Sofigate Group grundades 2003 och är en finsk it-konsultkoncern inom affärsteknologi i norra Europa. Det har som affärsidé att sälja konsult-tjänster inom digitalisering, förändringsarbete, tekniklösningar och ledarskap. Bolaget har många kunder i bland annat bank- och finansbranschen. För helåret 2017 redovisade Sofiegate ett resultat på motsvarande 681 miljoner kronor, en tillväxtökning på hela 80 procent.

I Sverige har bolaget omkring 100 anställda. Målet är att fördubbla den arbetsstyrkan till 2020. Huvudkontoret ligger i Stockholm, men bolaget har även kontor i Göteborg och Malmö samt i Finland, Danmark, Storbritannien. Bolaget är klart störst i Finland där det har kommit att bli den mest dominerande aktören på sitt område, hävdar bolaget.

Nu gör man en Sverigesatsning som ska ledas av nya Sverige-vd:n Björn Olofsson som närmast kommer från en roll som handelssekreterare för Business Swedens USA-verksamhet. Organisationen delägs av Svenskt Näringsliv och Svenska staten. Dessförinnan jobbade han i 14 år på konsultbolaget Acando där han var med i uppstarten tillsammans med bland annat Lars Wollung. Han inledde dock sin konsultkarriär på Accenture där han var i 10 år.

–Jag har alltid gillat konsultrollen med tydliga uppdrag och mål samt avgränsad budget. Accenture är väldigt styrt och strukturerat. De första åren var som att hålla sig i en ledstång. Det var en bra skola. Samtidigt är miljön är väldigt toppstyrd, med tydlig pyramiduppbyggnad där alla har partnerdrömmar. Jag blev ändå kvar i tio år och trivdes väldigt bra, berättar han.

Han lockades till Sofigate som "har en fantastisk agenda inom digitalisering".

– Det är visionärt och hanterar riktigt svåra frågor för att hjälpa nordiska företag att bli mer konkurrenskraftiga, säger han tillRealtid.se när vi, en solig aprildag, träffar honom på Sofigates huvudkontor som huserar i samma fastighet som Stockholms centralstation.

Han berättar att Sofigate dels erbjuder kostnadsfritt strukturkapital som har utvecklats tillsammans med 200 kunder. Strukturkapitalet innehåller standarder för implementering av processer för verksamhet och it-organisationen. Björn Olofsson beskriver det som en samlingsportal med olika funktioner, processer, roller och stödsystem för it- och verksamhetsstyrning.

– Den innehåller modeller för hur man till exempel på bästa sätt jobbar med rätt leverantörer för att stödja sin affär, så kallad "sourcing". Låt säga att en leverantör hjälper en bank med att förbättra sina on-line tjänster, så kan våra modeller stödja detta samarbete och förändringen i verksamheten så att banken jobbar agilt och effektivt.

Det är en grundplåt för all it-implementering. Men vill man ha hjälp med implementeringen är Sofigate den naturliga partnern. Björn Olofsson ser stor potential i Sverige som har en betydligt större marknad än Finland.

Målet är att dubbla arbetsstyrkan till 2020. Bolaget har fram tills nyligen varit ett ganska litet och okänt it-konsultbolag här, men blev mer offensivt 2016 när det köpte HP-avknoppade svenska it-konsulten Daymark samt 3gamma, också ett it-konsultbolag, i början av februari i år, vilket var starten för en ny bredare Sverigesatsning.

– Min agenda är att kombinera dessa bolags verksamheter och skapa värde genom digitalisering. Vi vill lansera [vår] affärsidé i stor skala och rekrytera människor som vill jobba med strategiska it-frågor inom ett ramverk.

Sverige ligger långt fram vad gäller att till  sig nya finanslösningar bortom traditionella  banktjänster såsom betallösningar, internetbank  och bankkontorsverksamhet. Jämfört med exempelvis USA är svenska banksystem "på raktforskningsnivå". Det gäller även myndigheter som Försäkringskassan och Skattemyndigheten som är digitaliserade, enligt Björn Olofsson.

– Det är ett absolut krav från kunderna och så klart en ren överlevnadsstrategi för att behålla och bredda dem, samtidigt som kostnaderna måste ner, då marginalerna på traditionella produkter och tjänster pressas, säger Björn Olofsson.

Han förordar starka partnerskap med andra  parter, till exempel fintech-startups. Han  uppmanar banker att inte ha traditionella leverantörsrelationer. Samarbete är ledordet i dag. Samtidigt hämmas storbanker av sitt teknikarv. Björn Olofsson förordar en kombinerad lösning av att gradvis byta ut kärnbanksystem och komplettera  med exempelvis molnlösningar om möjligt. Banker pressas i dag från flera håll, inte minst från techjättar.

Bankerna måste svara upp mot techjättar och då vara lika bra eller bättre för att behålla kunder och marknadsandelar, menar han. Sedan finns det en trögrörlighet, lojalitet och kanske personlig relation som kan fördröja detta men  glidningen kommer över tiden att påverka  bankerna.

– Att det förekommer branschglidningar är givet och alla nya aktörer kommer alltid att ta en marknadsandel. Antagligen uppfattar kunderna techjättar som relevanta och att de har ett erbjudande som är konkurrenskraftigt, då är det naturligt för dessa bolag att bredda sitt erbjudande och exponera nya produkter och tjänster till sin kundgrupp.

Fokus, och det gäller för alla branscher, måste ligga på kunden och kundupplevelsen, enligt  Björn Olofsson. Vissa aktörer behöver nischa sig, medan andra i kraft av sina storlek kan fortsätta serva breda kundstockar.

– Båda vägarna är möjliga; att hamna i mitten är nog den vanligaste och farligaste vägen, säger han.

En återkommande frågeställning är huruvida banker ändå bli mer av produktleverantörer i  framtiden. Björn Olofsson jämför med energibranschen, där producenter, distributörer  och rena marknadsbolag kommit att enbart förmedla energi.

– Vissa aktörer väljer att hantera hela värdekedjan, andra bara vissa delar. Sedan finns det en nischaspekt med exempelvis grön energi eller erbjudande mot endast företagskunder. Det samma kommer att hända inom alla branscher inklusive banknäringen, säger han.

Värdekedjan styckas alltså upp. Även bankers personalstyrkor väntas minska och delvis ersättas av artificiell intelligens (AI). Men Björn Olofsson menar att AI, implementerat i en verksamhet, hittills främst handlat om att minska andelen repetitiva arbetsuppgifter, förbättra service och generellt öka kvaliteten i kundleveransen. Detta för att frigöra tid till förmån för mer kvalificerade, affärsutvecklande och kundnära arbete, menar han.

Ersätter då AI-baserade chatbotar och andra digitala lösningar traditionella bankkontor i framtiden? Ja, delvis, tror Björn Olofsson. Bankkontoren som vi känner de har stora utmaningar, menar han. Han jämför med den utbredda butiksdöden i USA där fysiska butiker konkurreras ut av e-handeln. Däremot sker parallellt en framväxt av nischade konceptbutiker. Kundernas köpvanor digitaliseras i snabb takt, men många vill fortfarande bli inspirerade och få hjälp av fysiska personer i exempelvis en konceptbutik.

För att återknyta till bankkontoren kommer bastjänster, av inte minst kostnadsmässiga skäl, att digitaliseras, enligt Björn Olofsson. Kanske kommer exempelvis alla svenska storbanker samlas under ett kontorstak i framtiden, med en del personal på plats. Men kontorens överlevnad förutsätter dock att de jobbar mycket på att inspirera sina kunder och att de lyckas skapa ett riktigt kundnära bemötande, tror Olofsson.

En annan digital utmaning och möjlighet är blockchain, tekniken bakom kryptovalutan bitcoin. Blockchain tar bort mellanhänder i clearing- och transaktionsprocesser och hotar enligt till exempel NYU-professorn David Yermack därmed traditionella bankers och börsers existensberättigande.

Men Björn Olofsson tror inte på det. Framgång nås genom en kombination av nya teknik och samarbeten med innovativa uppstickare, menar han.

– Att vara tidigt påläst, hitta rätt partners och att tidigt prova ny teknik, affärsmodeller och partners för att lära och ses som en innovativ aktör i branschen är nyckeln för att inte bli omsprungen. Att etablera en förändringskultur som är välkomnande för kundernas ökande krav balanserat med tekniksprång ligger i tiden.

Det finns en bra grogrund för fruktbara samarbeten mellan exempelvis banker och startups tror Björn Olofsson.

– Det finns många "enhörningar" i Sverige som har bra startup-kultur. Det vågar jag påstå är fakta. Det finns en grundläggande trygghet i det svenska samhället som gör att folk vågar ta risker.

Däremot tänker amerikanska startups, affärsänglar och riskkapitalfirmor alltid stort och globalt från början, medan svenska dito främst tänker sig en expansion i Norden i första hand.

– I Sillicon Valley finns inga begränsningar. På lunchen pratar man om vilka bolag man hade startat under veckan. Sedan finns det massa riskkapital, massa idéer och massa kompetens där. Det formade mig som människa att våga tänka större och nytt och att våga satsa på sin dröm. Det handlar om att sälja en vision och inte bara skapa sig ett levebröd.

– Men det finns även svenska exempel på det, till exempel [mobilspelbolaget] King som inte byggde ett spel bara för den svenska marknaden, utan för hela världen. Och så tror jag att många fintechbolag också tänker.

Swedbank Robur Ny Teknik placerar främst i aktier i svenska och nordiska mindre och medelstora bolag, följt av USA. Innehaven är fokuserade på teknik och it, såsom mjukvara, telekom samt medicin-, miljö- och industriteknik. Fonden förvaltas av Carl Armfelt och Erik Sprinchorn. 

– Vi får max investera 30 procent utanför Norden i dag. I dagsläget ligger det kring 17 procent icke-nordiska innehav. Det är en stor mix av bolag, men överlag mycket mjukvara och medicinteknik. I andra hand amerikanska bolag och i tredje Europa, säger Carl Armfelt till Realtid.se.

Tillsammans med Erik Sprinchorn har han förvaltat Swedbank Robur Ny Teknik i över fyra år. Dessförinnan förvaltade Carl Armfelt en fond med europeiska aktier på Brummer & Partner, men den skrotades – och han sökte sig till Swedbank Robur.

