dollar). 

– Kina är först ut i en utveckling där kunden istället för handlaren eller banken, styr vilket betalningssätt som används. Där finns betalningslösningar som WeChat och Alipay, som tillsammans har flera hundra miljoner användare. Under 2016 möjliggjorde dessa två aktörer transaktioner värda 3,2 miljarder dollar, bara i Kina. Det är enorma summor i svenska mått mätt och en tjugofaldig ökning på bara fyra år, säger Pascal Olin.

Facebook och Apple pressar bankerna

De kinesiska betalättarna har från början valt mobilen som plattform – en trend som troligen förstärks om framtidsteknoliger som "internet of things" och blockchain får brett genomslag och utmanar det befintliga ekosystemet för betalningar. Capgemini tror också att betalningar upphör att bara vara en transaktion. Istället blir det också en viktig del av kundernas totala köpupplevelse.

– Framtidens vinnare på betalningsmarknaden är den aktör som kan erbjuda betalningar digitalt och i realtid, både online och i fysisk butik, helst utan att du märker det. De måste vara enkla och kostnadseffektiva att använda för både konsument och handlare. Facebook Messenger har redan börjat experimentera med betalningar i USA och de stora kinesiska spelarna expanderar. Icke att förglömma är Apple Pay som är på ingång och Samsung Pay som finns i Sverige sedan i våras. Det blir intressant att se hur våra svenska banker samt företag som Izettle och Klarna hanterar utmaningarna på hemmaplan, säger Pascal Olin.

Lysa lanserade sin plattform i våras och erbjuder AI-genererat portföljdsparande i både svenska och utländska fonder och ETF.er. Nu har startupen även skapat en separat företagstjänst.

– Efterfrågan från kunder som ville ha kapitalförvaltning för sina företag blev stor. En större andel av insättningarna kom redan från början från kapitalstarka företag. Så det var en given produkt för oss att ta fram. Många hörde av sig till oss ville ha samma tjänst till sitt företag, så vi fick snabbt bygga ihop en digital "onboarding"-funktion för att kunna ta emot företagskunder också, säger Emilie Andersson, COO på Lysa.

Det är främst mindre aktiebolag med en ägare som använder tjänsten, men även ett par stiftelser och några större bolag. Många delägare på advokatbyråer har lockats till lösningen.

– De har en ganska hög kunskapsnivå och förstår skillnaden i avkastning om man får ett bättre pris på sin kapitalförvaltning. De har typiskt sett tidigare haft kapitalförvaltning på sin bank där de totalt betalat flera procent, säger Emilie Andersson och fortätter:

– Hos oss betalar man max 0,24 procent i förvaltningsavgift och till det tillkommer endast en låg kostnad om 0,15 procent för underliggande produkter. Vi handlar dessutom  dessa produkter som institutionell part och återlägger alla rabatter till våra kunder.

Hur har intresset sett ut?

– Väldigt bra. Vi har precis släppt den digitala tjänsten och fått en del samtal under helgen från kunder som är intresserade. Så det har gått över förväntan. Allt fler hittar till våra nya tjänst utan att vi marknadsfört den.

Men hon betonar att bolaget fortfarande även vänder sig till privatpersoner.

– Vi vill växa på alla fronter. Man kan sätta in från 1.000 kronor, så vi tycker att Lysa passar alla typer av sparare.

För att locka fler privatsparare har startupen bland annat samarbetat med "influencern" Lars Wilderäng som Emilie Andersson beskriver som en av Sveriges största ekonomi- och politikbloggare. Samarbetet har lett till nya kunder och ökad varumärkeskännedom, enligt henne.

Därutöver så försöker Lysa medverka och synas på olika evenemang samt prata mycket med sina befintliga kunder.

– Vi vill gärna växa organiskt. Vi har lövtunna marginaler och växer primärt genom att kunder berättar för sina vänner och sina familjer om oss. Våra kunder är väldigt nöjda kunder och lojala.

Vad är fördelen med det marknadsföringssättet?

– Att vi inte bränner pengar på marknadsföring. Det har fungerat jättebra. Vi passerade i september 1.500 kunder och 150 miljoner i förvaltat kapital, jämfört med 100 miljoner i maj. Vi vill se den tillväxttakten öka något snabbare. Men det tickar redan på bra.

Bolaget lanserade i fredags även Swish-funktion för privatpersoner så att de kan göra direktinsättningar i sin Lysa-portfölj.

– Vi vill underlätta allt som har med kundernas sparande att göra och ge dem bra insättningsalternativ. Nackdelen med Swish är att de flesta har (överförings)begränsning på 5.000 (kronor). Så vi har ännu inte sett några hejdundrande insättningar via Swish men det är bra att kunna erbjuda det alternativet.

Under hösten har konkurrensen på robotförvaltnings-marknaden hårdnat. Nordnet, Avanza och Nordea har exempelvis lanserat varsin robottjänst. Samtidigt kritiseras ofta lösningar av den typen för att vara för dyra. Enligt Sparprofilen Claes Hemberg på Avanza har Lysa dock lägst förvaltningsavgift av de svenska robotförvaltarna. Han gav bolaget 4 av 5 i betyg.

– Vi är jätteglada för det omdömet. Många tjänster säger sig ha låga månadsavgifter, men räknar man samman alla avgifter så blir de i slutändan ganska höga procentuellt.

Däremot kritiserar han bolaget för att inte vara tillräckligt folklig och för att främst rikta sig till passiva sparproffs.

– Vi kan bli bättre på att förklara varför man ska ha våran tjänst och förbättra pedagogiken på hemsidan, medger Emilie Andersson.

Vad blir nästa steg på Lysas resa?

