Det framgår av ett pressmeddelande.

Nordea har hämtat Paul Bari från Standard Chartered där han varit globalchef för enheten Technology Delivery i Singapore. Han har även haft ledande roller på Barclays Capital och Commonwealth Bank of Australia.

– Han har en omfattande erfarenhet av leverantörshantering inom it, produkter och service, och av globala finansiella tjänster, både den operativa sidan och leverantörssidan. Med Paul som chef är jag säker på att våra kunder och kollegor kan se fram emot tekniska lösningar av bästa klass, kommenterar Torsten Hagen Jørgensen, vice vd och chef för Group Corporate Centre.

Paul Bari har främst lett teknikteam med uppdrag att öka affärseffektiviteten hos kärnteknologi. Han har också arbetat med tillsynsmyndigheter och varit ordförande för ett stort antal riskutskott.

På Nordea ska han rapportera till Torsten Hagen Jørgensen, vice vd och chef för Group Corporate Centre. Bari ska också ingå i Group COO Executive Management-teamet. 

Han tillträder sin nya tjänst den 1 april i år.

Över en halv miljard förvaltas nu genom Sigmastocks automatiserade aktieverktyg som genererar aktieportföljer åt privatpersoner med hjälp av maskininlärande algoritmer.

Det är en kapitalökning med över 100 procent, enligt medgrundaren och delägaren Nanna Stranne. Samtidigt ökade antalet betalande kunder med 60 procent i fjol. Totalt 3.000 använder nu bolagets robottjänst för aktieförvaltning.

– Framför allt har vi utvecklat vår produkt och vårt erbjudande till en helt ny nivå. Vi är först med att låta våra kunder, live, backtesta olika strategier, säger Nanna Stranne till Realtid.se.

Kunden kan dock fortsatt använda Sigmastocks förinställda aktieportföljslösning.

– Många av de som är helt nya på aktier använder dessa standardinställningar, säger Nanna Stranne.

Det kostar 19 kronor i månaden för att spara i en autogenererad aktieportfölj med svenska aktier och 50 kronor i månaden för en portfölj med svenska, nordiska och nordamerikanska bolag.

En liknande tjänst är Lysa i Stockholm som erbjuder autogenererade fondportföljer.

Kameo grundades 2014 och lanserades två år senare. Det är en svensk-norsk crowdfunding-plattform för så kallad lånebaserad crowdfunding eller P2P-lending.

Liknande tjänster är Lendify, Torborrow, Savelend och Tessin. Via plattformen kan privatpersoner och företag låna ut pengar – i både svenska och norska kronor – till fastighetsprojekt i Sverige och Norge, med ränta på mellan 5–15 procent. Det rör sig om allt från småskaliga bostadsrättsprojekt till kommersiella fastigheter.

Bolaget har FI-tillstånd och kontor i Stockholm och Oslo, med fem respektive sex anställda. Ytterligare en kreditanalytiker ska anställas i Sverige i år.

Realtid.se fick en intervju med bolagets Sverige-vd Vanja Eriksson. Hon han en bakgrund inom startups och har varit med och startat upp koncept inom tech, retail och hälsobranschen. Hon har även jobbat på hälsa- och träningsbolaget Itrim Sverige som chef och projektledare för affärsområdet "internationell expansion".

– Jag är statsvetare i grunden som hamnade i finanssektorn. Lite otippat kanske, men jag är nyfiken och det har fått leda vägen, säger hon till Realtid.se.

Vad lockade dig till Kameo?

– Att få jobba med något som skapar nytta för alla och inte för några få är den ultimata utmaningen. Vi kommer alltid behöva låna och spara och förbättringspotentialen är stor för vad vi kan göra för de som får för lite finansiering och för de som vill spara.

Som vd vill hon öka bolagets lånevolymer, bli synlig för fler sparare och påskynda utvecklingen av it-plattformen.

– Vi behöver också bidra till att öka medvetandet om crowdfunding som koncept i Sverige tillsammans med våra kollegor i branschen. Vi behöver synliggöra nya finansieringssätt och vägar till sparande, säger hon.

Bolaget tjänar pengar på att ta ut en förmedlingsavgift från låntagarna. Den ligger på 2–4 procent. För det uppges Kameo ta hand om kreditbedömning hantering av säkerheter och betalningsadministration liksom kredituppföljning.

Konkurrensen på marknaden för lånebaserad crowdfunding har hårdnat senaste åren. Tydligaste konkurrenten är Toborrow som låter privatpersoner låna ut pengar till företag. En annan utmanare är Lendify som låter privatpersoner låna ut till privatpersoner. Bolaget lånar även, likt en bank, även ut egna pengar (totalt 400 miljoner kronor) som tagits in från institutionella investerare.

– Crowdfunding är fortfarande ett koncept. Tillsammans kan vi aktörer på marknaden ge nya finansieringsmöjligheter. I dag kan bolag som Kameo med flera vara din lokala bank utgörs av tusentals investerare. Det är också bra att alla sparare kan gå in på flera olika plattformar och spara. Spridning av risker är alltid bra.

Kameo erbjuder i likhet med utmanarna hög ränteavkastning för långivarna. Bolaget utlovar en möjlig avkastning på mellan 5–15 procent.

– Vi kan också erbjuda en mer diversifierad ränteportfölj, eftersom man kan låna ut i både svenska och norska kronor, hävdar Vanja Eriksson.

Förra året hade bolaget en lånevolym på cirka 112 miljoner i Sverige och Norge. Kameo har sedan starten förmedlat lån för över 160 miljoner kronor. Målet är att dubbla förmedlingen i år och att nå svarta siffror nästa 2019, med en lånevolym på 600 miljoner.

Hittills har bolaget investerat ett par miljoner per år i främst plattformen. Under 2018 är målet att investera fem miljoner. Det planeras dock inte för några emissioner. Bolaget har bland annat köpt in marknads- och programmeringstjänster och storbankernas bankid-lösning.

Det kan bli aktuellt med förvärv i framtiden, enligt Vanja Eriksson, för att göra en utlandsexpansion. Det är inte heller uteslutet med en notering. Men i dag är fokus tillväxt och expansion i Sverige och Norge.

– Det är alldeles för tidigt att tänka på börsen. Det blir mer intressant om vi skulle gå samman med eller köpa andra bolag expandera till exempelvis Finland eller Danmark, vilket skulle medföra ett större kapitalbehov.

Vanja Eriksson ser fortsatt stor potential i fastighetslån "sedan det blivit svårare att få banklån". På sikt kan även bolån bli aktuellt.

– Ansökningarna har blivit fler och de önskade lånebeloppen allt högre. Våra erfarenheter är att affärsmodellen fungerar i både med- och motvind.

Bolaget är också i färd med en marknadsföringsplan för att nå fler kvinnor till plattformen. Kameo ska bland annat anordna workshops på temat kvinnliga investerare.