– Brummer-fonden Arbor hade en god avkastning över sin levnadsperiod, men när halva teamet valde att satsa på nya projekt togs ett beslut om att lägga ned fonden, berättar Carl Armfelt.

Innan Brummer-tiden jobbade han under tre år även med nordiska aktier mot utländska hedgefonder på Credit Agricole Cheuvreux, men även på Nordea Markets. 

– Jag har alltid varit aktieintresserad och sista tio velat jobba med aktieförvaltning. Idrott och aktier är mina två stora passioner. Jag har bland annat tävlat i friidrott parallellt med jobbet. Min bästa merit hittills var när jag vann silver på norska mästerskapen på 60 meter 2015. Men nu har jag inte tid längre för friidrotten, berättar Carl Armfelt.

Det kan tillkomma asiatiska innehav i framtiden. Förvaltarduon planerar en Asienresa i höst. Vilka länder och bolag som i så fall ska besöka är ännu oklart. 

– Om det blir av kommer vi att leta efter bolag som påminner om de bästa bolagen i Norden inom mjukvara "som äter världen" och inte minst medicinteknik, eftersom vi ställer allt högre krav på sjukvården för att klara välfärdsutmaningar med en åldrande befolkning, säger Carl Armfelt.

Kinneviks mediekoncern MTG är i dagsläget fondens största innehav, följt av polska spelutvecklaren CD Projekt och medicinteknik-bolaget Sobi. "De utgör en bra kombination av innovation och kassaflöde och underskattade värderingar", menar Carl Armfelt.

Förra veckan rapporterade Di Digital att Swedbank Robur Ny Teknik även är en av de större investerarna i svenska fintechbolaget och bankutmanaren Qapital som totalt tog in 250 miljoner kronor, i sin senaste runda, för fortsatt USA-tillväxt. 

Qapital lanserade sin apptjänst i USA 2015 som i dag har 420 000 amerikanska användare. Appen erbjuder bland annat lönekonto och en investeringstjänst. Målet är att bli en fullservice-bank, sa medgrundaren och vd:n George Friedman till sajten.

– Vi tycker generellt att det är väldigt svårt att hitta bra fintechbolag. Men Qapital har ett duktigt utvecklargäng från Avanza. De har byggt en bra plattform, men också lyckats skapa en tjänst som gynnar slutkonsumenten. De spöar amerikanska banker i kundnöjdhet med råge.

De har också en fördel på den amerikanska marknaden där löne- och kreditkonton är fullproppade med dolda avgifter. I Sverige är de flesta lönekonton istället kopplade till kreditkort och därmed mer transparenta och kundvänliga. Han anser att Qapital har en tydlig vision på andra sidan Atlanden om att skapa en bra spartjänst och sparbank som är fokuserad på mobilen.

Många har försökt att lansera liknande tjänster i USA och om fem år finns sannolikt en rad aktörer på området. Men Qapitals produkt är välfungerande och omtyckt, vilket bäddar för snabb tillväxt, menar Carl Armfelt.

Du säger att det är svårt att hitta bra fintechbolag? Kan du utveckla det?
– Förvånansvärt många har en haltande affärsmodell och försöker kringgå bankerna, med produkter med extremt låga marginaler, men som egentligen kräver en gigantisk kundbas för att bli lönsamma. Om du har något som är extremt effektivt, men hårtunna marginaler så har du ingen bra affärsmodell. Få har också någon plan för hur de ska skala upp.

Är fintechbolagen övervärderade? Ser du någon bubbelrisk?
– Det finns väl två läger: Det ena menar att det är svårt för fintechbolag att slå sig in på finansmarknaden på riktigt. Bankerna har lyckats överleva oerhört många teknikrevolutioner. Det andra lägret menar att nya betaldirektiv [exempelvis SEPA och PSD2] faktiskt kan öppna upp för mindre aktörer som kan komma in på marknaden och vinna små vertikaler.

Vilket läger tillhör du?
– Jag är väl personligen mitt emellan de två lägena, men tycker att det överlag är för stor optimism bland fintechbolagen. Man får söka med lykta och ljus och hittar kanske en på 30 med en riktigt stark produkt.

Många menar att det egentliga bankhotet kommer från stora techbolag och inte fintechaktörer?
– Det tror jag stenhårt på. Det är techjättarna som äger slutkonsumenterna och när de lanserar bättre och billigare finanstjänster än bankerna kommer de bankerna att sättas på prov. Jag tror att folk underskattar hur fort kommer att gå när de väl får fart.

Swedbank Robur Ny Teknik har gått som en raket och avkastat över 27 procent bara det senaste året. Högst avkastning levererad fonden under 2015 då den gick plus 51,6 procent, enligt fondtjänsten Morningstar. Den har slagit sitt jämförelseindex "MSCI World/Information Technology med råge sedan 2016 – och gett en 400 procentig avkastningsökning de senaste fem åren, vilket är drygt dubbelt så mycket som jämförelseindex.

Carl Armfelt tror att han och Erik Sprinchorn varit "duktiga på att hitta bra bolag med världsledande produkter inom medicinteknik". De har också lyckats att hitta vassa företag som säljer B2B-mjukvara "som är omöjligt eller åtminstone svårt för företag" att snabbt byta ut. 

– Medicinteknik, mjukvara till företag men även dataspel som är en stor del av portföljen är relativt ocyklisk. Även vid en ekonomisk nedgång kommer till exempel många bolagsinnehavens produkter fortfarande använda på sjukhus och i vården, säger Carl Armfelt.

De satsar generellt på små innovativa bolag med  stabil slutmarknad som bättre tål tillfällig börsoro. 

– Men det är inte på något sätt lätt att förvalta en techfond. När det uppstår volatilitet i marknaden så blir det tufft för oss också. Något vi lärt oss är att det är att man måste ha en stor kassa och rejäla säkerhetsmarginaler i portföljen.

De har hittills i år också använd börsnedgångar, exempelvis det ganska kraftiga raset i början av februari, till att hitta nya spännande bolag.

– Största risken just nu är inflationsoro. Då kommer snabbväxande bolag att drabbas hårdare i det kortare perspektivet. Då måste man försöka vara långsiktig, ha självförtroende och tro på de bolag som har en bra affärsmodell, säger Carl Armfelt.

Hur tänker du när du väljer bolag?
– Det viktigaste för oss är att hitta bolag med bra produkter. Jag tror att ska man investera i små teknikbolag kan man inte sitta på kontoret och komma med genialiska idéer, utan man måste ut i fältet och träffa bolag och entreprenör och snacka med smarta investerare.

– Man måste också vara väldigt nyfiken och hitta en bra balans mellan att investera i företag som har bevisad historik. Men även våga investera i nya bolag, eftersom innovation till sin natur är föränderligt. Man får inte vara för statisk som förvaltare.

– Den eviga utmaningen är de hetaste bolagen som alltid har de högsta värderingarna. Då blir det viktigaste att försöka hitta de mindre mer oupptäckta bolagen.

En tydlig röd linje genom hela portföljen med kategorivinnare är också viktigt, enligt förvaltarna. Carl Armfelt och Erik Sprinchorn föredrar små teknikbolag som är världsledande inom en liten nisch. De nobbar helt konglomerat som är halvbra över ett bredare spektrum. 

Fonden har inte tagit några positioner i techjättar som Apple och Facebook.

– Många av bolagen vi investerat har störst marknadsandel i världen på sin lilla nisch. Följden av det blir att det finns alltid att ett av dem går extremt dålig. Men kan du bygga en portfölj med ett 30-tal små världsledande nischaktörer får du portfölj som kan presentera väldigt väl över tid, menar Carl Armfelt.

Vad är styrkan med det ur ett techperspektiv?
– Att folk underskattar den dynamiska effekten i digitaliseringen. Norden som geografi kommer att bli en nettovinnare av den teknikutveckling som sker. Det finns ett stort antal digitala kluster i regionen som är duktiga på medicinteknik, globala konsumenttjänster. Det finns också många bra SAAS-bolag (mjukvara som tjänst). Samt ett starkt kluster av dataspelsutvecklare.

Fortsatt framgång förutsätter dock att "vi kämpar för att behålla våra bästa bolag här", enligt Carl Armfelt. Vi måste även värna om ekosystemet om se till att entreprenörer stannar kvar här för att få fram fler kategorivinnare, menar han. Det gäller att vara proaktiv då många utländska bolag står i kö för att få köpa nordiska techaktörer, säger Carl Armfelt.

Är det något han aktar sig för när det kommer till tech är det fenomen och "buzzwords" som många tenderar att inte gräva tillräckligt djupt i.

– Nu finns det till exempel en stor hype kring AI och robotik och det är svårt att göra sådana generella trendinvesteringar. Folk investerar inte i en produkt, utan i ett fenomen, men fenomen bygger inte aktieägarvärden.

Finns det bolag du ångrar att du investerat i?
– Ja, flera. Men jag vill inte peka ut något specikt bolag för jag tycker inte att det är så juste. Samtidigt måste man som förvaltare hela tiden våga göra fel. Men det är alltid lättare att tackla om positionen är liten.

Nobelprisad forskning har visat att förvaltare lätt drabbas av flockbeteende och investerar i heta aktier. Carl Armfelt håller med om det.

– Det viktigaste är att göra jobbet själv. Det går inte att sitta på kontoret och prata med någon analytiker som är eld och lågor över något bolag som ska till börsen. Istället måste man vara ute och träffa bolag och entreprenörer. Då har du en god möjlighet att hitta bolag som inte andra hittar, säger han.

Forskning har också visat att förvaltare även tenderar att tro på "jackpot-vinster" med snabb och hög avkastning på investeringar. 

– Det viktigaste är att varje dag du kommer till jobbet så måste du dels tro på det du gör, men  samtidigt alltid ifrågasätta det du gör. Man måste vara offensiv och ödmjuk på samma gång.

En del menar att det är bättre att låta robotar sköta fondförvaltningen för att kringgå den mänskliga faktorn. Senaste två åren har det vuxit fram AI-nischade fintechbolag som erbjuder så kallad robotrådgivning i både fonder och aktier. Men Carl Armfelt är skeptisk. Dagens AI-förvaltare är ganska primitiva.

