– Klimatkrisen kommer, det vet att alla – men inte exakt när. Det är det som skiljer, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen inför en fullsatt sal på Grand Hôtel i centrala Stockholm på tisdagsförmiddagen.

Erik Thedéen var först ut som talare när revisionsjätten PWC ordnade sitt årliga evenemang Finansdagen. I år var temat för dagen ”en hållbar finansbransch”, som lyftes och debatterades ur olika perspektiv under dagens föreläsningar.

Han började med att tala om finanskrisen som drabbade världen 2007 och 2008, den kom som en överraskning för de flesta. Med den kommande klimatkrisen är det annorlunda. Finansmarknadens expertis är att förutse olika risker, det gör enligt Erik Thedéen klimatkrisen ”lättare” att förutse jämfört med andra typer av kriser.

– Klimatrisker är bättre och lättare att hantera än finanskriser, det är en så kallad ”known unknown”. Den som lyckas och gör det på rätt sätt kommer dessutom att kunna tjäna mycket pengar.

Erik Thedéen pekar från scen på att både BNP per capita i världen och den globala temperaturhöjningen tillsammans har ökat dramatiskt de senaste åren, vilket han betecknar som något av marknadsekonomins misslyckande.

Problemet är att klimatets negativa effekter kommer så långt in i framtiden, att vi inte alla gånger förmår att göra rätt i nuläget. Konsekvenserna kommer många gånger långt senare. Finansmarknaden kan spela stor roll för att vi får en ”ordnad utveckling” här, enligt Erik Thedéen.

Han konstaterar även att en del personer i omvärlden verkar tycka att hållbarhet är något som man bara skriver i en årsredovisning och inte, på riktigt, integrerar i sin affärsmodell.

– Det går inte att bara fundera på det enskilda företaget, vi måste ha ett större och globalt perspektiv. Det finns forskningsstöd som jobbar intensivt med de här frågorna, säger Erik Thedéen.

SEB:s hållbarhetschef Marie Baumgarts varnar i sin dragning för att finansbranschen inte till fullo har ”prisat in” klimatets framtida utmaningar och kostnader. Av den anledningen kan finansbranschen ha en mycket stor klimatskuld, som långt ifrån alla i finansbranschen förstår eller tar hänsyn till.

PWC:s hållbarhetschef Angelica Berg konstaterar från scen att hållbarhet tidigare har setts som en kostnad och motpol till lönsamhet, vilket inte alls stämmer idag. 

Magnus Billing, vd för Alecta betonar direkt att Alecta aldrig kommer att ge avkall på avkastningen till förmån för hållbarhet.

– Gör vi det så riskerar vi att gå fel, säger Magnus Billing bestämt från scen.

Hållbarhet är inte som förr en kostnadsfråga, utan något som alla i finansbranschen måste ta på allvar och jobba med.

Alecta förvaltar 900 miljarder kronor för sina kunder. Bolaget rankas som världens tredje mest effektiva pensionsbolag.

– Egentligen borde vi rankas som nummer två, men det ska jag inte gå in på nu, sa Magnus Billing till publikens skratt.

– Långsiktighet och ökad transparens. Det är nyckeln till att skapa en hållbar finansbransch, betonade Magnus Billing flera gånger under sitt föredrag.

– Det är mycket klimatfokus i hållbarhetsfrågan, jag vill även lyfta frågan om bolagsstyrning. Det är viktigt vilka beslut ägarna fattar i de här frågorna. De så kallade ”ansiktslösa ägarna” kan faktiskt leverera resultat, det är mycket roligt.

Under Finansdagens avslutning talade Göran Persson om hållbar ekonomisk utveckling.

– Jag är inte bara ordförande för Swedbank utan också bonde. Det är jag omåttligt stolt över. När det gäller gårdar så säger man att när du ska lämna över gården till nästa generation så ska den vara i bättre skick än när du fick den.

– Detsamma gäller ekonomin, nästa generation ska inte ärva skulderna utan möjligheterna, säger Göran Persson.

Han betonar från scen att Sverige nu är i gott skick, det finns skapliga marginaler. Han befarade dock att vi står inför en lågkonjunktur, men det kan lika gärna bli en avmattning.