– Vi önskar att alla som vill ska kunna spara oavsett kön, ålder eller ekonomi. Det här ett långsiktigt arbete och vi tror att det är våra sparare vi möter under tidens gång som kommer att vägleda oss till att bli en crowdfundingplattform som tänker på alla, säger Vanja Eriksson

Det framgår av ett pressmeddelande.

Fram till den 31 mars 2018 har 805 miljoner kronor lånats ut via marknadsplatsen vilket innebär en tillväxt i total utlåning på 665 procent de senaste tolv månaderna.

Under helåret 2017 lånades sammanlagt 572 miljoner kronor ut via marknadsplatsen, och under det första kvartalet 2018 ytterligare 183 miljoner kronor ut vilket är 236 procent högre utlåning än under första kvartalet i fjol.

– Vi gick från noll till en bra bit över en halv miljard i årsvolym på drygt tre år och nu närmar vi oss miljardvallen. Det är vi förstås stolta över. Samtidigt är vår andel av svenska hushålls blancolån fortfarande liten, så vi har höga ambitioner för fortsatta rekordsiffror, kommenterar bolagets IR-chef  Erika Eliasson.

Antalet aktiva investerare uppgick vid slutet av årets första kvartal till 6 525 personer.

Som Realtid.se tidigare berättat ser Peter Ekdahl – manager director på Accenture Norden Strategy – flera stora  bankutmaningar.

En av dem är EU:s nya betaltjänstdirektiv, PSD2. Lagen införs i maj i Sverige och ersätter PUL. Den innebär i huvudsak att europeiska banker, men även banker utanför EU med europeiska kunder, inte längre får hemlighålla kunders konto- och transaktionsdata.

Kunder kan välja att dela med sig av sådan information till exempelvis en fintech-app. Syftet är att stärka konsumentmakten och bryta bankernas monopolliknande ställning på finansmarknaden.

Fintech-startups kan bygga egna tjänster på datan. Ett exempel är SEB-delägda ekonomiappen Tink som redan använder bankkunders kontoinformation i sin lösning, genom samarbetsavtal med svenska storbanker. Finansbranschen har generellt kommit ganska långt med sina PSD2-förberedeler. Men Peter Ekdahl ser ändå orosmoln.

– De har en del arbete kvar och behöver skapa användbara affärsstrategier. Det finns en tendens att främst se PSD2 som en regelbörda och att banker investerar för mycket i compliance som ger begränsad affärsnytta, säger Peter Ekdahl till Realtid.se.

Han förordar så kallad "open banking" för att skapa affärsmässighet i PSD2. Nordea var först i Sverige med en sådan lösning. Banken sjösatte i slutet av förra året en plattform med öppna API:er; ett gränssnitt som delar konto- och transaktionsdata med fintech-startups och mer etablerade fintechbolag. Över 700 aktörer hade i december förra året registrerat sig på Nordeas plattform.

Gunnar Berger som ansvarar för plattformen på Nordea har tidigare sagt till Realtid.se att han vill skapa ett "Appstore för banktjänster" med hjälp av plattformen och att banken ska få fram tio egna fintech-produkter varje år.

– Open banking öppnar upp kanaler för att skapa nya lösningar i samverkan med fintechbolag, säger Peter Ekdahl som konsultat mycket åt Nordea sedan mitten på 90-talet.

Finns risk att fintech-startups tar med sig bankernas data och går, utan tanke på samarbete?

– Ja visst men det är ett större problem om bankerna försöker låsa in data. Rätta vägen är att öppna upp det här och se det som en strategiskt möjlighet, säger Peter Ekdahl.

– Det fanns liknande fenomen under dotcom-åren [på 90-talet] men de var trögare och tekniken för att skapa open banking-lösningar mot kunder var långt ifrån lika bra då som nu.

Nordea ligger i dag i framkant på området, men konkurrenterna arbetar i en liknande riktning. De har dock inte varit lika öppna med det. Swedbank har exempelvis ett open banking-projekt igång som presenterades i början av året. Banken har också närvaro på flera hubbar och har investerat i abonnemangsappen Mina Tjänster. Danske bank har, i främst Danmark, varit pionjär inom robotik och artificiell intelligens samt nya digitala tjänster i allmänhet, enligt Peter Ekdahl.

Många nordiska banker deltar även i "advisor boards" samt sponsrar och coachar fintech-aktörer. Allt fler banker startar också egna investeringsfonder som investerar i fintech eller delinvesterar i acceleratorprogram. Accenture har exempelvis ett program i London som involverar flera nordiska banker.

– De samverkar kring utveckling av nya lösningar och tjänster och har i programmen tillgång till varandra. Det är viktigt att samarbeta eller åtminstone ta intryck av fintech, säger Peter Ekdahl.

Michaela Berglund är nytillträdd marknadschef, CMO, på crowdfundingbolaget Fundedbyme med huvudkontor i Stockholm. Hon efterträder Hanna Metsis.

Michaela Berglund är från Uppsala och är utbildad inom ekonomi och marknadsföring vid stadens universitet. De senaste åren har hon bott i London och bland annat jobbat på PR- och marknadsbolaget MarketOne som global marknadsföringschef med marknadsansvar för kunder som amerikanska it-jättarna Oracle och Adobe.

Hon stannade i 1,5 år och drev därefter egen firma från den brittiska huvudstaden och hjälpte företag med sin marknadsföring; allt från mediebolag, kaffebolag, till stylistföretag och arkitektbyråer i Stockholm och London.

– Jag gillar att arbeta med mindre bolag. Det är i linje med min samhällssyn. Jag tycker incitamenent för bra företagande i Sverige kan förbättras. I England är det mycket lättare att starta företag. Det finns bland annat väldigt förmånliga skatteavdrag för att hjälpa små bolag att etablera sig.

Hon lockades av Fundedbyme för att det demokratiserar investerarkapital, enligt henne.

– I den traditionella riskkapitalbranschen är bara en procent av investerarna kvinnor. På vår plattform är samma siffra 45 procent. De investerar dock bara en tredjedel så mycket som männen per investering. Men här krävs åtminstone inga särskilda nätverk för att bli delägare.

Michaela Berglund tilltalades också av bolagets "platta organisation", vilket är sällsynt även på mindre företag i England som är mer hierarkiska.

– Här går det snabbare att komma till beslut och det är lättare att förbättra arbetet. Samtidigt siktar vi på en notering och behöver gå mot en mer traditionell struktur vad gäller beslutsfattande och hur vi delar information. Alla [aktieägare] måste till exempel informeras samtidigt i och med en notering.

Vad ser ni för fördelar med att gå till börsen?

– Ur ett tillväxtperspektiv är det fördelaktigt. Det kan också leda till att vi får in mer kapital så småningom, samt hjälpa oss ur konsolideringssynvinkel. FundedByMe har dessutom redan över 1.400 delägare och verkar redan i mångt och mycket som ett noterat bolag.

Hur kommunicerar ni med så många delägare?