– Det finns de som kan göra arbitrage och allokering hit och dit. Men de duktigaste investerarna är än så länge människor. Det går inte ge en robot i uppdrag att investera i små nischade techbolag. Men den kan däremot säkert investera i stor välkända amerikanska bolag. Men det är inte så intressant. Låt mig här också citera [Teslas grundare] Elon Musk: "Humans are underrated".

Samtidigt utvecklas ny teknik exponentiellt i rasande fart. Googles utvecklingschef, uppfinnaren och futurologen Ray Kurzweil som brukar pekas ut som en av vår tids största tänkare menar att det under 2000-talets första sekel kommer att ske en 20 000-årig utveckling vad gäller ny teknik. Carl Armfelt medger att det går extremt snabbt, men anser att det är hopplöst att spekulera om framtiden.

– Hur man än vänder och vrider på det blir det en science fiction-novell. Men ska man säga något konkret så investerar jag hellre i en fond förvaltad av en cyborg (en organism som består av både biologisk vävnad och syntetiska/digitala delar) än en fond förvaltad av en renodlad robot.

Per Wallentin har arbetat på Knowit sedan slutet av 1990-talet. De senaste 7,5 åren har han varit bolagets koncernchef. Dessförinnan var han chef för Knowits Göteborgs-filial. Han bor fortfarande kvar i Göteborg och veckopendlar till Knowits huvudkontor i Stockholm.

– Nej, jag gillar öppet hav och fria vidder, men tycker att det är underbart att vara i Stockholm och hade det legat på Västkusten vore det perfekt, säger han till Realtid.se.

Per Wallentin är dock uppvuxen i Alingsås och utbildad byggnadsingenjör i hemstaden och till civilekonom på Handelshögskolan i Göteborg. Han har även tävlat på elitnivå i vindsurfing. 21 år gammal kom han trea i EM 1992.

– Jag började som 12-13-åring och håller fortfarande på med vindsurfing jättemycket. Jag har även hållit på med mountainbike och skidåkning, men var bäst på vindsurfing och satsade på det. Vi hade ett sommarhus vid vattnet söder om Varberg, med riktigt bra vågor, berättar han.

Som Knowits koncernchef ansvarar han för tre affärsområden: Knowit Insight med 300 managementkonsulter, Knowit Experience, en digital byrå med 600 anställda samt "Knowit solutions", en konsultverksamhet med 1 200 medarbetare som utvecklar nya tekniska lösningar. Bolaget nyanställer kontinuerligt och, netto, 200 personer förra året. Nu ska fler kvinnor lockas till Knowit.

 – Traditionellt har it-konsultbolag haft stort tekniskt fokus, med mycket män. Sedan ett par år tillbaka driver vi ett genusarbete för att få in olika människor. Det skapar kreativitet och innovation. Dessutom är det lättare att rekrytera med den utgångspunkten. 2017 anställde vi lika många kvinnor som män.

Hur ser könsfördelningen ut?
– För några år sedan var vi 23-24 procent nu är vi lite över 27 procent. På kort sikt är målet 30 procent och sen vidare därifrån. Hittar man inte kvinnor har man gjort ett dåligt jobb.

Bolaget är störst i Sverige, men finns även i Norge, Finland och Danmark. En konkurrent är Acando. 

– Vi har ganska försumbara marknadsandelar inom bank- och finans, även om vi är den större spelaren efter Tieto och Evry. Men vi är ändå trots allt ganska små, säger Per Wallentin som inte får kommentera tillväxtmål, då bolaget är noterat.

Knowits säljer främst konsulttjänster till nischbanker och fintechbolag. En mindre del av erbjudandena är riktade mot storbanker. Till skillnad från större konsultaktörer fokuserar Knowit på snabbrörliga projekt som ska "kanalisera företags resurser till digitalisering".  

Drygt 300 Knowit-medarbetare jobbar mot bank- och finansbranschen. 

Per Wallentin säger att nischbanker främst efterfrågar konsulthjälp med affärsutveckling. Storbanker kämpar mer med att bryta sitt teknikarv. 

Regulatoriska krav lägger sig som en våt filt över systemutveckling på bekostnad av nya affärsmodeller, enligt Per Wallentin. Lagkraven är också ganska tolkningsbara vilket gör bankerna extra försiktiga och att de lägger mycket pengar på compliance. 

Men även storbanker vill numera skapa nya affärsmöjligheter med digitala verktyg; exempelvis vassa kundgränssnitt och mobiltjänster.

– De har att hantera dessa saker samtidigt och dessutom med ny teknik så det är ganska svettigt att vara bank i dag, säger Per Wallentin och fortsätter:

 – Det positiva med ny teknik är att de med höga transaktionsvolymer får enorma fördelar när AI och robotik slår igenom brett om några år. Det medför gigantiska effektiviseringar och driver ned transaktionskostnaderna. Men det kräver ökad digitaliseringstakt.

Gör storbanker det?
– Nej, de har fortsatt för stort fokus på regulatoriska krav. Det är svårt att hinna med allt under högt förändringstryck, men är nödvändigt för systemviktiga storbanker.

– Storbankerna måste vara helt osentimentala och inte behålla gamla arbetssätt, utan ställa om och samarbeta med nya aktörer [till exempel techjättar som börjat släppa egna finanstjänster], säger Per Wallentin.

Även konsumenters lojalitet med banker har gradvis avtagit det senaste decenniet. Främst är det unga som gärna väljer produkter från olika finansaktörer. 

– Banker har ju historiskt varit solitärer som kan allt själva och som tagit helhetsgreppet. Men nu krävs en kulturförändring som handlar om att tänka nätverk och samarbete.

Men det handlar också om effektivisering genom automatisering. Bankkontor kommer att läggas ned, även om det kommer att finnas behov av viss personlig kundkontakt även i framtiden, tror Per Wallentin.

Chatbotar ersätter redan kundservice. Men artificiell intelligens (AI) och kognitiva system är ännu i sin linda, enligt Per Wallentin.

Många framställer AI som en lösning på många utmaningar. Men tekniken är ännu på experimentstadiet. Chatbotar, som allt fler banker använder, är fortfarande ganska primitiva. AI som genomför transaktioner i realtid dröjer, tror han. Men system som gör riskanalyser ligger närmare i tiden.

Samtidigt talar Deutsche Banks vd om ”jobbslakt” och Nordea ersätter redan i år 1 000 medarbetare med robotar. Och en del finansjobb försvinner garanterat, enligt Per Wallentin.

– Det är bara att gå till oss själva på Knowit. För bara fem år sedan hade vi ganska många testare i Sankt Petersburg och Finland. De gjorde manuella tester. Men de jobbar inte hos oss längre längre. Vi har automatiserat de testerna. Repetitiva jobb kommer att försvinna, medan de roligare kreativare jobben blir kvar.

En annan het teknologi är blockchain, tekniken bakom bitcoin, som bland annat kan kapa compliancekostnader. Det förutsätter dock att finansbranschen skapar gemensamma och harmoniserade lösningar.

 Men det finns också andra problem, enligt Per Wallentin; det går för långsamt att göra överföringar i blockchain. Tekniken tar bort clearing-mellanhänder och vissa menar att den därmed hotar banker och börsers existensberättigande.

 – Om tekniken når sin fulla potential kan det vara en utveckling vi ser om 10-15 år, spekulerar Per Wallentin.

Fredrik Almén tillträdde 2015 som Sverige-vd på Evry. Dessförinnan jobbade han på it-tjänstkoncernen CGI i Sverige med ansvar för mjukvaru- och affärsprocesstjänster. Han ingick även i ledningen.

Evry finns i Norge, Sverige, Finland och Danmark, men är störst i förstnämnda. Fredrik Almén beskriver bolaget som en "helhetsleverantör inom digital transformation". Det är också marknadsledande på AI, enligt Almén och storsatsar nu även på blockchain, tekniken bakom bitcoin. Moln- och olika säkerhetslösningar är också i fokus i ljuset av EU:s nya datalag GDPR som införs 25 maj i Sverige och ersätter PUL.

– Inom finansbranschen har vi en otroligt stark position med vår kärnbanksplattform. Vi jobbar med mer eller mindre alla de stora bankerna, säger han.

Storbanker dras med gamla kärnbanksystem som måste bytas ut eller kompletteras och anpassa sig till nya lagkrav. De vill också ha hjälp med cybersäkerhet.

– Det är ingen it-fråga längre utan en strategisk fråga  på ledningsnivå på grund av ökade krav och för allmän oro [för exempelvis hackerangrepp].

Bolaget ser därmed fortsatt stor efterfrågan på sina tjänster. Ambitionen är att växa snabbare än marknaden i år. Fredrik Almén vill inte ge några mer konkreta tillväxtmål, då bolaget är noterat.

Evry har hittills vuxit både organiskt och genom förvärv. Under första kvartalet 2018 köpte bolaget Findwise med 120 anställda i Göteborg och som även har verksamhet i Stockholm, Helsingfors, Köpenhamn och Polen. Företaget är specialiserat på AI-analys av så kallad ostrukturerad data. Dessförinnan förvärvade man även Netrelations, verksamt inom digitala affärsmodeller, också Göteborgsbaserat, men med 400 medarbetare. Företaget har även verksamhet i Stockholm och Malmö.

– Det handlar om att bygga upp kompetens som marknaden efterfrågar och vi tittar löpande på nya förvärvsobjekt, säger Fredrik Almén.

Som Realtid.se tidigare berättat är målet också att nyanställa 500 i Sverige i år inom alla branscher bolaget verkar i: tillverkning, offentliga sektorn retail, transport, industri och finans.

Hur ska ni lyckas rekrytera så många?

–  Det är en stor utmaning för det är en tuff marknad att hitta rätt kompetens på. Vi konkurrerar inte längre bara med våra gelikar om talanger, utan även med banker och startups. Men vi är ett innovativt företag som jobbar med starka partners och som kan erbjuda spännande projekt. Vi behöver dock synas i digitala kanaler och på relevanta högskolor där kompetensen finns.

28 procent av Evrys anställda är kvinnor. Målet är att den andelen ska öka och bolaget har bland annat skapat mentorsprogrammet "Female at Evry".