– Den ekonomiska hållbarheten hänger ihop med den sociala och miljömässiga hållbarheten, sa Göran Persson, som i vanlig ordning talade fritt utan manus.

– Sverige är en ekonomi som har byggts upp av att vi har exploaterat vår skog malm och vårt vatten. Det vi har gjort historiskt hade vi inte kunnat göra med dagens lagar och regler, säger Göran Persson.

– Jag är övertygad om att vi står inför biologins århundrade. Vi kommer att leva med skogens och vallens kraft framöver. Våra gröna naturresurser kommer att bli mycket viktiga för framtidens hållbara Sverige. Jordbruket kan bli vår nya framtidsbransch, det hoppas jag både för min egen och landets skull.

– Ett mer spännande språng än det vi står inför nu tror jag inte finns.

Moderatorn avslutar med frågan: har du något tips till de som jobbar med finansbranschen?

– Tala sanning, gör rätt, gör bara sådant som gör att du kan se dina barn i ögonen efteråt. Etik och moral är viktigt. Handslag gäller.

Under årets första sju månader fick Konsumentverket, Finansinspektionen, Allmänna reklamationsnämnden och Datainspektionen motta 390 klagomål.

Enligt DI Digital är det dubbelt så många klagomål jämfört med motsvarande period förra året, då låg antalet på 197.

Ett vanligt klagomål från kunderna är att de upplever att de inte har fått någon faktura. Hos Datainspektionen ökade klagomålen med 169 procent under perioden januari till juli.

Klarna själva uppger att antalet klagomål ligger lägre under 2019 än under 2018, som helhet. Att antalet klagomål i Sverige har fördubblats vill Klarna inte kommentera eftersom man inte vill särredovisa varje land av ”finansiella skäl”.

– Det kan hända att vi får färre klagomål på köp, trots att antalet klagomål ökar, säger Klarnas presschef Magnus Törnblom till Dagens Industri.

Kontorshotelloperatören Weworks misslyckade börsnotering och de digitala skjutshjälpsföretagen Ubers och Lyfts kräftgång på börsen är en stark indikation om att den bärande berättelsen om framtidens digitala vinnare håller på att krocka mot en krass verklighet. Se det som ett rejält test på start-up bubblans hållbarhet, inte minst i Stockholm. 

Enligt den brittiske ekonomen John Maynard Keynes så drivs en marknadsekonomi – både dess upp och nergångar – mer av våra djuriska instinkter, animal spirits, än av rationella kalkyler. Nobelpristagaren och den ekonomiske psykologen Robert Shiller har förvaltat detta tankegods väl. 

Shiller publicerade krisåret 2009 tillsammans med professorskollegan George Akerlof en bok med samma namn, Animal Spirits, som väl beskrev mycket av drivkrafterna bakom den då briserade finanskrisen. Shiller, som är starkt kritisk till ”den effektiva marknadshypotesen”, måste sägas höra till eliten vad gäller världens prognosmakare. Hans tidigare böcker, som ”Irrational Exuberance”, som publicerades 2000 varnade för dotcombubblan, och i andra utgåvan som kom 2005 varnade han för en amerikansk bostadsbubbla. Det är väl närmast en parodi att Shiller 2013 fick dela nobelpriset i ekonomi med den effektiva marknadshypotesens skapare, libertarianen Eugene Fama. Robert Shiller ligger för övrigt även bakom fastighetsindexet Case-Shiller och den väletablerade aktievärderingsnormen Shiller PE, som visar ett företags cykliskt justerade p/e-tal.

I sin senaste bok ”Narrative Economics” (september 2019) gräver Robert Shiller djupare i hur ”storytelling” driver människors beteenden och därmed ekonomiska agerande.

Och det behövs inget nobelpris för att se hur en ”bra story” – hur dålig den är – kan bita sig fast och vara normerande för hur man ser på vissa investeringar och ekonomiska fenomen. En sådan är berättelsen om ”skog som en grön realavkastande grön obligation”. Man fokuserar på virkesförrådets tillväxt i en berättelse om en grönare framtid, men blundar för att avkastningen för skog under lång tid har varit realt sjunkande och att slutvärdet är helt kopplat till utvecklingen för betalningsförmågan och betalningsvilja hos en inte allt för lönsam skogsindustri.