– Vi har en regelbunden dialog med dem via vår Facebookgrupp och per mejl samt via fysiska möten. Oftast är de positiva till informationen och till det vi gör. Men ibland ställer de frågor, vilket vi uppskattar. Vi försöker vara förebilder kring hur man kommunicerar med många delägare och använder dem som ambassadörer. 

Hur ser era årsstämmor ut?

– Vi bjuder in samtliga [delägare], men alla är inte delaktiga lokalt och en del bor inte i Sverige. Det ser vi som ett resultat av att de är uppdaterade och inte behöver få all information samlade på ett ställe. Vår målsättning är att vara "the good guys of finance" och att vara så transparenta som möjligt.

Som ny CMO på Fundedbyme har Michaela Berglund i likhet med sin föregångare Hanna Metsis som målsättning att göra crowdfunding folkligt.

– Vi tror att vi har något på kornet. Även du som bor i mindre städer ska kunna kan vara med på "the next unicorn". Sedan finns det ju alltid risker med nystartade bolag. Vi vill blir bättre på att föra ut det, men också berätta att det är en unik investeringsmöjlighet. Sverige har över två miljoner ”medelsvenssons” som historiskt sett inte varit några affärsänglar, och det vill vi ändra på.

Vad kan du tillföra bolaget?

– Jag är väldigt driven och ganska konkret i det jag gör och tror att bolaget kommer att nå ut ytterligare. Att förklara vad crowdfunding är och hur det fungerar är mitt främsta mål.

Hur stor budget har du?

– Det kan jag tyvärr inte gå ut med. Men vi gjorde en framgångsrik nyemission och ett av löftena till våra delägare var att jobba aktivt med marknadsföring.

Under året ska bolaget genomföra flera event. Senast höll de ett hos Aktiespararna i Karlstad för kvinnliga sparare. Det är viktigt att vara lika mycket ute i landet som att synas i Stockholm, enligt Michaela Berglund. Bolaget riktar även mycket information till nyregistrerade användare "för att säkerställa att de har all information de behöver från start".

Konkurrensen på crowdfunding-området har hårdnat. Fundedbyme var 2011 först ut i Sverige med konceptet digitalt. Men sedan dess har det vuxit fram en rad liknande bolag. Tydligaste utmanaren är Pepins i Nacka som också låter privatpersoner att investera i startups. Michaela Berglund pekar även på Tessin och Invesdor som "starka branschkollegor". 

De väljer dock något mognare bolag än Fundedbyme och låter privatpersoner investera i ett holdingbolag som i sin tur står som ägare av den kapitalsökande startupen.

Michaela Berglund välkomna konkurrens och fler svenska crowdfunding-aktörer. Befintliga plattformar är inte heller donationsbaserade eller för bolag i det allra tidigaste skedet. Desto fler plattformar som uppstår, ju mer accepterat, utbrett och känt blir också branschen för en större allmänhet, säger hon.

Vad är er "usp"?

– Vi är väldigt entreprenörsvänliga sett till hur vi tar betalt. Vi ställer inte heller krav på att äga en del av bolagen eller att vara involverade. Vi tror istället på att låta dem göra det de gör bäst själva.

Pepins låter privatpersoner investera i ett holdingbolag för att bespara startups många delägare?

– Vi tycker exakt motsatsen här. Att ha ett holdingbolag som ägare tar bort hela poängen med många delägare, skapar onödig komplexitet, ger crowdfundingbolaget makten och tar bort direktinflytandet som många investerare trots allt vill ha. 

– Och många av de bolagen som kommer till oss värderar inte bara pengarna, utan vill även bygga ett "community" med "brand-ambassadörer" i form av människor som verkligen tror på varumärket. 

Men är det inte krångligt med informations-spridning till väldigt många delägare?

– Nej, det är inga problem med dagens kommunikations-möjligheter. Det finns dessutom mycket bra digitala aktieägartjänster. Sedan kan man ju alltid göra som vissa och hyra en stor arena och inkliudera festligheter för årsstämman om man vill (skratt).

Sedan starten 2011 har Fundedbyme förmedlat över 500 miljoner kronor via sin plattform. Bolaget tar ut en förmedlingsavgift på 20.000 kronor och uppåt från företag som vill söka kapital via crowdfunding-plattformen. 

I december förra året gjorde bolaget sin tredje crowdfundingkampanj. Rundan stängdes enligt plan på 20 miljoner kronor och bolaget fick 867 nya delägare (totalt 1.400), nästan uteslutande privatpersoner.

Fundedbyme värderades inför emissionen till 250 miljoner kronor (post money). Pengarna ska räcka i minst två år, öronmärkta för noteringsförberedelser, expansion och marknadsföring.

Michaela Berglund tror på stark tillväxt under 2018. Hon pekar på att bolaget redan under första kvartalet stängt tolv rundor, jämfört med totalt 33 rundor under helåret 2017.

När vänder ni till svarta siffror?

– Vi har en förhoppning om att göra det i slutet av året, då vi har lågsäsong under sommaren. Kollar man på 2017 så gjorde vi en förlust på 5,8 miljoner, jämfört med 10 miljoner året innan. Det är en stor förbättring.

Nu har plattformen 110.400 användare, en ökning med över 10.000 användare sedan i mitten på november förra året. Bolaget utesluter inte uppåt 200.000 medlemmar före sommaren. Kännedom och intresse för konceptet sprids främst via rekommendationer från användare.

I höstas marknadsförde bolaget dock sin emission med affischer i Stockholms tunnelbana som visade unga människor med plåster i pannan och som höll släggor framför ansiktet. Det skulle symbolisera att bolaget står för något annat och att det "disruptar" eller slår sönder traditionella investerings-strukturer.

– Vi ser stora murar som behöver rivas. Finansbranschen behöver förbättras och förändras och till det behövs vår hjälp. Vi frågade marknaden om de ville vara våra ”släggor” och hjälpa oss riva ner murar. Det verkar som om folk älskade greppet, säger Michaela Berglund.

Har ni analyserat hur den kampanjen föll ut?

– Det är svårt att mäta analog marknadsföring, men affischerna blev nedrivna och folk tog hem dem för att de tyckte att de var coola. Och att vi stängde vår emission i förtid talar för sig.

Fundedbyme har den senaste tiden etablerat kontor i både Warszawa och Dubai. Sedan tidigare har bolaget även kontor och lokala plattformar i Mexiko City, Malaysia och Singapore – samt närvaro i Finland genom ett samarbete med den finska crowdfunding-plattformen Privanet. 

De utländska kontoren drivs som "joint venture"-filialer eller "franchise" med lokal personal. De är mellan två till fem anställda på respektive utländskt kontor. Fundedbyme tar en ägarandel i varje joint venture-enhet, som även betalar en månadslicens. 

– Från början öppnade vi själva kontor, men det blev oerhört kostsamt. Det här är ett bättre upplägg där vi låter lokala aktörer driva verksamheterna på sitt sätt, säger Michaela Berglund. 