– Ska vi rekrytera 500 många är det viktigt att vi kan locka kvinnor till företaget. Det har varit en mansdominerad bransch, men nu märks ett skifte. Men vi har inte satt något specifikt jämställdhetsmål.

I dagsläget har bolaget totalt 9.000 anställda, varav 1.700 i Sverige. Bolaget har även 2.000, främst utvecklare, i Bangalore, Indiens "Sillicon Valley".

Evry tillhör gräddan av de topp tre största it-tjänstföretagen i Norden med cirka sex procent av it-marknaden i Sverige. Boalgets styrka ligger i att både kunna leverera traditionella it-tjänster och digitalisera kärnprocesser.

– Sverige är fortfarande en väldigt fragmenterad marknad. Därför sker det en del konsolidering framåt, tror jag.

Norden förblir huvudmarknad där det finns stor "efterfrågan på en stark leverantör som kan uppfylla kundernas krav på lokal leverans", enligt Fredrik Almén.

– Vår ambition är att förstärka vår position i Norden som är vår hemmamarknad. Det finns fortfarande mycket att göra här. Vi har en modell som passar den nordiska marknaden och ligger i framkant de krav som ställs på lokal leverans, men även inom [data]säkerhet.

Bolaget samarbetar med IBM, Microsoft och Google och skapar skräddarsydda kundlösningar baserade på teckakjättars plattformar och tjänster. Trenden är att använda molnlösningar och API:er från externa leverantörer istället för att göra allt själv.

Evry storsatsar även på artificiell intellens (AI).

– Teknologin utvecklas extremt snabbt och kognitiv kundtjänst kan effektivisera processer väldigt mycket. Vi jobbar även själva med den typen av lösningar och ser stora effekter hos oss.

Tar AI över bank- och finansjobb i framtiden?

– Det ersätter en del arbetsuppgifter, men historiskt sett har det skapas nya jobb trots tekniska revolutioner. Så jag är inte orolig för massarbetslöshet. Men standardprocesser bör automatiseras, exempelvis vissa finansiella processer och kundtjänst.

En annan het teknologi är blockchain, tekniken bakom bitcoin. Blockchain kan liknas vid ett register eller en databas och lämpar sig för värdeöverföring och dokumentverifiering.

– Men det är ingen universallösningar, men tekniken kan vara användbar om den används på rätt sätt. Som ett exempel har vi ett samarbete med Lantmäteriet, Landshypoteket bank och SBAB kring hur man kan använda blockchain för underlätta fastighetsaffärer framgent, säger Fredrik Almén.

Bland de som sagt upp sig finns Klarnas globala compliance-chef Michael Karlsson. Bakgrunden till avhoppen har sajten dock inte lyckats att klarlägga.

“Det är några stabsförändringar på gång inom compliance-funktionen men naturligtvis har vi sett till att det blir en ordnad överlämning och att vi har all kompetens och arbetskraft som krävs”, skriver Klarnas presstalesperson Aoife Houlihan i ett mejl till Breakit.

I april i år lämnade även betalbolagets chef för riskkontroll, Jonas Björk. Det är också en viktig roll för att säkerställa den interna granskningen av verksamheten. Jonas Björk har dock ersatts av tidigare Nordea-medarbetaren Hanna Jacobsson.

Utöver den svenska kontrollfunktionen har bolaget ytterligare två compliance-anställda i Europa och tre i USA, enligt Breakit.

I april 2017 grundade Matthew Argent Fintech Hub i Stockholm. Där sitter i dag 320 fintech-startups. Alla svenska storbanker har också närvaro på hubben, liksom finansnischade konsultbolaget Capco som flyttat dit hela sin personalstyrka om 40 personer. 

Fintech Hub huserar på plan två i relativt nybyggda kontors- och konferenskomplexet Stockholm Waterfront på Klarabergsviadukten intill centralstationen. Men nu flyttar hubben upp till plan nio i samma hus med utsikt över Hötorgsskraporna i norr och Riddarfjärden i söder. 

Matthew Argent flyttade från London till Stockholm för två år sedan. Det var främst kärleken som förde honom hit. Men han hade även sneglat på svensk fintech under flera år.

– Jag lockades av en stabil stat, regering och ekonomi och för att alla svenskar [kunde köpa subventionerade] PC:s på 90-talet [Hem-PC-reformen 1998]. Men också av landets välutbyggda bredbands-infrastruktur. Svenska startup-grundare lärde sig tidigt digitala verktyg, säger han till Realtid.se när vi träffar honom en högsommarvarm majdag på hubbens stora terass.

Under dotcom-åren var Matthew Argent serieentreprenör i London och startade totalt sex startups. Han sålde två och ett misslyckadess. Övriga tre är han fortfarande ägare i. Senaste femton åren har han dock främst jobbat på brittiska riskkapitalfirmor med fintech-startups, bland på techhubben "Google Campus" i den brittiska huvudstaden.

När han kom till Stockholm 2016 ville han starta upp något liknande där. Han inledde dialoger fintech-aktörer, banker, Finansinspektion (FI) och finansmarknadsminister Per Bolund. Och i maj förra året slog Fintech Hub upp portarna.

– Vi spelar på en internationell marknad och om vi inte har ett ekosystem som stödjer tillväxt så får vi inte se fler bolag som Izettle, Klarna eller Tink. Vi måste ha en plattform för att förbli konkurrenskraftiga, annars hamnar vi på efterkälken. 

Han anser att satsningen har varit en framgång och pekar bland annat på Swedbanks investering i abonnemangsappen Minna Technologies (tidigare Mina Tjänster) – som också integrerats i bankens mobil- och internetbank. Via hubben har också två riskkapitalbackade startups fusionerats. Matthew Argent får dock inte avslöja vilka.

Hubben erbjuder ett investeringsprogram för tillväxtbolag genom ett samarbete med utvalda riskkapitalfirmor, som han inte heller får nämna. Banker erbjuds även stöttning kringfintech-förvärv och EU:s nya betaltjänstlag PSD2 som infördes 1 maj.

– Men bankerna var skeptiska i början och vill inte dela lokal med konkurrenter. För två år sedan såg de fintech som en disruptiv kraft och utmanare till deras affärsmodeller. Men sedan dess har alla insett att finanstjänster är ett fenomen som kräver samarbete. Vi fick först in två banker [Nordea och SEB] och sedan följde de andra efter. Jag antar att det handlar om rädsla för att bli utelämnad, säger Matthew Argent.

Numera är även FI med på tåget och har varit "oväntat vänligt inställd till hubben", enligt Matthew Argent. Myndigheten har ingen fast plats, men besöker den regelbundet.

– De kan här ge bolag och banker regulatorisk vägledning och berätta vad de som myndighet kan göra och inte, säger han och tillägger att hubben även samarbetar med EU-komissionen och myndigheten för finansregleringar i Bryssel.

FI får ofta kritik från fintech-scenen för att motverka innovation?

– Jag hörde mycket om det när jag flyttade hit från London som är en stad med en väldigt innovationsvänlig finansmyndighet. Men förra året tillsatte ändå Finansdepartementet en utredning för att stärka relationen med fintech-branschen. 

Utredningen ledde till ett nytt innovationscenter som öppnade i mars i år på FI. Det finns dock ingen särskild fysisk mötsplats, utan centret ska genomsyra hela myndighetens verksamhet.

Matthew Argent hoppas att FI, efter höstens val, får mandat att skapa en så kallad "sandbox-miljö" som låter fintech-bolag testa sina produkter i realtid mot exempelvis bankstandarder och olika regleringar. Inspektionen menar dock att det ökar risken för att enskilda bolag favoriseras.

– Personligen tycker jag att det är en väldigt bra modell och jag har själv varit del av en sådan modell i London. Och ett av de danska bolag jag är styrelsemedlem av ingår i en sådan modell. Men jag tror ändå att [finansmarknadsminister] Per Bolund tog rätt beslut för tiden och efter valet får vi se om det sker en förändring, säger Matthew Argent och betonar att även finansmyndigheten i London först startade ett innovationscenter.

En annan het fintech-fråga är Storbritanniens utträde ur EU nästa år ("Brexit") som han tror gynnar svensk fintech. De europeiska investeringarna i Londonbaserad fintech minskade redan i fjol med en procentenhet till 44 procent, medan de ökade i Sverige med mellan 30-40 procent.

–Samtidigt är ekosystemet i London mer moget än andra delar av Europa så det handlar mindre om startups där och mer om att skala bolag. Det är först när vi ser den slutliga Brexit-överenskommelsen som vi ser vart det tar vägen.

Som Realtid.se tidigare berättat ska Goldman Sachs även tredubbla sin arbetsstyrka i Stockholm från 30 till 100 anställda. Kontoret ska fokusera på just innovativ finansteknik.

London väntas dock få en fortsatt en stark position även efter utträdet och ska fokusera på andra marknader, såsom USA och Asien.

– Vi ska också konkurrera med alla andra som också drar fördel av Brexit och måste vara aktiva för att förbli konkurrenskraftig.

Det framgår av ett pressmeddelande.

– (...) I min nya roll kommer jag att vilja fortsätta informera och inspirera till aktiesparande och nu specifikt kring investeringar på den här plattformen, säger Philip Scholtzé, i pressmeddelandet.

Han uppger vidare att han har följt Pepins "noga de senaste två åren" och att han har "tilltalats av bolagets vilja att göra något bra för Sveriges privata och professionella investerare", heter det.

Pepins har som affärsidé att låta privatpersoner investera i startups via en plattform. I slutet av förra året stängde bolaget en runda på 100 miljoner kronor. Totalt har bolaget fått in 30 miljoner i riskkapital.

Nackabaserade Alternativa Aktiemarknad bytte våren 2016 namn till Pepins för att främst fokusera på så kallad investeringsbaserad eller ägarbaserad crowdfunding. Bolaget driver dock fortsatt Alternativa listan, en aktiemarknad för onoterade företag. Det är entreprenören Anders Sjunnesson som byggt crowdfunding-plattformen Pepins.

Fundedbyme grundades 2011 och var då det första så kallade ägarbaserade crowdfundingbolaget i Sverige som låter privatpersoner att investera i onoterade startup-bolag via en onlineplattform. Men bolaget har dragits med oroväckande stora förluster sedan starten. Kanske skymtar det en vändning nu?