– Vi ska fortsätta individanpassa kundens sparande med ännu bättre AI. Vi har i dag sex seniora utvecklare, varav tre sitter i Karlskrona som har en bra teknisk högskola.

Öppnar EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 upp nya möjligheter för er?

– Det öppnar absolut upp möjligheter för oss. Om kunderna vill ge information om sin övriga ekonomi kan vi ge ännu mer individanpassade portföljer.

– Martin har trots sin korta tid inom Seamless hunnit bidra med viktiga insater för bolaget. Jag är mycket tacksam för Martins insatser och önskar honom lycka till i framtiden, säger bolagets vd Tomas Jalling, i en kommentar.

Martin Schedin, i dag CFO, tar över ansvaret för investerarrelationer.

Seamless startades 2001 och erbjuder egenutvecklade tjänster och system för mobila transaktioner. Bolaget har även utvecklat appen Seqr för mobilbetalningar med QR-koder eller i NFC-terminaler. 

Realtid.se har sökt både Martin N Larsson för en kommentar och vd:n Tomas Jalling.

Nyligen tillbakavisade Seamless även rykten om att bolaget planerade för en emission av ett konvertibellån. Seamless har dock medgett att det fört diskussioner med flera större aktieägare för att ge ut ett nytt lån – istället för det konvertibellån på 42 miljoner kronor som man betalade tillbaka i augusti i år. Men Seamless valde att avsluta dessa diskussioner och bolaget utesluter för närvarande emission av konvertibellån i närtid.

Realtid.se berättade på tisdagsmorgonen att Seamless även tappar sin treasury- och IR-chef Martin N Larsson som på egen begäran valt att lämna bolaget. 

Och nu står det alltså också klart att styrelsen vill avveckla Seamless flaggskepp Seqr, en Swish-liknande app för överföringar i både Sverige och utomlands, främst Europa. Efter beskedet föll Seamless aktie – som handlas på First North – kraftigt med hela 46,27 procent vid lunchtid på tisdagen, med en köpkurs på 2,22 kronor och en säljkurs på 2,23 kronor.

"Övervägandet att avveckla SEQR bygger på en grundlig analys av konkurrensfördelar och faktorer av betydelse för högsta sannolikhet för framgång. Genom att avveckla det kostnadskrävande B2C-erbjudandet skulle bolaget både kunna tidigarelägga övergången till vinst och fokusera på de aktiviteter där konkurrensfördelarna är mest uppenbara och hållbara", skriver styrelsen.

Styrelsen föreslår att Seamless istället fokuserar helhjärtat på sina B2B-erbjudanden och i synnerhet sina så kallade "e-products" eller "elektroniska produkter" 

"Med ett rent B2B-fokus bedömer Seamless ledning och styrelse att bolagets aktieägare skulle kunna dra fördel av en snabb tillväxt med lägre risk (…)  eProducts, som för närvarande är den verksamhet inom bolaget som genererar störst intäkter, har omstrukturerats och skiftat fokus efter en längre period av förluster. Under det nya ledarskapet och med en uppdaterad produktportfölj ser vi en snabb rörelse mot vinst och fortsatt hög avkastning på investerat kapital framöver", skriver styrelsen.

Styrelsens förslag kan kräva aktieägarnas godkännande och en extra bolagsstämma kommer troligen att hållas inom två veckor. 

Realtid.se har sökt Seamless vd Tomas Jalling och dess avågående treasury- och IT-chef Martin Nilsson. Vi har även sökt bolagets styrelseordförande John Longhurst, men det angivna numret går till växeln som i sin tur inte har något direktnummer till John Longhurst.

Betalbolaget Qliro redovisar en ökad nettoomsättning för tredje kvartalet med 5,5 procent till 868,1 miljoner kronor (822,6). Bruttomarginalen steg med 5,6 procentenheter till 23,6 (18,0) procent, medan rörelseresultatet före av- och nedskrivningar uppgick till 22,0 (-1,3) miljoner. Rörelseresultatet blev 3,4 miljoner (-30,9).

Samtidigt förbättrades resultat per aktie till -0,01 (-0,31) kronor före och efter utspädning. Likvida medel var 433,8 (180,9) miljoner kronor vid periodens slut

"Qliro Group har ytterligare förstärkt sin position inom digital handel i Norden under kvartalet. Vi har gjort framsteg i linje med den strategiska inriktning som vi kommunicerade i början av året", konstaterar vd:n Marcus Lindqvist.

Under årets första nio månader så steg nettoomsättningen med 3,9 procent till 2 765,7 miljoner (2 662,0), medan rörelseresultatet uppgick till 13,0 miljoner (-61,3). Resultat per aktie inklusive avvecklad verksamhet förbättrades till -0,20 (-1,38) kronor före och efter utspädning.

"Vår e-handelsverksamhet ökade omsättningen, bruttomarginalen och rörelsemarginalen. Qliro Financial Services drar nytta av dessa volymer och växer sin omsättning och erbjudande. Nya finansiella tjänster vidgar vår position i värdekedjan och förbättrar ytterligare våra förutsättningar för lönsam tillväxt", enligt vd:n.

En större händelse var att Patrik Illerstig i augusti, då Head of Qliro Financial Services, lämnade Qliro Group. Bolaget har fortfarande inte hittat någon efterträdare.

Den 4 september inledde Qliro Groups dotterbolag Qliro AB även sin gradvisa lansering av privatlån i Sverige. Privatlån blir ett komplement till Qliro AB:s huvudsakliga tjänster som betalningar, faktura och delbetalning. Tjänsten är helt digital och privatpersoner kommer till att börja med kunna låna mellan 20.000 och 350.000 kronor, utan säkerhet.