Hon får inte avslöja hur stora ägarandelar bolaget tar i filialerna. Hon berättar dock att det varierar och att det är inräknat i bolagets värdering på 250 miljoner kronor. 

Senaste kontorsetableringen slog upp portarna i början av mars i Warszawa. Polen har stark tillväxt och Google har dessutom öppnat ett "Google Campus" som är namnet på techjättens eget entreprenörsnätverk. Fundedbyme kör nu under en månad en lanseringskampanj på detta campus.

Michaela Berglund tror också att det finns ett stort intresse för polska startups även i Sverige. 

– En färsk rapport konstaterar att väldigt många av de nystartade bolagen i Polen är intresserade av söka internationellt kapital. Samtidigt är värderingarna oftast mycket lägre än här.

Bolaget har dock ännu inte lanserat några crowdfunding-sajter i varken Polen eller Dubai. Den polska sajten går dock live i vår. Bland de utländska plattformarna har flest rundor slutförts i Malaysia. Sämst har det gått för Mexiko-kontoret som sköts av en person.

– Det är inte jättestor aktivitet där. Men det finns en sajt med några "case", men det har inte stängts några rundor än.

Är Mexiko-filialen nedläggningshotad?

– Fundedbyme drar sig sannolikt ur Mexiko, då utrullningen där inte skett enligt plan

I Sverige har Fundedbyme även flera partnerskap. I november inledde bolaget ett samarbete med entreprenören Isabella Löwengrips nystartade techhubb. Tanken är att hubbens startups ska lockas att söka kapital via Fundedbyme:s plattform. Hittills har ett bolag gjort det: Qurant som erbjuder digital företagshälsovård.

Fundedbyme har även ett samarbete med fondkommissionären Nord fondkommission.

– Vi är intresserade av starka partnerskap och lanserade ett par samarbeten med dem i slutet av förra året. Det kommer med all säkerhet dyka upp flera sådana [partnerskap] sporadiskt. Deras erbjudande om låneobligationer kan vara attraktivt för flera av de bolagen vi jobbar med.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Genom samarbetet blir tjänsten – som i Danske Banks gränssnitt ska heta Abonnementshjælper – tillgänglig för bankens 2,4 miljoner privatkunder. Totalt når Mina Tjänster i nu 7 miljoner bankkunder i Norden.

– Det här är ett exempel på en innovativ digital lösning som vi tror kan göra skillnad för våra kunder, och som går hand i hand med vår ambition att ge kunder en överblick över sina finanser, kommenterar Lars Malmberg, globalchef för affärsutveckling på Danske.

Mina Tjänsters app samlar alla abonnemang och prenumerationer – såsom telefoni, el och försäkringar – på ett ställe. Den ger även prisförslag och avslutar abonnemang som användaren inte vill ha.

– Vi är glada över att partna upp med en så innovativ bank som Danske Bank. Vi har varit väldigt imponerade över deras banking initiativ och är väldigt glada över att få börja leverera nytt värde till deras kunder, säger Mina Tjänsters medgrundare och vd Joakim Sjöblom.

Swedbank investerade för drygt ett år sedan 15 miljoner kronor i appen. I höstas integrerade banken även tjänsten på sina kundplattformar, såsom internet- och mobilbanken.

Mina Tjänster uppger att det har dialoger med fler banker i en rad länder. Målet är en snabb expansion. Bolaget byter nu också namn till det mer internationellt gångbara "Minna Technologies".

– Vi kommer att avisera ytterligare ett betydande internationellt banksamarbete under 2018, säger Joakim Sjöblom.

Mina Tjänster grundades 2015 i Göteborg av vännerna Joakim Sjöblom, Jonas Karles och Marcus Lönnberg. I en intervju med Realtid.se i november berättade Joakim Sjöblom att han 2013 fick idén till appen på ICA Maxi i Skövde.

När han skulle betala i kassan var pengarna på kortet slut. Han noterade att en rad elektroniska abonnemangs- och prenumerationsfakturor hade dragits utan hans vetskap. Han tänkte att det borde finnas en app som ger abonnemangsöverblick: Mina Tjänster var fött.

Tre år senare tog appen in 17 miljoner kronor, varav 15 miljoner från Swedbank. Nu ska appen ut i världen med start i Danmark.

"Jag studsar jorden runt och träffar stora banker. Flera har hört av sig till oss och vill inleda partnerskap", sa Joakim Sjöblom till Realtid.se i november.

Varför har ni valt att samarbeta med Danske?
– Banker är generellt hungriga efter innovation och våra värderingar matchar Danskes kärnvärderingar, alltså att hjälpa privatpersoner till en bättre vardag, och inte för ett premiumsegment utan som en tjänst för många.

Vad kan ni tillföra dem?
– Många fintechbolag har en teknik och ett kunderbjudande som banken inte har i sin ordinarie portfölj, men banken har en "reach" och muskler för att ta produkten lite bredare. Vi bidrar med innovation och de bidrar med tillväxt, kundbas och varumärke.

Skiljer sig den danska "retail banking"-marknaden från den svenska?
– Nej, egentlign inte. Hela den nordiska finansmarknaden är ganska harmoniserad. Det finns även digitala signaturer i Danmark motsvarande svenska Bank-id och danskar har ungefär lika många abonnemang som svenskar. Så grundproblemet är lika stort där. Folk har massa abonnemang som de inte har någon större koll på.

Finns det några regulatoriska skillnader?
– Nej, i princip inte. Vår tjänst har främst EU:s direktiv och regelverk i ryggen.

Ni byter namn "Minna technologies". Varför?
– Det har varit vår ambition från dag ett att ju fler slutkunder vi kan nå desto mer värde har vi skapat och Danske Bank är en av de största bankerna i Norden. Vi når nu totalt 7 miljoner bankkunder och vi vill vara internationella.

Har Danske, liksom Swedbank, tagit en ägarandel i ert bolag?
– Nej. Swedbank hade en helt annan risknivå och krävde en annan typ av insyn och incitament. Nu som mer etablerad aktör har vi haft en annan dialog och den här gången valde vi att ingå i ett partnerskap.

Hur har er app gått på Swedbanks plattformar?
– Jättebra lanserade i oktober firade ett halvår i dag. Vi har haft 2.000 reviews en kundnöjdhet på 4,8 av 5 i betyg. När du använt funktionen i Swedbank får du förfrågan om hur upplevde tjänsten. Det var i linje med förvänta.

Hur många har använt appen?
Det vet jag men vill lämna det till Swedbank att uttala sig om det. Vi är en leverantör så om de vill släppa det så är det upp till dem.

Vilka abonnemang och prenumerationer kan appen ta in nu?
Nu har vi 18 kategorier strea,ing gym mobil fösäkringar mjukvaror fackiföreningar a kassor allting som är återkommande kostnader.

Ska ni lägga till fler applikationer till lösningen?
Vi har två funktioner säga upp abonnemang och förbättra abonnemang. Förbättra bara telekom och el så där tillkommer försäkringar och finanisella produkter testar lite grand. Det kan vara allt från sparkonto till lån och kredit förmedling återstår att förmedla.