En annan seglivad story är den om hur dåvarande finansministern Anders Borg förvandlade den bibliska berättelsen om att ”samla i ladorna” till en statsfinansiell dygd. Trots att den med ett makroekonomiskt perspektiv inser att en stat kan inte konservera några resurser för framtiden genom att ta in mer skatt än vad man gör av med (annat än att man likt Norges oljefond bygger upp fordringar på omvärlden).

Men ingenstans är storytellingen större än inom techsektorn. Där hittar vi oändliga varianter på två av de sju ”urberättelser” som  litteraturvetaren Christopher Booker definierat – vilka Shiller också tagit fasta på – nämligen den förvandlingen från fattig till rik (rags to riches) och den om (digital) återfödelse.

För där är det fortfarande sådant liv i berättelserna att det sjuder av ”animal spirits” inom denna sektor. Hedgefonden Bridgewater, grundat av den legendaren Ray Dalio, har räknat ut att tech startups spenderar 330 miljarder dollar i år. I nominella termer är det mer än förra toppen år 2000 då man nådde 300 miljarder dollar. Det motsvarar 0,4 procent av global BNP och något lägre än 2 000 då det nådde 0,6 procent, men tillräckligt mycket för att Bridgewater vill höja ett varningens finger för att det kan hända saker.

En stor del av dessa startups utgifter, merparten har mycket små intäkter, cirkulerar hos de företag som utgör ”urkunderna” i de ”digitala berättelserna”. Enligt Bridgewater spenderade startups i fjol 44 miljarder dollar på annons- och molntjänster hos giganterna Google, Facebook, Amazon och Microsoft. Det motsvarar 10 procent av dessa företags intäkter. För sex år sedan spenderades 9 miljarder dollar.

Men för många techföretag börjar storyn om den framtida grytan av guld vid regnbågens fot framstå som den saga det är. Den inställda börsnoteringen av kontorshotellsoperatören Wework är väl det tydligaste och senaste exemplet. Företagets prospekt har liknats just vid en saga där bolaget, som grundades 2010 av dess vd Adam Neuman, förlorar två dollar för varje intäktsdollar och inte på något sätt lyckats – eller vill – visa att de tjänar några pengar alls på sina etablerade arbetsställen. Wework värderades till 47 miljarder dollar i våras och sägs, enligt Financial Times ha sänkt utförsäljningsvärdet till mellan 15 och 18 miljarder dollar, innan noteringen drogs tillbaka. 

Det kan jämföras med den globalt etablerade kontorshotelloperatören IWG, som fram till ifjol hette Regus, som för övrigt grundades i slutet på 80-talet av den svenska fastighetsmagnaten Reinhold Gustafssson, som värderas till 4,7 miljarder dollar och har ett p/e-tal på drygt 10.

Även skjutshjälpsföretagen Uber och Lyft ser ut att vara på väg in för rakning. Kursutvecklingen har varit usel sedan introduktionen i våras. Och då ska man minnas att introduktionskursen i sig var lägre än vad bolaget ansåg sig vara värda vid sina föregående finansieringsrundor. Även för dessa båda företag så återstår det väldigt mycket att bevisa för att deras tjänster verkligen tjänar pengar. Att delstaten Kalifornien, som på goda grunder kan antas vara en föregångsstat på den regulatoriska fronten, driver att företagens ”uppdragstagare” ska ses som anställda, är knappast något som stärker en redan svajig affärsmodell.

Bakslagen för Wework och Uber har också inneburit att den tidigare omtalade genialiteten hos dessa bolags största externa finansiär, japanska Softbank, som bland annat stoppat in 10 miljarder dollar i Wework, har blivit allt mer ifrågasatt. Bolagets flaggskepp, dess Vision Fund, som tagit in 97 miljarder dollar i kapital, där Saudiarabien har skjutit in 45 miljarder och Abu Dhabi 15 miljarder dollar, framstår som en allt mer tveksam investering. Frågetecknen runt Softbanks möjligheter att plocka in de planerade 108 miljarder dollarna till sin ”Vision Fund 2” ter sig allt större.