Fundedbyme redovisar ett resultat för helåret 2017 på -2,7 miljoner kronor, medan resultatet efter skatt blev -5,9 miljoner. Det är en ganska stor förbättring jämfört med 2016 då bolaget omsatte knappt 4,2 miljoner och förlusterna uppgick till drygt 10,5 miljoner.

"(...) Jag är mycket glad över att se att siffrorna pekar i rätt riktning med en minskad förlust, ökad omsättning och en hög tillväxt imedlemsantal. Vår strategiska konsolidering leder till organisk och strategisk tillväxt av medlemmar, intäkter, affärer och marknadsställning. Därför utesluter vi inte fler strategiska förvärv om de rätta uppstår (...), skriver Daniel Daboczy, vd och medgrundare, i sitt vd-ord.

Med förvärvet av finans- och startupnischade konsultbolaget Laika Consulting, som Realtid.se berättat om tidigare, så uppgick nettomsättningen (proforma) till 38,5 miljoner, med ett resultat på -2,7 miljoner och en soliditet på 51 procent.

"Bolaget ser tillbaka på ett år av god tillväxt, stark efterfrågan på marknaden och har även fått klarhet i vägen framåt genom förslaget på ny lagstiftning [som föreslås i den nya crowdfunding-utredningen som presenterades i mars]. Fundedbyme har sett ett expansivt inflöde av kunder som letar efter investeringsmöjligheter och vill investera", skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Förra året fick företaget, som det beskriver som en målstolpe, över 100.000 nya registerarade investerarmedlemmar på sin plattform. I början av april gick antalet till 110.400. Totalt genomfördes 33 startup-kampanjer på plattformen och samtliga rundor har stängts utifrån uppsatta finansieringsmål, enligt bolaget.

I december 2017 genomförde bolaget även sin tredje emission på den egna plattformen. Rundan stängdes enligt plan på 20 miljoner kronor, vilket gav bolaget 867 nya delägare, främst privatpersoner. Totalt har bolaget nu 1.400 delägare. Inför emissionen värderades Fundedbyme till 250 miljoner. Pengarna från den framgångsrika emissionenska ska räcka i två år, enligt bolagets CMO Michaela Berglund.

I en intervju med Realtid.se i april sa hon att bolaget räknat med fortsatt stark tillväxt under 2018. Redan under första kvartalet hade tolv rundor stängts på plattformen, jämfört med totalt 33 rundor under hela 2017. Nu är målet att vända till svarta siffror i slutet av året.

– Vi har en förhoppning om att göra det i slutet av året, då vi har lågsäsong under sommaren. Kollar man på 2017 så gjorde vi en förlust på 5,8 miljoner, jämfört med 10 miljoner året innan. Det är en stor förbättring, sa hon till Realtid.se i april.

Fundedbyme har den senaste tiden etablerat kontor i både Warszawa och Dubai. Sedan tidigare har det även närvaro och lokala plattformar i Mexiko City, Malaysia och Singapore – med finns även i Finland genom ett samarbete med den finska crowdfunding-plattformen Privanet.

De utländska kontoren drivs som "joint venture"-filialer eller "franchise" med lokal personal. De är mellan två till fem anställda på respektive utländskt kontor. Fundedbyme tar en ägarandel i varje joint venture-enhet, som även betalar en månadslicens. Senaste kontorsetableringen slog upp portarna i början av mars i Warszawa.

Bland de utländska plattformarna har flest rundor slutförts i Malaysia. Sämst har det gått för Mexiko-kontoret som sköts av en person. Michaela Berglund sa till Realtid.se att bolaget nu överväger att lämna Mexiko.

I Sverige har Fundedbyme även flera partnerskap. I november inledde bolaget ett samarbete med entreprenören Isabella Löwengrips nystartade techhubb. Tanken är att hubbens startups ska lockas att söka kapital via Fundedbyme:s plattform. Hittills har ett bolag gjort det: Qurant som erbjuder digital företagshälsovård. Fundedbyme samarbetar även med fondkommissionären Nord fondkommission.

Efter dagens investering äger Frontoffice 9,98 procent av FTCS, Financial Transactions Control Systems Sweden AB. Dagens affär omfattade 5,4 procent av aktierna, till ett pris på 18,9 miljoner kronor.

Investeringen kommer göra det möjligt för Frontoffice att skapa ett nytt affärsområde som ska fokusera på att utveckla befintliga FinTech-investeringar och identifiera nya potentiella investeringar inom sektorn.  

Frontoffice verksamhet kommer framöver att delas in i två affärsområden, investeringar i turnaroundcase och investeringar inom FinTech och betallösningar. Anledningen till den strategiska affärsindelningen är främst för kunna hålla ett tydligare operativt fokus och ha möjlighet att rekrytera relevanta resurser till företaget. Indelningen syftar även till att tydliggöra mot marknaden vilka typer av investeringar Frontoffice kommer att fokusera på framöver.

– Vi har under en längre tid analyserat intressanta FinTech-bolag med stor potential och det är en alldeles för spännande bransch för att vi inte ska välja att vara en aktiv del av den. Vi kommer självklart även fortsätta att utveckla vår turnaroundverksamhet genom svensk företagsrekonstruktion som har en betydande kontracyklisk komponent vad gäller omsättning och lönsamhet. Indelningen i dessa två affärsområden görs dels för att ytterligare tydliggöra vår verksamhet gentemot ägare och marknad, dels för att kunna allokera rätt typ av resurs till rätt uppdrag, säger Johan Lund, VD FrontOffice Nordic i ett pressmeddelande.

Den utökade investeringen i FTCS är det officiella startskottet på Frontoffice satsning på FinTech-bolag. Efter genomförd investering innehar Frontoffice 2 926 000 aktier i FCTS.

– FTCS har som tidigare kommunicerats nyligen slutit ett licensavtal med en brasiliansk bank, vilket vid full implementering förväntas ge FTCS en nettointäkt om cirka 300 mSEK/år. Jag har tidigare lyft fram den stora potential jag ser i vårt innehav i FTCS och jag är övertygad om att investeringen i FTCS på sikt kommer att vara mycket gynnsam för FrontOffice och våra aktieägare. FTCS har en mycket lovande framtid och jag ser innehavet som en betydande styrka i den investeringsportfölj vi håller på att bygga upp, säger Johan Lund

Investeringen motsvarar ca 5,37 procent av kapital och röster i FTCS.
Frontoffice totala innehav i FTCS efter genomförd investering är 2 926 000 aktier motsvarande ca 9,98 procent av kapital och röster.

Frontoffice innehar innan nuvarande investering 1 351 000 aktier i FTCS och Frontoffice VD, Johan Lund, innehar privat 700 000 aktier i FTC

Banker, teknikbolag och myndigheter behöver jobba närmare varandra för att motverka risker kopplade till ny teknologi som molnlösning, artificiell intelligens (AI) och blockchain. Teknologierna effektiviserar förvisso finansbolags och bankers datahantering, men medför också risker, enligt gruppen.

Det rappoterar Finacial Times med hänvisning till ett utspel från finanslobby-gruppen "UK Finance" och managementkonsulten Parker Fitzgerald.

"UK Finance" pekar, i sitt utspel, också på finansbranschen minskade datakontroll när serverhallar flyttas allt längre bort från dem. FT nämner att Microsoft nu exempelvis experimenterer med att ha sina servrar på Stilla havets botten för att kunna kylla dem på naturlig väg och slippa förbruka enorma mängder el för nedkylning.

Rapporten publiceras bara dagar före införandet av EU:s nya dataskyddslag GDPR som träder i kraft den 25 maj och ersätter PUL i Sverige. Lagen skärper kraven på hur data får hanteras och hur den ska struktureras. Konsumenter, om de ber om det, har också rätt att få sina personuppgifter raderade från bank- och företagsregister.

Ändå, menar lobbygruppen, är europeiska myndigheters metoder för att övervaka ny teknik som AI och blockchain daterade. FT påpekar dock att de flesta myndigheter redan har strikta övervakningsfunktioner. De kräver till exempel att banker ska binda mer kapital om de är exponerade för högre operationell risk. Sådana åtgärder inkluderar vanligtvis också cybersäkerhet, skriver tidningen.

Utspelet kommer också i en tid när allt fler traditionella finansaktörer flyttar delar av sin data till molnet. Många undersöker också hur det databasliknande systemet blockchain – tekniken bakom bitcoin, men som har en rad olika användningsområden – kan inverka på affärsmässiga beslut och effektivisera transaktionsprocesser. Det finns även ett stort intresse kring AI och maskininlärning för att kalkylera olika utfall och kunna arbeta med proaktivt.

Samtidigt råder en utbredd oro i finansindustrin för att techbolag som Microsoft, Amzon och Google ska få en allt för dominerande ställning globalt, på bekostnad av storbanker och försäkringsbolag – som dessutom, i allt högre grad, använder techjättarnas molntjänster.

Lobbygruppen antyder att relationen med techvärlden blivit allt mer ansträngd, då "denna dynamik som i dagsläget mest baseras på samarbete mycket väl kan bana väg för ett mer konkurrensinriktat förhållande i framtiden", skriver gruppen.

Amazon erbjuder redan betaltjänster och lån till handlare i sitt nätverk. Bolaget ska framöver även lansera en egen bankkontolösning till sina kunder. Amerikanska Facebook-användare kan sedan ett par år tillbaka föra över pengar till varandra via Facebook-appen Messenger. Och bolaget landade nyligen även en licens för elektroniska pengar på Irland.

Europeiska banker pressas också av EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 som infördes 1 maj i år. Lagen syftar just till att minska bankernas monopolliknande ställning på finansmarknaden. PSD2 innebär i huvudsak att banker inte längre får hemlighålla kunders konto- och transaktionsdata. Istället måste de, om bankkunden så önskar, dela med sig av kontoinformation till så kallade tredjepartsaktörer, till exempel fintech-startup och appbolag.

Dessa tredjepartsaktörer kan i sin tur bygga egna tjänster på informationen. Vissa banker är nu oroliga för att uppstickare snor russinen ur bankernas affär, skriver FT. Detta är något bland andra Banco Santanders vd Ana Botín varnat för i en krönika på Financial Times.