Fler funktioner?
Avtalsbevakning något vci jobbar myucket nu binningstid gått ut förbrukat mer kilowatt nu har ditt pris gått upp nu oförändra det här kommunicera relvant information  mer relevant och personligt.

Hur många anställda är ni nu?
– Vi har gått från fyra till 24 anställda på bara två år. I höstas var vi 17. Sedan dess har vi anställt främst på affärssidan för att bankintresset är enormt. Det är en annan värld sedan lanseringen i oktober. Vi har främst anställt inom affärsutveckling, kundtjänst och marknadsföring.

Nytt eller större kontor?
– Vi avser att ytterligare en bank internationellt så när det publikt kan jag svara på det.  hoppas att det sker efter sommaren ska jag vara relatisitsk med bankhastighet inte förrän Q4. europa är fokus mycket på grund av nya europeiska direktiv som GDPR och PSD2.

Varför har ni valt att samarbeta med Danske Bank?
– Banker är generellt hungriga efter innovation och våra värderingar matchar Danskes kärnvärderingar, alltså att hjälpa privatpersoner till en bättre vardag, men inte för ett premiumsegment, utan som en lösning för många.

Vad kan ni tillföra dem?
– Många fintechbolag har en teknik och ett kunderbjudande som banker inte har i sina ordinarie portföljer. Däremot har de en "reach" och muskler för att ta produkten lite bredare. Vi bidrar med innovation och de bidrar med tillväxt, kundbas och varumärke.

Skiljer sig den danska "retail banking"-marknaden från den svenska?
– Nej, egentlign inte. Hela den nordiska finansmarknaden är ganska harmoniserad. Det finns även digitala signaturer i Danmark motsvarande svenska Bank-id och danskar har ungefär lika många abonnemang som svenskar. Så grundproblemet är lika stort där. Folk har massa abonnemang som de inte har någon större koll på.

Finns det några regulatoriska skillnader?
– Nej, i princip inte. Vår tjänst har främst EU:s direktiv och regelverk i ryggen.

Ni byter namn till "Minna Technologies". Varför?
– Det har varit vår ambition från dag ett att ju fler slutkunder vi kan nå desto mer värde har vi skapat. Och Danske Bank är en av de största bankerna i Norden. Vi når nu totalt 7 miljoner bankkunder och vi vill vara internationella.

Har Danske, liksom Swedbank, tagit en ägarandel i ert bolag?
– Nej. Swedbank hade en helt annan risknivå och krävde en annan typ av insyn och incitament. Nu är vi en mer etablerad aktör och har haft en annan dialog med Danske som landade i ett partnerskap.

Hur har er app gått på Swedbanks kundplattformar?
– Jättebra, sedan vi lanserade i oktober. Vi firar faktiskt halvårsdag i dag. När du använt funktionen i Swedbank får du förfrågan om hur de upplevde tjänsten. Utifrån 2.000 "reviews" har vi fått en kundnöjdhet på 4,8 av 5 i betyg, vilket var i linje med förväntan.

Hur många har använt appen?
– Det vet jag, men jag vill lämna det till Swedbank. Vi är en leverantör och om de vill släppa sådana siffror, så är det upp till dem.

Vilka typer av abonnemang och prenumerationer hanterar appen i dag?
– Nu har vi 18 kategorier. Det är allt från gymmedlemskap till streaming, mobilabonnemang, fösäkringar, fackföreningar A-kassor, ja, i stort sett allting som innebär återkommande kostnader.

Ska ni addera fler funktioner?
– Vi har just nu två funktioner: säga upp abonnemang och förbättra abonnemang. [Vad gäller det sistnämnda] erbjuder vi bara det inom telekom och el i dag, men där tillkommer försäkringar under året och eventuellt finanisella produkter som vi testar lite grand nu. Det kan vara allt från sparkonton till kreditförmedling. Men det återstår att se.

– Avtalsbevakning är något vi också jobbar mycker med nu. Det kan handla om att vi informerar om att din bindningstid gått ut, eller hur mycket kilowatt du förbrukat senaste månaden. Vi vill bli ännu bättre på att kommunicera relevant och personlig information.

Hur många anställda är ni nu?
– Vi har gått från fyra till 24 anställda på bara två år. I höstas var vi 17. Sedan dess har vi anställt främst på affärssidan för att bankintresset är enormt. Det är en annan värld sedan lanseringen i oktober. Vi har främst anställt inom affärsutveckling, kundtjänst och marknadsföring.

Håller ni på att växa ur era lokaler i Göteborg?
– Vi avser att landa ytterligare ett avtal med en internationell bank i år och när det är publikt kan jag svara på den frågan.

När är det klart?

– Jag hoppas att det sker efter sommaren. Men ska jag vara realistisk, givet bankhastighet, så blir det inte förrän Q4.

Du vill inte berätta vad det är för bank. Men kan du säga på vilken marknad den är hemmahörande?

– Jag kan säga att Europa är fokus, mycket på grund av de nya EU-direktiven som GDPR och PSD2.

Centret ingår i konsultbolagets globala entreprenörs- och hubb-nätverk Applied Innovation Exchange (AIE).

AIE uppges ha till uppgift att "bygga ett ekosystem med startups, näringsliv och högskolor och universitet". Centret uppges ha som mål att "stötta den digitala resan för både nordiska och globala bolag".

– Företag i hela Skandinavien letar efter starka samarbetspartners som kan möjliggöra digital förändring och ge tillgång till ett ekosystem av startups och partners inom teknik, med relevant erfarenhet inom områden som till exempel robotik, blockchain och det digitala. Nu har vi en fysisk plats som främjar nätverkande och nya partnerskap, idéer och affärsmodeller som hjälper våra kunder att uppnå konkurrenskraft och tillväxt, säger Anil Agarwal, vd för Capgemini i Sverige och Norge.

Centret ska även fungera som en knytpunkt mellan kunder och Capgeminis globala ekosystem som förser kunder med erfarenheter och trender inom teknik.

Capgeminis verksamhet i Norden expanderar främst inom molntjänster och digitalisering. Centret ska använda konsultbolagets omfattande branschkompetens för att ge strategiska råd och hjälp med digital förändring, både på tekniksidan och i affären.

Tjänsten heter "One Pay FX" och kommer att kunna användas av privatkunder i Spanien, Storbritannien och Polen. Men Santanders vd Ana Botín säger att hon överväger att även låta skapa en standardiserad app för blockchain-betalningar som ska göras tillgänglig också för andra banker, skriver FT.

Till att börja med är målet dock att släppa Santanders original-version till ytterligare europeiska länder. Hon uppger vidare att det tagit två år att utveckla systemet. Idén föddes efter att hon noterat att hennes son använde en konkurrerande Swish-liknande spansk tjänst för överföringar.