Lägg därtill att de etablerade digitala ”berättelseföretagen”, framför allt Alphabet (Google), Facebook och Amazon är utsatta för ett växande politiskt tryck från många håll, inte minst amerikanskt, för att antingen regleras eller demonteras för att slå sönder den monopolstatus de har skaffat sig. 

Intrigen i de digitala företagsberättelserna håller uppenbarligen på att tätna när ”verkligheten bankar på dess dörr” som Peps Persson skaldat.

Luthrade tech-investerare kanske kan söka tröst i en än äldre berättelse. ”Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen”, från bibelns Jesaja, tanakh Yeshayahu, 26:19.

Men även där återstår det mesta att bevisa.

Som konsumenter har vi lärt oss att använda plattformar när vi beställer flygbiljetter, bokar hyrbilar eller hotell, via dem kan vi enkelt jämföra mellan olika alternativ för att få den bästa produkten till det lägsta pris.

Flygbolagen har sedan länge använt allianser för att kunna erbjuda resor utanför sina egna rutter. När vi köper el kan vi enkelt välja mellan olika leverantören oavsett vem som äger elnätet till vårt hus. Detta är exempel på plattformar som för oss konsumenter idag är självklara: dock finns det en marknad där plattformslösningar ännu inte har fått effekt – marknaden för sparande. 

Open banking och PSD2-direktivet som trädde i kraft den 14 september kräver att bankerna öppnar upp och möjliggör informationsutbyte mellan olika aktörer om kunderna godkänner det. Ett exempel är hur banken SEB och fintechappen Tink har samarbetat för att möjliggöra för SEB:s kunder att kunna se kontoinformation från kundens samtliga banker i SEB:s app. PSD2 och informationsutbyte är en bra början men det är bara starten på ”open banking”, det riktigt stora värdet för kunden kommer dock när banker erbjuder andra aktörers tjänster inne i kundens egen bank. På så sätt förbättras produktutbudet för kunden samtidigt som banken kan behålla kundrelationen. 

Fördelarna med plattformslösningar är många och med ökad konkurrens om kundrelationen utmanas de dominerande större bankerna. Många nya aktörer satsar på digital innovation som i slutändan skapar nya produkter och tjänster med bättre kundupplevelse som resultat. 

Det finns banker som tagit detta steg redan. Deutsche Bank erbjuder samtliga sina kunder ett urval av sparkonton från andra banker som har betydligt högre ränta, detta genom att använda Deposit Solutions plattform. Denna open banking plattformsstrategi tillåter Deutsche Bank att ha kontroll över sin kundrelation, trots att kunden sparar hos tredje part.

Efter finanskrisen ökade kraven på bankerna att ha högre kapitalbuffertar och minska likviditetsriskerna. En öppen en plattformsstrategi och samarbeten kring sparande kan minska riskerna genom diversifierad finansiering hos en bank samtidigt som det skapar nya intäktskällor hos en annan bank. Poängen med verklig open banking är att bankerna kan tillfredsställa kundernas behov utan att förlora relationen och därmed minska hotet från konkurrenter och nya aktörer inom fintech. 

Deposit Solutions är ett exempel på en sådan plattformsmodell som sammankopplar fler än 95 banker i 18 länder, vilket sedan start har skapat över 150 miljarder kronor i ny finansiering till banker via inlåningskonto. Detta gynnar både bankerna och slutkonsumenterna genom att reducera friktionen för sparare som söker bättre ränta, vilket i förlängningen även är bra för ekonomin i stort. Deposit Solutions gör det möjligt att sammankoppla nordiska banker med insättningar från exempelvis tyska sparkunder, där kontosparande används i mycket större utsträckning än i norden. Därmed förbättras möjligheterna för nordiska banker att diversifiera sin finansiering. Det möjliggör även för nordiska banker att få tillgång till sparkonton med utländska valutor utan att behöva etablera ett kostsamt eget inlåningssystem i varje land. 

Svenska banker ligger långt fram vad gäller teknisk utveckling, men verklig open banking är fortfarande i sin linda. Med en genomtänkt plattformsstrategi kan bankerna fortsätta att vara relevanta och erbjuda attraktiva upplevelser och produkter för sina kunder, även i framtiden. 