Det är femte året i rad som USA-baserade Spend Matters publicerar rapporten "50 Providers to Know and 50 Providers to Watch for".

På bara ett år har finska Opus Capita, som har närvaro i hela Norden, klättrat från rapportens så kallade observationslista, till att toppa huvudlistan över leverantörer som är ledare på sin marknad.

– Visionen är att digitalisera den globala handeln en kund i taget. Vid förvärvet av jCatalog 2016 fusionerade vi våra digitala upphandlingssystem, säger bolagets vd Patrik Sallner.

Bolaget säljer ett system för digitala upphandlingar. Det har över 3.000 kunder i över 100 länder och hanterar varje år omkring 200 miljoner e-transaktioner från över en miljon företag och över 11.000 finansiella institutioner. Bolagets huvudkontor ligger i Helsingfors.

Bland Opus Capitas kunder återfinns IBM, österrikiska statliga järvägen, ÖBB, samt danska rederijätten Maersk. Bolaget köpte 2015 svenska inkassoföretaget Kredithanterarna.

På tisdagen kunde Realtid.se avslöja att Fintech Hub i centrala Stockholm är försatt i tvångslikvidation, efter beslut av Bolagsverket. Anledningen: Styrelsen har, i strid mot aktiebolagslagen, inte varit fulltalig.

Endast grundaren Matthew Argent har suttit i styrelsen sedan slutet av oktober förra året. Han var till och med 16 maj både hubbens vd och ordförande.

– Om det saknas tillgångar så är bolaget på obestånd, och då är jag skyldig att ansöka om konkurs, sa likvidatorn Staffan Ekdahl på advokatbyrån Hamilton, till Realtid.se på tisdagen.

Hubbens huvudsponsor KPMG riktade på onsdagen stark kritik mot hubbens ledning. Det kommunala PR-bolaget Invest Stockholm stöttade också hubben initialt. Men inte ekonomiskt, utan med sina nätverk, enligt vd:n Anna Gissler. Hon medger att Invest Stockholm inte har känt till Bolagsverket beslut om tvångslikvidation.

– Det är naturligtvis tråkigt att Fintech hubben inte verkar gå runt ekonomiskt, vilket vi först fick kännedom om [på onsdagen] via media. Stockholm är trots allt nummer två i Europa efter London inom fintech, med en lång och gedigen teknikhistoria inom ämnesområdet, säger Anna Gissler till Realtid.se.

Anna Gissler menar att hubbens grundare Matthew Argent och Alexander William Meades fick en del inspiration till Fintech Hub efter att ha läst en rapport om fintech-utvecklingen i huvudstaden; från Bankgirots införande till samtida bolag som Klarna och Izettle. Rapporten författades av Invest Stockholm och Handelshögskolan.

– [Grundarna] ville stärka Stockholms redan starka grund inom fintech med en hub. Vi tyckte att det var ett positivt initiativ på samma sätt som många andra hubbar inom mjukvaru-och hårdvaru-utveckling och Life Science som skapats i Stockholm under de senaste åren", skriver Anna Gissler.

Göteborgs-startupen Sigmastocks erbjuder autogenererade aktieportföljer för privatpersoner, med hjälp av maskininlärande algoritmer.

Nu tar Skandiabanken in tjänsten i sitt produktubud.

– Erbjudandet är mycket nytänkande och visar att Skandiabanken är en aktör att räkna med nu när fintechbolag utmanar gammelbankernas befintliga lösningar, säger Mai Thai, medgrundare och vd på Sigmastocks i ett pressmeddelande.

Skandiabankens anser att Göteborgs-startupen har skapat "en innovativ tjänst som bygger på både kunskap och intresse för investeringar", heter det.

– Vi vill vara en bank som ger våra kunder stora valmöjligheter och detta samarbete är därför en naturlig del i vårt erbjudande mot kund, säger Johanna Cerwall, VD på Skandiabanken.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Genom samarbetet kan företag ansluta sina digitala Kivra-brevlådor med molnbolaget Fortnox automatiserade bokföringssystem. Framöver ska även fler bokföringssystem införlivas med Kivra.

I dag använder 2,5 miljoner svenskar och 25.000 företag den digitala brevlådetjänsten.

– Tillsammans med aktörer som Fortnox kan vi erbjuda företagare att bli mer digitala och därmed kunna lägga mer fokus på sin kärnaffär istället för administration, kommenterar Kivras vd Stefan Krook.

Fortnox vd Nils Carlsson tillägger att AI-baserad bokföring och digitalisering är en nyckelfråga för småföretag som vill leverera och utvecklas i framtiden.

På torsdagmorgonen drog den tredje upplagan av konferensen Fintech Stockholm igång på Berns. Arrangörer: sajten Breakit och magasinet Finansliv. I Berns stora salong är det nästan fullsatt och mer engagerad och uppsluppen stämning än i fjol.

Kanske beror det på talar-dragplåster som tidigare finansministern och numera fintech-investeraren Anders Borg och Collector-grundaren och finansprofilen Lena Apler. Elektronisk musik dånar ur högtalarna mellan talarna och applåderna smattrar mellan Berns anrika väggar.

Först upp på scen var nyhetssajtens Breakits medgrundare Olle Aronsson som gav en överblicksbild av svensk fintech.

Han konstaterade att bankerna fortsatt har en ganska avvaktande inställning till fintech. Samtidigt har mycket riskkapital, det senaste åren, investerats i plattformsbaserade blancolånsbolag som Lendify, Bynk och Savelend.

– Den som lyckas resa mycket kapital bör satsa på marknadsföring i dag. Man behöver jobba mycket med det för att kunna skala upp sina produkter. Det finns en rad framgångsrika exempel på det i USA och även Europa, där [Kinnevik-delägda] Zalando varit bäst i klassen och slagit brett. Däremot har vi inte sett så mycket sådant i Sverige. Här hör man istället ofta att "vi har en bra teknisk modell så vi behöver inte marknadsföra oss".

En dålig strategi för de flesta, menar han. Tech handlar inte heller längre om att "uppfinna nya, coola lösningar"– utan att koppla ihop befintlig teknik och expandera. 

– Det är dags att ta av sig kepsen, ta på sig kavajen och jaga riskkapital, konkluderade Olle Aronsson. 

100 miljarder i tech

På förmiddagen talade även Daniel Berglund, som ingår i riskkapitalbolaget Nordic Capital's fintech-team. Riskkapitalbolaget är i dag Nordens största fintech-investerare och har satsat totalt 100 miljarder kronor på tech. Det har tagit större poster i bolag som Nordnet, Nordax, Trustly och Bambora de senaste åren. 

– Men vi ska inte tro att teknologi är en nordisk specialitet, utan de dominerande och vassaste aktörerna hittar vi i USA med "Fang"-bolagen [Facebook, Amazon, Netflix och Google] och de asiatiska "Bat"-jättarna [Baidu, Alibaba och Tencent], sa Daniel Berglund.

Nordiska techbolag har också svårt att utmana Sillicon Valley-giganterna. 2016 hade Fang-bolagen sammantaget större ekonomiska resurser ("economic power") än alla nordiska techbolag tillsammans. 46 mot 40 miljarder dollar, mätt i ekonomiska resurser.

– Fang-bolagen har också såklart enorma datamängder, vilket försämrar oddsen för nordiska bolag och konkurrera med deras B2C-lösningar, sa Daniel Berglund. 

Skippar B2C

Så hur ska man då som riskkapitalist investera i nordiska tillväxtbranscher – men samtidigt begränsa riskerna? Jo, undvik för det första konsumentprodukter, B2C, enligt Daniel Berglund. De amerikanska aktörerna är allt för dominerande och avancerade på det området.

Leta istället efter bolag inom B2B, men även på prenumerations- och transaktions-området. Där är Norden i framkant, medan USA inte har en lika tydlig position. 

– Vi tittar också på operationella nyckeltal och mäter på ett vetenskapligt sätt produkterutveckling och investeringars effektivitet för expansion på nya marknader, sa Daniel Berglund och fortsatte:

– Sedan är vi besatta av kundnöjdhet. I dag vill vi inte bara veta huruvida användare är beredda att rekommendera en produkt, utan också se hur de nyttjar mjukvaror, hur ofta och hur relevanta de är för dem, samt hur många som behåller respektive överger en lösning. 

Hemmamarknader lockar

Nordic Capital är också främst intresserade av bolag som ingår i deras nätverk, vilket medför ett stort fokus på hemmamarknader, inte minst "det fantastiska techklustret i Stockholm". Där finns i dag tre bolag som värderas till över 1 miljard dollar: Klarna, Izettle och Trustly. 

Men Daniel Berglund ångrar bittert att han inte lyckades få med Nordic Capital på en Klarna-investering.

– Jag har missat Klarna, men även Izettle och det är stora misstag, sa Daniel Berglund och berättade att han och Klarna-grundarna gick i samma klass på Handels i Stockholm.

– De hade inget sommarjobb på någon glassig bank i London som jag, sa han och medgav indirekt att var lite skeptisk till blivande Klarna-grundarna under studieåren.

När Daniel Berglund sedan jobbade på Nordic Capital 2011 så gjorde Klarna en kapitalrunda med en värdering på 2 miljarder.

– Jag sa då till min chefer att "vi borde köpa in oss i det här Klarna, som inte har några pengar, men växer som 'wild fire' och har en stark retaillösning, som kommer slå stort i Norden och Tyskland".

– Men det blev ändå nej för Nordic Capital ville inte investera i ett bolag som inte hade någon intjäning. Och när Klarna sedan gjorde sin tredje kapitalrunda så var de för stora, sa Daniel Berglund, och det gick inte att ta miste på besvikelsen i hans röst.

Unik lösning

Han är samtidigt väldigt nöjd med att Nordic Capital tidigt gick in i det svenska betalbolaget Trustly som i dag är ett av Europas snabbast växande företag.

Trustly's framgång: att deras lösning möjliggör realtidsöverföringar även mellan länder, vilket är unikt, enligt Daniel Berglund. 

– Ingen har lyckats att skapa transnationell realtids-clearing lika bra och därför tjänar Truslty pengar, sa han.

Kortbetalningar är här för att stanna för lång tid. Men när det kommer till transnationell kontoöverföring kan Trustly på sikt ta 30 procent av marknaden globalt, tror Daniel Berglund. 