Santanders app bygger på blockchain-baserad teknologi som utvecklats av Kaliforniska techjätten Ripple – som bankens portföljbolag Inno-ventures gjorde en investering i år 2015. Med appen kan användaren föra över pengar till ett annat land på en dag, jämfört med nuvarande överföringshastighet på uppåt flera dagar.

– Blockchain erbjuder enorma möjligheter för att förbättra vårt kunderbjudande och lanseringen av One Pay FX är den första i raden av potentiella applikationer, säger hon till FT.

Santander är en av många banker som experimenterar med blockchain – tekniken bakom bitcoin – för att ta upp kampen med techjättar som Amazon, Google och Apple som nu börjar lansera egna finanstjänster.

– Innovationsutvecklingen kommer att tillta och du måste ta täten, säger Ana Botín till tidningen.

Samtidigt är många fortsatt skeptiska till blockchain. Swift – det bankägda meddelandesystemet som hanterar mer än hälften av alla internationella betalningar – konstaterade, så sent som i mars, att det krävs "mer utveckling" innan blockchain-tekniken blir "mainstream".

Fortune rankade förra året Santanders vd Ana Botín som världens mäktigaste kvinna utanför USA. Hon uppskattas ha en förmögenhet, exklusive fasta tillgångar, på cirka 150 miljoner dollar, motsvarande cirka 1,2 miljarder kronor.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Brocc är ett av flera så kallade crowdfunding-baserade så kallade peer-to-peerbolag (P2P) som låter privatpersoner låna ut pengar till andra privatpersoner, via en onlinebaserad sajt och plattform för utlåning.

Liknande svenska tjänster är Lendify som även lånar ut egna pengar och Savelend som också har andra affärsområden såsom företagsutlåning och fakturaköp.

"Vi utmanar, omfördelar och gör finansiserinsmarknaden mer rättvis. Vårt mål är att bli det naturliga valet för dem som tröttnat på de traditionella aktörerna, på orimliga villkor och dåliga räntor", hävdar bolagets vd Jonathan Klein i en kommentar.

Han uppger att även antalet registrerade långivare, eller investerare som P2P-bolag kallar dem, vuxit med 100 procent sedan i oktober förra året.

Realtid.se har tidigare berättat om den snabbväxande tyska fintech-jätten Deposit Solutions som expanderar till Norden och Baltikum. Ilkka Ruotsila och Matti Lannetta – som båda har Nordea-bakgrund – ska leda regionsatsningarna.

Realtid.se fick en intervju med de båda regioncheferna en solig aprileftermiddag i Stockholm.

– Bolaget är delvis sprunget ur att EU införde insättningsgarantier på sparpengar. Men också ur att EU:s striktare krav på banklikviditet [efter förra finanskrisen, berättar Ilkka Ruotsila.

Deposit Solutions bygger också på affärsidén att vissa banker behöver mer finansiering och stärkt likviditet i form av ökad insättning på sparkonton över landsgränser.

Retailbanker förlorade mycket pengar under finanskrisen och Deposit Solutions fungerar som en överföringsmekanism mellan nischbanker, storbanker och bankkunder, säger Ilkka Ruotsila

Paypal-grundaren Peter Thiel är en av de största delägarna i bolaget som erbjuder en så kallad open banking-lösning för sparkonton. Bolagets största tyska samarbetspartner är Deutsche Bank.

Genom bolagets plattform kan storbanker till exempel erbjuda sina kunder sparkonton i exempelvis nischbanker och vice versa. För det betalar bankerna en förmånlig förmedlingsavgift och får tillgång till över 25 miljoner kontosparare.

Information delas i ett gränssnitt sömlöst mellan två eller flera parter. Storbankskunder kan sedan välja sparkonto ett sparkonto med bättre ränta i en mindre nischbank – utan att bli kund i nischbanken.

Deposit Solutions menar att det skapar ny finansiering för nischbanker och förbättrad service till befintliga storbankskunder som blir mindre benägna att byta bank.

– Vi vill ge fördelar till alla tre aktörer och bidra till en mer motståndskraftig finansbransch i Europa. Om bankerna vill nå kunder på nya marknader så behöver de etablera sig där, men med vår lösning slipper de det, menar Ilkka Ruotsila

Hur stor marknadsandel har ni i Europa i dag?
– Det finns totalt 10.000 miljarder euro insatta på europeiska bankkonton. Det är den enskilt största retail banking-kategorin i Europa. Vi har förmedlat 6 miljarder euro under de senaste två åren, så det är ännu en liten marknad, men med stor potential.

Så ni har inga tydliga konkurrenter i dag?
– Nej, ingen gör exakt det vi gör. Det finns liknande koncept, men de är mer B2C-nichade. På sparkontoområdet har det överlag var väldigt lite innovation sedan internetbanken lanserades för ungefär tjugo år sedan. Vi låter konsumenter kvarstå som kunder i sin "hus"- eller "hemmabank", samtidigt som de kan nyttja ränteerbjudanden i andra banker, säger Ilkka Ruotsila.

Som Realtid.se berättat tidigare var Ilkka Ruotsila Nordenchef för banking- och finanstjänster på konsult- och it-bolaget Accenture. Han har även haft olika ledande positioner inom affärsutveckling på Nordea, samt varit konsult på McKinsey.

Matti Lannetta har utsetts till "director" för Deposit Solutions Nordensatsning. Han kommer närmast från Nordea där han senast var CFO på avdelningen Corporate & Investment Banking och dessförinnan strategichef för avdelningen Corporate & Investment Banking.

Tillsammans ska de leda Norden-satsningn från ett nyöppnat Helsingforskontor. Målet är att teckna avtal med de svenska storbankerna – och erbjuda bolagets tjänster till svenska bankkunder.

– Vi vill ha närvaro på alla större europeiska marknader och gör det möjligt för alla banker i Europa att diversifiera sin finansieringsbas genom oss. Vi vill också ge nordiska sparare, i dagens lågräntemiljö, möjlighet till bättre räntor på sparkonton hos andra andra aktörer, säger Illkka Ruotsila.

Matti Lannetta menar att alla parter tjänar på koncepte. Spararna får bättre räntemöjligheter, medan bankerna kan behålla sina kunder och samtidigt öppna upp sina strukturer, i enlighet med EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 som införs den 25 maj i Sverige och ersätter PUL i Sverige.

Lagen innebär i huvudsak att banker inte längre får hemlighålla konto- och transaktionsdata som måste delas med fintech-startups om bankkunderna så önskar.

Behöver ni ansöka om licens om att ni uppfyller kraven för EU:s nya betaltjänstlag PSD2?
– Nej. Vi träffas inte av regleringen, för vi rör inte pengar och behöver inte veta vad kunderna har på sina konton. Vi initierar inte heller betalningar, utan hanterar bara finansiella flöden. Det är viktigt att skilja på det som händer kopplat till PSD2 som är "front-end-orienterat", och det vi gör gör som är mer "backend-inriktat", säger Illkka Ruotsila.