David Dahlgren, Regional Director Sverige & Danmark, Deposit Solutions.

Det är DI Digital som avslöjar att tyska  venture capital-bolaget Global Founders Capital öppnar ett kontor i Stockholm.

Till Nordenchef svensken Philippe Klintefelt Collet utsetts.

Enligt Dagens Industri har bolaget runt 11 miljarder kronor i den senaste fonden.

Enligt en intervju i DI är planen att investera i tidiga faser, sådd- och a-rundor, i Norden.

Bolaget ska enligt Philippe Klintefelt Collet även ha kapacitet att vara ägare ända fram till en börsnotering.

29-årige Philippe Klintefelt Collet har en bakgrund på fintechbolagen Tink och Natural cycles. Han har också arbetat för managementkonsulten McKinsey i Stockholm.

Insurtech är en av de hetaste fintechnischerna för närvarande. Försäkringsbranschen anses ligga efter övriga finanssektorn. En av de mest kända apparna är svenska Hedvig. The Great Collective lanserade sin app Insurely för drygt ett år sedan. Den har nu 6 500 användare som får koll på befintliga försäkringar, få tips på försäkringar och även konkreta förslag på försäkringar hos försäkringsbolag.

I en såddrunda bland ängelinvesterare har The Great Collective precis fått in 3,7 miljoner kronor. 

– Vi har ett stort nätverk från början. Nu har vi fått en bra match där samtliga affärsänglar bidrar väldigt mycket i kompetens och ytterligare nätverk, säger Lotta Rauséus, medgrundare, marknadschef och operativ chef på det lilla företaget med kontor på Norrmalmstorg i centrala Stockholm.

Hon har en bakgrund som managementkonsult på EY, med erfarenheter inom försäkring och regelefterlevnad.

Kapitalet ska företaget använda dels för produktutveckling och dels marknadsföring. Sverige är först ut, sedan är tanken att nå ut vidare i Europa.

– Om inte alltför lång tid går vi ut i övriga Norden. Sedan i vissa utvalda länder. Det skulle kunna vara Tyskland beroende på vilken strategi vi tar, säger Lotta Rauséus.

Hur påverkas ägarbilden av såddinvesteringen?
– Det sker alltid en utspädning när gäller kapital i en sådan här process. Vi har som ambition att bli ett riktigt stort bolag. 

Hur stor andel behåller ni?
– Vi äger tillsammans en stor majoritet av bolaget.

Vad har man för nytta av appen?
– Försäkringar är svåra och komplexa idag och dessutom otillgängliga eftersom du har försäkringar exempelvis via arbetsgivaren som många inte har koll på. Appen ger dig en översikt oavsett bolag.

Inriktningen är speciellt familjer och appen ska ge en samlad bild över hela hushållets försäkringssituation. 

I affärsmodellen ingår också att vara försäkringsförmedlare mot provision åt försäkringsbolag. För närvarande finns två avtal på plats – med ICA Försäkring och nischspelaren Paydrive, specialiserad på bilförsäkringar.

– Vi har ytterligare tre avtal i pipen. 

2018 omsatt The Great Collective blygsamma 30 000 kronor. 

– Tanken är en snabb tillväxttakt framåt.

Kommer ni ta in ytterligare kapital?
– Ja, vi siktar mot ytterligare en kapitalrunda inom ett år, säger Lotta Rauséus.

SEBx startades för drygt ett år sedan när vd:n Johan Torgeby spikade den nya affärsplanen. 

– Som en del av det har vi fått uppdraget att pröva att bygga en bank från scratch. Det har vi gjort nu, säger Christoffer Malmer, chef för SEBx.

I affärsplanen som Johan Torgeby lade fram den 12 december 2018 står bland annat:

"Genom 'open banking' uppstår nya intäktsmöjligheter vid sidan av existerande distributionskanaler. SEB kommer tillsammans med nya samarbetspartners att utveckla nytänkande finansiella lösningar, som kan integreras i SEB:s plattform och ingå i bankens helhetserbjudande till kunderna."