– Det är fortfarande väldigt dyrt att göra det med kort, så kortlösningar utmanas när det kommer till handel mellan olika länder.

Hyllar fortnox

ERP-leverantörer är också hett, enligt Daniel Berglund. Det är de B2B-baserade affärssystem som företag använder för till exempel redovisning, inköp, projekthantering och tillverkning.

Daniel Berglund beskriver svenska Fortnox, som erbjuder en molnplattform för automatiserad bokföring, som "ett fantastiskt bolag" på området.

– Annars är det främst [jättar] som tyska SAP och amerikanska NetSuite som levererar vassa affärssystem, och de riktar sig främst mot storbolag.

– Så det vi nu letar efter är en aktör som erbjuder ERP-system som löser fakturering, bokföring och finansiering för medelstora företag.

Tidigare finansministern Anders Borg (M) är i dag senior rådgivare åt det New York-baserade AI-bolaget IP-soft som bland annat har kontor i centrala Stockholm. 

Anders Borg är även ledamot i rederiet Stena International, ett dotterbolag inom rederisfären Stena i Göteborg, samt styrelsemedlem i hälso- och försäkringsbolaget Bima som erbjuder försäkringslösningar via mobilen i utvecklingsländer. 

Anders Borg fick förra året dock lämna sitt mest prestigefulla styrelseuppdrag i Kinnevik. Detta efter anklagelser om sexuellt ofredande och olaga hot på en fest i augusti 2017 i Stockholms skärgård – vilket ledde till att förundersökning inleddes mot ex-ministern. Men förundersökningen lades snabbt ned i brist på vittnen och bevisning.

Det senaste året har Anders Borg intresserat sig för fintech och investerat i Dicopay och Lysa. Dicopay är en app som förenklar fakturering för småföretagare, främst hantverkare. Lysa låter privatpersoner och organisationer att investera i autogenererade fondportföljer, som inte innehåller värdepapper med mer än 0,3 procent i avgift.

– Det här är kapitalförvaltning som tidigare bara erbjöds kunder inom private banking. Avgiftsskillnaden med Lysa är enorm över tid. Kinnevik har investerat i ett liknande bolag i USA, Betterment, som under nästa år väntas ha 20 miljarder dollar under förvaltning, sa Anders Borg som nu även spår svenska Lysa en lysande framtid.

Han tillade att svenska techbolag generellt har mycket substans i såväl plattformar som ekonomiska modeller.

– Sverige är ett ingenjörsland och här bygger man gedigna och användarvänliga tekniska lösningar, sa Borg och tillade att Ericsson till stor del banat väg för det svenska techundret, ur det perspektivet.

På en fråga om han vill göra fler fintech-investeringar svarade han ja, men ville inte avslöja några bolagsnamn. Han är övertygad om att att tech-branschen kommer att växa enormt.

– Vi står inför ett teknologiskt skifte med dramatiska konsekvenser där banker, telekombolag och reseföretag står i centrum för detta skifte. Det är branscher som helt kan digitalisera sina verksamheter snabbt. Och vi är bara i början på den resan, sa han.

Borg hyllade samtidigt svenska storbankers digitaliserings-arbete. Han tycker att de får oförtjänt mycket kritik och att de orättvist utmålas som förlorare i ett snabbföränderligt techlandskap. 

– Det är inte korrekt att svenska banker ligger efter. I USA får man till exempel fortfarande faxa in sina checkar. Men i Sverige vet någon knappt vad en check är för något längre. Om du frågar får du kanske svaret: kolla på Historiska muséet, sa Borg och drog ned stora skratt på Berns.

Svenska banker var tidiga med att introducera internetbanks-plattformar och tillhör i dag det digitala toppskiktet globalt, menar han. "Nordea, SEB och Handelsbanken är de mest digitala bankerna i Europa", enligt Borg.

– Jag skulle säga att SEB som valt IP Softs AI-lösning är den första storbanken i världen som aktivt jobbar med AI mot kund. Men det går snabbt. I dag är banksektorn den enskilt största AI-investeraren av alla branscher.

För ingen kan sitta still i båten längre. Alla måste anpassa sig till digitaliseringens villkor. 

– Vi har till exempel kvar stora mediahus som SvD och DN, men de är inte lika lönsamma som tidigare. Och det gäller även banker som måste hitta nya tjänster som gör att de kan behålla sina intäkter.

Kombinationen av obegränsade datamängder och sammankopplade nätverk medför en enorm digital transformation, enligt Borg.

– Min pappa i Norrköping var med och försökte bygga Atlas Copcos första AI-system på 60-talet. Men det misslyckades. I dag har vi enorma datamängder, supersnabba datorer och smarta telefoner med massor processorkapacitet och uppkopplade nätverk över allt.

Borg pekade sedan på Wechat, den kinesiska chatt-appen med "Swish"-funktion, med vilken det görs 760.000 överföringar per sekund. Och nämnde även konkurrenten och betaltjänsten Alipay som på bara några år fått 300 miljoner användare i Kina.

– Det här är något helt nytt. I den gamla ekonomin så tog det sekel att skala upp så snabbt. Men dagens utveckling så får vi på kort tid extremt stora och starka bolag som sätter globala standarder för hela världen. Och fronten ligger i Kina. Det är där den allra snabbaste utvecklingen på fintech-sidan sker, inte i Silicon Valley.

Uppstickaren Lysa lanserade sin digitala kapitalförvaltningstjänst i april förra året och genomförde under sommaren en större kapitalresning på 40 miljoner kronor från bland andra Cevian-grundaren och finansmannen Christer Gardell, den tidigare finansministern Anders Borg, investeringsbolaget Ernström & C:O, entreprenören Nicklas Storåkers (som även tidigare investerat i bolaget) och H&M:s vd Karl-Johan Persson.

Nu växlar Lysa upp och förstärker teamet med Oscar Björklund, tidigare Head of Risk Credit på Izettle och Helena Olander, tidigare legal counsel på Carnegie, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

– Vi förvaltar idag mer än 1,1 miljard kronor. Dit har vi nått med ett fåtal anställda. Tack vare vår goda tillväxttakt har vi möjlighet att förstärka med nya nyckelroller. Oscar och Helena ska hjälpa oss att nå nästa nivå och bygga en framtidssäkrad organisation, säger Emilie Andersson, COO och medgrundare på Lysa.

Bolaget erbjuder autogenererade fondportföljer och det förvaltade kapitalet på sammanlagt 1,1 miljard kronor innebär att det mer än fyrdubblats sedan årsskiftet. Lysa planerar också ytterligare rekryteringar framöver.

– Utöver Oscar och Helena ska vi anställa ytterligare ett par utvecklare och en ny designer. Vi är stolta över den tjänst som vi erbjuder idag och har stora visioner för vart vi vill vara om ett år.

Oscar Björklund kliver in som investeringsansvarig och ska bland annat utveckla Lysas investeringserbjudande.

– De två senaste åren på Izettle har varit en fantastisk resa med engagerade och duktiga kollegor. När jag kom i kontakt med Lysa insåg jag direkt att detta är ett steg i rätt riktning för mig, då jag personligen brinner för både sparande och investeringar. Nu är jag taggad på att utveckla investeringserbjudandet på Lysa och omdefiniera hur sparande ser ut, säger Oscar Björklund, ny investeringsansvarig hos Lysa.

Helena Olander lämnar rollen som legal counsel på Carnegie för att tillträda samma tjänst på Lysa. Hon har även en bakgrund på Nordnet och Danske Bank.

– Lysa utmanar en traditionell bransch. Jag tror på konkurrens och är glad över att få möjligheten att vara med och göra kapitalförvaltning billigare och tillgängligt för alla, säger Helena Olander, ny legal counsel hos Lysa.

Lysa startades i april 2017 av Patrik Adamson –  med en bakgrund på investeringsbolaget Nordstjernan – juristen Emilie Andersson – som inledde sin karriär på Mannheimer Swartlings finansavdelning i Stockholm – samt utvecklaren och programmeraren Henrik Littecke.

Undersökningen visar bland annat att med undantag av Handelsbanken finns de nöjda kunderna främst hos mindre aktörer såsom de fristående sparbankerna, Länsförsäkringar Bank och Ica Banken. Och inte undra på det. I jakten på kostnader har svenska banker avvecklat stora delar av sin kontorskedja och ersatt personlig service med digitala självservicetjänster, men glömt att fråga kunderna vad de vill ha.

Kundundersökningens hela resultat återges i artikeln “SKI: 3 av 4 storbanker ligger under snittet”. 

Utifrån ett internationellt perspektiv intar Sverige en plats bland de mest digitaliserade länderna i världen.

Tjänster som Bank-ID och Swish har sannolikt bidragit till den uppfattningen, som har förstärkts av detaljhandelns minskade intresse för kontanthantering där butiker som inte tar emot kontanter blivit allt vanligare i storstäderna.

Men det faktum att bankerna inte prioriterat kundernas behov i den pågående digitaliseringen skapar problem. Storbankerna behöver göra om och göra rätt när det gäller den befintliga kontorsverksamheten och det förödande organisatoriska silotänket, men framför allt genom att utveckla tjänster som kunderna efterfrågar. 

Ny roll för bankkontoren

Att döma av rapporten, från Svenskt Kvalitetsindex, är stängda bankkontor och dåliga öppettider en del av det utbredda missnöjet.

Vad du som kund använder bankkontoren till kan också ha betydelse. På Stureplan i Stockholm har SEB öppnat sin nya vision om framtidens bankkontor, där de klassiska transaktionstjänsterna över disk är ett minne blott.

Kontoret blir mer av en tillfällig arbetsplats med gratis wi-fi, samtidigt som kunden kan få hjälp även med enklare tjänster som till exempel instruktioner kring bankens webbplats och mobilapp. Och de har öppet på lördagar. Den här typen av modernisering är en bra början men långt ifrån tillräckligt.

För att överleva i framtiden måste bankerna ompröva syftet med sina fysiska kontor, och hur dessa kan tjäna dagens konsumenter. Detta är en grundläggande omvandling som påverkar alla aspekter från filialens storlek och placering till tjänsteportfölj och mix av digital och fysisk service. Allt ska vara integrerat i hela konsumentens värdekedja. 