– Vår teknik förändrar bankinfrastruktur i grunden. Vi frånkopplar kopplingarna mellan bankerna och "funding"-industrin. En bank som inte vill satsa på sitt eget sparkontosystem och vill slippa alla besvär som skapas genom att skaffa inlåning, kan outsourca det till oss, säger Matti Lannetta.

Finns det risk att er lösning sporrar storbankskunder att gå till nischspelare som generellt erbjuder bättre sparräntor?
– Tvärtom. Säg att du är Nordeakund som inte får ränta på ditt sparkonto, men däremot en halv procent på exempelvis Deutsche Bank eller någon mindre nischbanker, så väljer du antagligen det sistnämnda. Men Nordea kanske å sin sida erbjuda dig en bättre ränta med längre bindningstid, säger Matti Lannetta.

Storbanker har inte heller någon större intjäning från bankkonton i dag, enligt Ilkka Ruotsila. De vill inte heller ha för stora totalinsättningar på konton, då det medför ökade risker. Däremot är de måna om att deras kunder inte flyttar sin förmögenhetsförvaltning och sina bolån som de tjänar mest pengar på.

– Men de erbjuder gärna tredjepartsprodukter så att deras kunder blir mer benägna att stanna kvar, säger Ilkka Ruotsila.

Matti Lannetta medger att det dock kan medföra kundöverflyttningar mellan inhemska storbanker.

– Samtidigt går det inte stoppa utvecklingen. Det är mer riskfyllt att inte öppna upp sina system i dagens digitaliserade och globaliserade finansiella ekosystem.

Matti Lannetta pekar på Nordea som valt att erbjuda Apple Pay i Finland. Han är "ganska säker på att banken offrar vissa intäkter" på det. Och att det medför en "ganska betydande vinstdelning med Apple".

– Men banken ser också en innovativ produkt som de vill vara tidiga med att implementera, för att positionera sig som innovationsledare och för att skapa kundfokuserade produkter. En annan aktör kanske kannibaliserar på dina produkter, men å andra sidan så behåller du troligen dina mest värdefulla kundstockar med innovativa tjänster.

Kommer banker ändå bli mer av infrastrukturleverantörer i framtiden?
– Både och. Yngre är snabba med att anamma nya tekniska lösningar, medan äldre, det vill säga de som är 55 år och uppåt, är mindre riskbenägna. De gillar produkter med till exempel insättningsgaranti och är mer lojala med storbanker. Så de kommer säkert förbli trogna storbankernas sparlösningar.

Illkka Ruotsila tror också på en mix. Han ser framför sig ett framtida ekosystem som kopplar samman olika segment.

– Vi får se många leverantörer som kommer in som lager emellan banker och kunder, kombinerat med renodlade infrastrukturleverantörer, till exempel it-bolag. Vi har redan sett det på telekommarknaden och inom e-handeln med stora spelare som till exempel Alibaba och Amazon, säger han.

Målet är att ge den 149 år gamla banken nya intäktsmöjligheter när kärnverksamheten som trading krymper efter i takt med striktare regleringar, skriver FT. Appen ska hjälpa en miljon amerikanska kunder med sina personliga finanser.

Lösningen kopplar ihop sparkonton och kreditkort och ger utifrån den datan tips på lån som exempelvis bör läggas om och prenumerationer som bör avslutar eller förhandlas om. Om användaren väljer en annan leverantör än Goldman tar Clarity ut en avgift.

Appen påminner därmed en del om svenska abonnemangstjänsten Mina Tjänster, numera omdöpt till Minna Technologies, som samarbetar med Swedbank och Danske bank. Samt SEB-delägda Tink som har partnat upp med alla svenska storbanker och som nyligen även inledde ett partnerskap med belgiska storbanken BNP Paribas.

Clarity grundades för drygt ett år sedan och har fått in cirka 15 miljoner dollar i riskkapital från investerare som Citi Ventures, Bessemer Ventures Partners, Cherpa Capital och Sors Capital. Bolagets vd Adam Dell – lillebror till Michael Dell, vd och grundare av Dell Technologies – blir nu även delägare i Goldman.

Förvärvspriset har inte offentliggjorts, skriver FT.

Sajten har tagit del av dokument från Bolagsverket som bekräftar investeringarna. Övriga större investerare är Norron Asset Management och Athanase Industrial Partner.

Bolaget lanserade sin spartjänst i USA år 2015 och siktar nu på expansion i landet. Användarantalet uppgår i dag till 420.000. Qapital har den senaste tiden adderat både lönekonto och en investeringstjänst till appen.

– Visionen att bli en fullservice-bank har vi haft från dag ett men det har varit svårt att göra allt på en gång. Vår gamifierade spartjänst har varit central för oss och gör det nu möjligt att sälja in lönekonton och robotinvestering, säger bolagets medgrundare och vd George Friedman, till Di Digital.

2016 gjorde bolaget en rörelseförlust på 33 miljoner kronor (10), enligt sajten. Intäkterna steg under samma period från 0 till 2 miljoner kronor.

– Att en bank investerar överlikviditet i lån via vår plattform visar styrkan i vår modell och i vår kreditbedömningsprocess. Vår marknadsplats skapar attraktiva möjligheter för privatpersoner, institutioner och även för banker, säger Erika Eliasson, Chief Investor Relations Officer på Lendify.

Under första kvartalet 2018 uppgick utlåningen via marknadsplatsen för lån – som bolaget kallar sin crowdfunding- och P2P-plattform – till 183 miljoner kronor. Total utlåning per den sista mars 2018 uppgick till 805 miljoner.

Det framgår av ett pressmeddelande.

De första medlemmarna i Epicenter Amsterdam flyttar i maj.

I samband med öppningen blir Epicenter också partner till techbolaget EDGE Technologies som är byggherren bakom Edge olympic som utsetts till Europas mest hållbara byggnad.

Tillsammans ska aktörerna utveckla en "ny generation av teknikdrivna, hållbara innovationshus där arbetsmiljö och upplevelser möjliggör innovation genom samarbeten.

– Vi hoppas att Epicenter kan skapa en kreativ arena för digital innovation som bidrar till ökad tillväxt i Amsterdam på samma sätt som i Stockholm. Ett nytt Epicenter i en ny stad skapar också fantastiska möjligheter för våra medlemmar att växa och utvecklas. Etableringen i Amsterdam ger våra 4000 svenska medlemmar en landningsbana för etablering i Benelux. Tillsammans med EDGE Technologies skapar vi en miljö, ett digitalt innovationshus, man inte hittar någon annanstans, säger Patrick Mesterton, vd och medgrundare Epicenter.

Varför kan ni inte berätta vad det är för bank?
– Det är enligt överenskommelse inte officiellt utifrån vår leverantörs- och kundrelation

Varför lånar ni ytterligare 100 miljoner?
– Vi har valt att bygga volym och utveckla vår affär med hjälp av institutionellt kapital och nu även med kapital från en bank. Professionella investerare kan bedöma vår kreditmodell och är vana vid det, samtidigt som vi kan göra större volymer. Och det är precis vad vi vill. Vi vill bli en marknadsplats för lån där institutioner, banker och privatpersoner investerar i samma typ av underliggande lån.