Christoffer Malmer berättar att SEBx fungerar som en fintechstartup, men innanför storbankens väggar. Hans team på knappt 30 personer sitter i en egen del i anslutning till SEB:s huvudkontor i Arenastaden i Solna, strax norr om Stockholm. De "försöker" ha så lite kontakt med stora SEB som möjligt. Samtidigt kan de dra nytta av expertisen inom storbanken på ett sätt som en vanlig startup inte kan. Det kan handla om specialfrågor kring banklagstiftning, hur vissa typer av transaktioner fungerar eller hur myndighetskrav implementeras. 

– För att inte bara bli en teknisk övning utan också arbeta efter en tydlig affärsdimension har vi haft en tidig kompassriktning. Vi vill testa att bygga produkter för egenföretagare. De kanske inte riktigt passar in i bankens normala utvecklingsmodeller. Men det är en sektor som växer snabbt. Enligt organisationen Företagarna är det en av de företagsformer som växer snabbast. De som jobbar som egenföretagare är också ofta väldigt nöjda, säger Christoffer Malmer.

Han pekar på trenden med gigekonomi och pekar på siffror som säger att det i Sverige finns närmare 800 000 enmansbolag.

Syftet med SEBx är dels att testa ny teknik, dels att pröva nya arbetssätt – för att se om det är något som stora SEB kan ha nytta av. Ett tredje ben är att skapa något eget med ett tydligt affärssyfte.

– Vi vill bygga nya intäktsströmmar och testa nya intäktserbjudanden, säger Christoffer Malmer.

Den nya banken ska få ett eget varumärke, vilket är inte klart än. Hur mycket det hela har kostat vill banken inte uppge. 

Christoffer Malmers enhet jobbar med såväl teknik- som affärs- och produktutveckling. Vissa delar köper man in. Det senaste exemplet är en kärnbanksplattform (core banking platform) från brittiska fintechbolaget Thought Machine, grundat 2014 och med produkt lanserad 2015. 

– Det är inte på något sätt väl testad eller beprövad teknik utan väldigt pionjär, säger Christoffer Malmer.

Kärnbanksplattformen är som namnet antyder navet i en bankverksamhet. Thought Machine klarar enligt leverantören att hantera alla vanliga bankärenden – från lånehantering till transaktionskonton inklusive sparande och kreditkort. Den är helt molnbaserad och ledningen på bolaget består av avhoppare från Google. 

Thought Machine licensierar produkten till SEBx som driftsatte kärnbanksplattformen i sin produktionsmiljö i förra veckan. Det gör att den nya banken nu fullt ut är uppe och snurrar och man har också sin första skarpa kund.

Samtidigt utvärderar SEBx plattformens skalbarhet och robusthet. 

Om man jämför med den hajpade brittiska neobanken Revolut, hur står ni er i jämförelse? 

– Vi har tittat på dem. När man bygger en finansiell tjänst från scratch idag tänker man från början att det här skulle kunna bli en global produkt. Finns risken att vi då konkurrerar med oss själva? Det kan hända, samtidigt kan helheten bli större än idag speciellt om vi når ut till andra geografiska marknader, säger Christoffer Malmer.

I likhet med Revolut och andra techstartup jobbar SEBx småskaligt. Man börjar med en mindre fungerande del istället för att sätta upp ett jätteprojekt och lansera allt i en big bang, så som stora företag traditionellt har jobbat.

– Sedan lägger man till det kunderna efterfrågar, säger Christoffer Malmer. 

Därför jobbar SEBx kontinuerligt med utvärderingar från grupper av testare, egenföretagare som bjudits in. 

Idén är att skapa ett digitalt ekosystem för egenföretagaren. Där ingår företagarnas vanligaste utmaningar som administration, bankrelationer, att hålla reda på transaktioner, att bokföra moms och att göra skatteinbetalningar.

– Ambitionen är att skapa en digital produkt där de får hjälp med de här grejerna. Även med att utveckla sin affär och att skapa ett nätverk med andra.

Nordea har ett projekt som pågår 2014-2020 där det ingår att byta kärnbanksplattform och skapa en gemensam miljö för samtliga geografiska marknader. De lägger ned 13 miljarder kronor på det.

Att byta kärnbanksplattform är uppenbarligen ett jätteprojekt. Kan ert jobb fungera som en förstudie för ett liknande projekt på SEB?