Att boka möten med en försäkringsrådgivare eller en pensions- eller placeringsexpert är idag förlegat. Bankerna måste kunna erbjuda service via valfri kanal - digitalt, eller fysiskt på kontor – både för enklare och mer avancerade tjänster direkt på kundens begäran. Kundtjänst borde med kundens tillåtelse kunna få åtkomst till alla kundens åtaganden i banken, för att kunna ge råd om olika typer av tjänster vid ett och samma tillfälle.

Bankerna bör våga välja bort

Dessutom måste banker – precis som verksamheter i andra branscher – våga välja. De kan inte göra allt själva.

En stor del av bankens kärnprocesser kan och bör digitaliseras. Den digitala transformationen är inte lätt för traditionella banker som har ärvt gamla system och IT-plattformar. Därför kan alternativet att outsourca hela eller delar av processerna till andra mer effektiva och nischade aktörer på marknaden vara en mer effektiv lösning.

Gränserna mellan konkurrenter, partners och tjänsteleverantörer håller successivt på att suddas ut. För tjugo år sedan hade det varit otänkbart för en storbank att samarbeta med en annan bank, men så är det inte idag.

På den brittiska marknaden tillhandahåller exempelvis storbanken NatWest tjänster för konkurrerande digitala banker genom sitt fysiska bankkontor. Även den brittiska posten erbjuder en liknande lösning till flera olika banker, där kunder hos Bank of Ireland har tillgång till vissa banktjänster hos sitt lokala postkontor.

Den alltmer EU-reglerade finansmarknaden gör att outsourcade tjänster kan vara ett bra alternativ för att sänka kostnader och säkerställa att regler efterlevs inom standardiserade tjänster och processer.

Den nya lojaliteten

PSD2-lagstiftningen med ökad transparens innebär i en förlängning konkurrens och prispress på digitala tjänster som på sikt riskerar påverka storbankernas lönsamhet inom vissa tjänsteområden.

Det har gett utrymme för en ny trend de senaste två åren, som i SKI:s branschundersökning kallas ”den nya lojaliteten”, och som handlar om att allt fler svenskar valt att ha flera olika banker för att adressera olika behov.

Vi talar om inte mindre än 61 procent av privatkunderna och 53 procent av företagskunderna, en grupp som dessutom tillhör den mer nöjda gruppen av kunder i undersökningen. Risken finns att de fyra svenska storbankerna tror att deras kunder är lojala, när det egentligen är så att kunden redan lämnat sin traditionella bank, för att låta andra aktörer hantera de mer lönsamma affärerna. 

Storbankerna sitter idag på en guldgruva i form av ett starkt varumärke, en stor kundbas och framför allt enormt kapital. Men detta måste förvaltas över tid. Vad de saknar är den rätta typen av fokus.

För att bankerna ska bli mer kundfokuserade måste de ta sig an den nya tekniken, och utveckla användarvänliga digitala tjänster. Men det handlar också om att vara smart nog att lämna över de mindre lönsamma delarna till andra aktörer, genom outsourcing. Och i slutändan är nyckeln att tänka på vad som fungerar utifrån kundens behov – inte ur bankens synvinkel.
 
LanLing Fredell
innovations- och fintech-expert på PA Consulting

Björn Dahlman blir ny finanschef på Brocc. Han har senast arbetat som senior pricing manager på betalbolaget Klarna.

"Rekryteringen av Björn är ett viktigt steg i utvecklingen av Brocc’s organisation som nu har förstärkts för att med en än högre takt kunna utveckla bolagets finansiella processer och erbjudande", skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Dahlman, som arbetat på Klarna i åtta år, har innehaft flera ledande roller inom finans med fokus på analys, ledarskap och processutveckling.

– Det är otroligt spännande att få bli en del av Brocc. Både företaget och branschen är i en väldigt intressant fas och P2P-lending har alla förutsättningar att växa i Sverige, både som investeringsform och som privatlån. Jag hoppas att jag framöver kan bidra med att utveckla Brocc's produkter och att vägleda bolaget och dess investerare med finansiell styrning och rapportering, säger Björn Dahlman.

Björn Dahlman tillträder tjänsten i början av oktober.

– Vi är väldigt stolta över rekryteringen av Björn Dahlman som har en bred och tung erfarenhet inom både finans och business intelligence efter sin tid på Klarna. Han kommer in i en spännande tid när vi växer kraftigt och samtidigt utvecklar nya produkter och tjänster, säger Jonathan Klein, vd på Brocc.

”Din varukorg innehåller Divide med Ed Sheeran, en färdig lasagne och ett bostadslån, vill du fortsätta till betalning?”

Så lyder redan texten på flera av världens ledande e-handelsplattformar. Möjligheten att köpa finansiella tjänster av ett teknikbolag eller online via detaljhandlare har snabbt gått från fantasi till verklighet. Drivet av frustrerade konsumenter som inte längre står ut med de traditionella bankernas strama ramar och omständiga administration.

Vår relation till traditionella finansiella institutioner är under kraftig förändring tack vare fintech-utmanare som visat att traditionella banktjänster kan göras snabbt och enkelt genom ett modernt digitalt kundgränssnitt. De traditionella finansbolagen inser också alltmer att utan investeringar i innovation dras snaran snabbt åt. Vi såg så sent som för några månader sen hur betaljätten och fintech-företaget Izettle blev uppköpta av amerikanska Paypal för 19 miljarder kronor.

Om du som detaljhandlare erbjöd lån till konsumenter och företag för några år sedan, var du förmodligen väldigt ensam. Barriärer som tillgång på stora mängder kapital och kunskap att skala upp och skapa internationella nätverk som spänner över industrier blev ofta för tuffa.

Sen kom Amazon.

År 2011 hade företaget passerat över tre miljarder dollar i utlånat kapital till små och medelstora företag genom sin tjänst Amazon Lending Division. Genom att tillhandahålla en förstklassig kundupplevelse och våga införa nya digitala lösningar som chattbottar och prediktiv analys, har Amazon lyckats vara relevanta.

De har tagit bort de flesta moment dagens konsumenter upplever som störande. Långa fysiska köer utanför bankkontoren och ändlösa telefonköer. 

Ekosystemet mellan fintech-startups och traditionella finansiella aktörer är motorn i den digitala ekonomin. Vikten av att etablera och underhålla en bra dialog och våga ingå partnerskap är avgörande.

Att större aktörer har utmaningar som föråldrade IT-system, lång time-to-market och tröga beslutsvägar är välkänt. Men lösningen är inte endast att byta ut alla gamla system, utan att lära sig utnyttja ekosystemet mellan fintech-startups och traditionella aktörer.

Partnerskap och samarbeten de olika aktörerna emellan gör det möjligt att använda den kompetens och de system som finns och utveckla digitaliserade tjänster som nyttjar de gamla systemen. Fintech-företagen bygger trovärdighet och får verka tillsammans med välkända varumärken, och de traditionella aktörerna får tillgång till unik kompetens och kan upprätta en form av innovationsverkstad internt, men drivet av externa personer. 

Våra traditionella svenska finansinstitutioner har kraften och förmågan att skapa gemensamma plattformar och lösningar som blir standard i hela Sverige. Det har möjliggjort att vi har både Swish och Bank-ID idag. Men den styrkan besitter inte fintech-företagen och det blir därmed en konkurrensfördel för de traditionella aktörerna i sin dialog med fintech-företagen. 

Vi fastnar lätt i en diskussion där vi å ena sidan sparkar in öppna dörrar och påstår att fintech-företagen kommer ta över hela finansindustrin, och å andra sidan går vi igenom lika många öppna dörrar och pratar om utmaningarna traditionella institutioner står inför som föråldrade och komplicerade IT-system.

Vi måste istället lära oss och låta oss påverka varandra, för att kunna driva ett relevant innovationsarbete.  

Den första konkreta lärdomen traditionella finansinstitutioner bör ta med sig från fintech-bolagen är att skapa funktionella och pålitliga digitala tjänster, eller investera i företag med rätt kompetens. 

Andra lärdomen till traditionella banker är att sluta försöka vara en dålig karbonkopia på fintech-bolagen. Omfamna istället den mest värdefulla tillgången på balansräkningen, medarbetarna. Och lär er utnyttja den enorma kunddatabasen för att utveckla nya och relevanta tjänster. En unik tillgång inget fintech-företag på riktigt kan matcha. 

Den tredje och sista lärdomen är att de traditionella finansiella institutionerna måste börja betrakta rivalerna mer som partners, och se en gemensam väg framåt. Då lägger vi grunden för inte minst de miljoner bankanställda som är helt beroende av att de traditionella bankerna fortsätter spela en viktigt, men annorlunda roll. 

Men vilken roll kommer då banktjänstemannen spela i framtidens ekosystem? 

Inte särskilt stor om man får tro bankerna själva. I vår studie svarar femtionio procent att de planerar att eliminera all mänsklig inblandning i banksektorn inom de närmaste tio åren. Vilket är smått häpnadsväckande, men ett oerhört viktigt svar att ta till sig och förstå.

Men är det klokt av de traditionella bankerna att helt släcka den mänskliga lågan i verksamhetens affärsmodell? Nej, anser vi. Däremot måste företag ha förståelse för att fintech-sektorn också blir mer komplex i takt med att produkterna blir fler och tjänsterna mer automatiserade.

Samtidigt är lån och investeringar uppenbara områden där mänsklig inblandning är avgörande. Exempelvis när en banktjänsteman behöver förklara för en kund varför deras låneansökan inte beviljas. Verklig kompetens och utbildning i nya digitala lösningar skapar förutsättningen för en förstärkt arbetsstyrka som i sin tur kommer spela en stor roll i de traditionella finansiella institutionernas kamp att fortsätta ha en plats på marknaden.

Fintech-sektorn står inför en turbulent tid, komplex, men full av möjligheter för traditionella institutioner att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Men då måste företagen, oavsett om du är en startup eller en etablerad aktör, våga investera och lära sig utnyttja kraften i ekosystemet mellan fintech-startups och traditionella finansiella institutioner.

Peder Björling
group manager financial services, Avanade Sverige 

Susanne Cederberg
business development executive, Avanade Sverige