Vad är det för ränta på det lånet? Hur ser avtalet ut?
– Det är inte officiellt.

Ska ni ta in mer institutionellt framöver?
– Vi utvecklar vår affär utifrån de marknadsförutsättningar som finns just nu. Och nu finns det mycket kapital i marknaden och vi har byggt ett bra förtroende bland institutionella investerare. Vårt huvudmål är att etablera ett nytt tillgångslag för privatpersoner med respekt för att det tar tid och under tiden så vänder vi oss till institutionella investerare.

Är det främst egna pengar som lånas ut på plattformen numera?
–Ungefär en tredjedel av vår utlånade volym kommer från privatpersoner

Varför inte söka banktillstånd istället när ni lånar ut så mycket "egna" pengar?
– Vår modell är "peer to peer" och det är det vi fortsatt fokuserar på. Crowdfunding-utredningen visar också att vi uppfyller högre krav än det utredningen föreslår. Vi har tillstånd från Finansinspektionen som betalinstitut 2016.

Men i och med PSD2 måste ni nu söka om ert betaltillstånd från Finansinspektionen. Hur ser ni på det?
– Det är lite synd och onödigt att mindre fintechbolag ska belastas med ytterligare kostnader. Det är dessutom en process som vi varit igenom för bara två år sedan. Men det har inte skapat någon dramatik hos oss. Vi är vana. Det var som sagt inte så länge sedan vi var inne i en sådan ansökningsprocess.

– Och vi är för en hårt reglerad marknad för att det bygger förtroende. För det blir ännu mer kostsamt om det kommer in en aktör som inte är seriös. Det drabbar hela branschen.

Hur kan ni nyttja PSD2 som en affärsmöjlighet?
– Som ett exempel kan vi använda kontoutdrag istället för att behöva kräva in lönespecifikationer vilket gör manuella moment automatiserade.

– Lendify Rewards är ett initiativ där vi genom gamification vill uppmuntra till ett bättre ekonomiskt beteende och där vi på sikt vill att låntagare även ska kunna bli investerare. En del av det programmet är att låta oss ta del av ett ekonomiskt kontoutdrag och på så sätt kan man som låntagare påverka sin ränta. Ekonomiskolan [en sparskola som tillhandahålls genom ett samarbete med utbildningsföretaget Börshajen] är även en del i det rewardsprogrammet.

När går Ekonomiskolan live?
– I början av maj. Det kommer att vara en specifik [separat] sajt.

När räknar ni med att inte längre behöva ta in institutionellt kapital?
– Det är beroende på marknadsförutsättningar och hur snabbt vi kan bygga vår retail-affär och förtroende hos privatpersoner på den rena peer-to-peer-delen. Om den ökar kraftigt så kommer vi inte att behöva [ta in mer institutionellt kapital].

Hur många aktiva långivare/investerare har ni nu på plattformen?
– Antal aktiva investerare har ökat med 50 procent, så nu har vi drygt 6.250 aktiva investerare.

Hur har er andrahandsmarknad för lån fallit ut?
– Det har varit en otroligt aktiv handel. Över 6.000 portföljer har handlats. Det är intressant att mediantiden ligger på 4,7 timmar för en portföljförsäljning, medan genomsnittspriset ligger på 102 procent.

– Jag tror att det beror på att vi satt prispress på blancolån senaste tiden. Där ser vi att vi har varit drivande. Avkastningen i förhållande till risk på blancolån har tidigare varit lite för bra för att vara sant, men ändå något som banker och insinuationer tjänat mycket pengar på länge. Det innebär att befintliga portföljer med hög ränta nu säljs till en överkurs och innebär att du som investerare bör gå in så snart som möjligt och ta del av den överavkastning som bankernas oligopol har skapat.

Ni verkar ha växlat upp era marknadsföringsinsatser i sociala medier? Hur ser strategin ur för er marknadsföring framöver?
– På låntagarsidan handlar det mycket om att bygga ett intresse och öka varumärkeskännedomen. Det har bland annat varit syftet med de reklamfilmer vi kört på TV4 om att vi vill utmana bankerna. Vi jobbar också aktivt med radioreklam.

– Till grund för alla investeringsbeslut för marknadsföring ligger en djup dataanalys som vi använder för att se vart vi ska rikta våra insatser.Det vara så att vi använder mer traditionell marknadsföring som till exempel radioreklam men det är alltid en dataanalys som ligger till grund.

Rankningen "FT 1000" listar de tusen snabbast växande bolagen i Europa. Snabbast växande svenska företag är ljudboksbolaget Storytel som rankas etta i Sverige och som återfinns på plats 110 i Europa – följt av Apotea som säljer apoteksprodukter på nätet och som återfinns på plats 160 i Europa.

Därefter hittar vi betalföretagen Izettle och Trustly som hamnar på en tredje, respektive fjärdeplats i Sverige. I Europa återfinns de dock först på plats 183 respektive 245.

Trustly är för andra året i rad fyra bland de svenska bolagen. Vd:n Oscar Bergludn kommenterar i ett pressmeddelande:

" (...) Trustly har bäst banktäckning på Europamarknaden vilket gör att e-handlare med hjälp av [bolagets] direktbanksbetalningar kan nå 400 miljoner konsumenter, och många av dem föredrar att betala direkt från bankkontot."

Klarna redovisar en omsättningsökning på 24 procent. Rörelseintäkter ökade med 27 procent till 4.526 miljoner kronor, medan rörelseresultatet uppgick till 524 miljoner kronor, jämfört med 168 miljoner året innan.

– Jag vill ta tillfället i akt att tacka medarbetare, våra aktieägare, handlare och användare för ännu ett bra år. Tillsammans kommer vi att fortsätta skapa underverk, konstaterar en smått lyrisk vd i sin rapportkommentar.

Resultatet landade på 346 miljoner kronor (113) och Klarna lockade 19 miljoner kunder under helåret 2017.

"Tillväxten drevs främst av en ökad användning bland handlare som nu uppgår till 89.000, en ökning med 26.000 [handlade] jämfört med året innan", skriver boalget i ett pressmeddelande.   

Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski beskriver bolagets banktillstånd som en milstolpe.

– Jag är stolt över att vi redan bidragit till att "disrupta" betaltjänst[industrin] för att ge den smidigaste upplevelsen för handlare och konsumenter (...) [Bank]licensen förändrar dock inte vår identitet. Vi fortsätter att vara konsumentfokuserade, produktdrivna och teknikintensvia, skriver vd:n.

Han lyfter också fram Klarnas köp av tyska Billpay i höstas som en framgång och uppger att det stärkt bolagets position i DACH-regionen (Tyskland, Österrika och Schweiz).

Under 2017 fick Klarna även nya delägare i form av Brightfolk/Bestseller Group, Permira och Visa Group.