– Jag tror att de flesta banker som har mer än 25 år historik står inför någon form av teknikskifte. Alla behöver fundera på hur de ska drifta sin miljö. Vi ser att startup har helt andra förutsättningar såväl teknikmässigt som kostnadsmässigt. Hela branschen står inför ett teknikskifte, säger Christoffer Malmer.

Ett syfte för SEBx är att testa ny teknik som skulle kunna användas på SEB. 

– Men ansatsen är inte att testa en lång rad olika kärnbanksplattformar och utvärdera dem för SEB. Vi testar också en mängd andra saker; AI, analyticsverktyg, kreditmodeller på nytt sätt, appar på nytt sätt. Vi testar hela teknikparken.

De flesta äldre banker har egen installerad teknik, så kallad on-prem, on-premise. Men fintechbolag som Revolut jobbar helt och hållet i molnet. Det behöver även storbankerna utvärdera. Men en sådan behöver ha koll på att en molnarkitektur klarar krav som att säkerställa risksäkerhet, datasäkerhet, GDPR med mera.

– Många fintechbolag designar också sin arkitektur så att det går att byta delar. Det gör vi också. Om vi vill byta ut kärnbanksplattfromen innebär det inte en hjärttransplantation. 

Christoffer Malmer berättar att det var bland annat SEB:s positiva erfarenheter från att samarbeta med det svenska fintechbolaget Tink som gjorde att banken ville ta nästa steg.

– Vi vill få neobankens fördelar – att utveckla snabbt, röra sig framåt, jobba med ny teknik. Samtidigt har vi med oss banklicens, mycket tillgänglig data och erfarenhet av produkter, tillgång till kapitalmarknader, en balansräkning och en kapitalbas. Vi tror att om man vi får ihop de två delarna adderar vi en tredje dimension. 

Realtid har under en längre tid haft mycket starka läsarsiffror. Den här veckan var inget undantag. Som vanligt är det fördjupningar och nyheter för de som jobbar med eller nära finansbranschen som drar mest trafik.

Den artikel som överlägset toppar statistiken är redaktionschef Sverker Brundins nyhet om att storbanken SEB startar en speciell bank som riktar sig mot egenföretagare, ”giggare” på nysvenska. Mycket intressanta perspektiv på hur fintech påverkar en traditionell storbanks affärsmodell.

***

Vi läser dagligen om hur de traditionella bankernas affärsmodell är under stark omvandling. Jag tror att förändringarna av marknaden kommer att bli enorma, bankerna kommer inom kort (igår) behöva betydligt förre anställda – med en helt ny kompetens.

Vilka som blir vinnare när röken lagt sig återstår att se. Är det något som finansbranschen är bra på så är det att återuppfinna sig själv och hitta nya sätt att fortsätta tjäna pengar i en värld som ständigt förändras.

***

Breaking news! Prisbelönte och väldigt duktige ekonomijournalisten Per Agerman är tillbaka i Realtids spalter. Han var Realtids andre chefredaktör, mellan 2011 och 2015. Under senare tid har han arbetat som frilansjournalist, bland annat i redaktionen för Uppdrag Granskning när de avslöjade Swedbanks penningtvättsproblem. Det är glädjande att Per Agerman nu under några veckor gör comeback som reporter. Håll utkik i spalterna.

Här skriver Per Agerman om spelet bakom Fortums miljardköp i tyska Uniper.

***

Enligt juridik-twitter var nyheten om att Advokatbyrån Hamilton går ihop med norska byråkoncernen Schjødt ”the talk of the advokat-town” under veckan.

Läs Miriam Istner-Bymans artikel om sammanslagningen.

Så här tycker konkurrenterna om det sammanslagna Hamilton/Schjødt.

Nyheten om jätteaffären ger ett nytt perspektiv till Realtids avslöjande om att Hamiltons tvistelösningsteam hoppade av för att börja på Setterwalls advokatbyrå.

Känner du till vad som blir nästa stora affär i branschen? Tipsa reporter Miriam Istner-Byman.

***

I Affärsvärldens senaste podd intervjuades ovan nämnde Per Agerman om den kommande Allra-rättegången som han jämförde med en ”Champions League-final”. Just den jämförelsenvar ny och rätt oväntad. Men man fattar hur laddad Per Agerman är inför drabbningen. Lyssna på podden här.

Den journalist i Sverige som avslöjat mest nyheter om Allra-härvan är troligen Realtids reporter Sara Johansson.

Här har hon skrivit en klart intressant förhandsartikel inför ”Champions-League-finalen”.

***

I morgondagens karriärintervju möter du Katarina Stenborg som blir vice vd för nyligen noterade bolaget Fundedbyme. Missa inte ett intressant porträtt av en uppenbarligen ambitiös person.

***

Trevlig helg!

Regtech – kort för regulatory technology, teknik för att hantera olika former av regelefterlevnad, är ett av de mest intressanta delområdena inom fintech just nu. En sökning på Google Trends visar att begreppet globalt har ökat kraftigt i intresse sedan 2016 och just nu befinner sig på sin högsta nivå.

I Sverige märks det inte minst på att en branschförening bildades i oktober 2018, Nordic Regtech Association och att antalet startupföretag som verkar inom området ploppar upp som kantareller i skogen en solig höstdag. 

Det har inte minst börsaktuella Transcendent Group uppmärksammat och helt sonika startat ett dotterföretag med namnet Regtech. Bolaget har redan lanserat en egen produkt, RFA (Regulatory Framework Application), som är en digital tjänst som ska hjälpa till att underhålla, administrera och utveckla användarens interna regelverk. 

Richard Rosenholtz, konsult på Acando och ordförande för Nordic Regtech Association, hur lämpligt är det döpa ett företag till ett så pass generellt begrepp som "regtech"?
– Det finns flera bolag som har liknande namn. Det går i linje med att man snabbt försöker få kundens förståelse för det man gör. 

Richard Rosenholtz säger att begreppet regtech håller på att breddas från relativt smala finanskretsar. Nu börjar det spridas även i andra regeltäta branscher som läkemedel, mat och flygplansindustrin.

Att området börjar ta fart i Sverige, hänger det ihop med penningtvättskandalerna som har varit under det senaste året, jag tänker på Danske Bank och Swedbank, bland annat?
– Ja, jag tror det. Även SEB har talat om behoven av att använda teknik för att hantera regelefterlevnad. I många andra länder har man kommit längre, allra längst i Storbritannien, säger Richard Rosenholtz.

Utmaningen för bolag som ska hjälpa exempelvis banker med regtech handlar enligt honom om att om regtechbolagen inte klarar att uppfylla kraven kan bankerna i slutändan bli av med tillståndet.

– Det är mycket som står på spel för nystartade regtechbolag. Det gäller för dem att banken ska kunna lita på dem.

I den nordiska regtechföreningen ingår nu ett 40-tal individer och 20-30 svenska regtechbolag samt en en stor mängd konsultföretag. Transcendent Group ingår ännu inte i sammanslutningen, men Nordic Regtech Association har fört samtal med dem. Richard Rosenholtz tror att det finns en potential i Transcendents satsning.

Acando håller på att gå upp i CGI, som köpte bolaget i våras. Företaget har en egen regtechavdelning, men den har ännu inga egna produkter så som Transcendent har.

Martin Malm, vd för Transcendent Group, hur har ni tänkt när ni har valt ett generellt begrepp inom fintech som namn på dotterbolaget?
– Arbetet började 2018, när vi startade bolaget. Regtech är ett begrepp som används i branschen för någon form av tekniska lösningar för effektiv regelefterlevnad och vi såg ett behov. Namnet på bolaget är i sig inte det viktiga utan de produkter vi lanserar.

Transcendent Group är ett snabbväxande och lönsamt konsultbolag i gränslandet mellan revision och IT. Bolaget säger sig vara experter inom GRC – "governance, risk and compliance", ungefär organisationsstyrning, riskhantering och regelefterlevnad. Bolaget planerar en notering av sin aktie på Nasdaq First North Premier. Sista anmälningsdag är idag och första handelsdag är omkring den 22 oktober.

I prospektet beskriver Transcendent dotterbolaget Regtech som ett högmarginalaffärsområde. Transcendent räknar med en ebitda-marginal om minst 25 procent och en omsättning på 1,2 miljarder kronor för Regtech år 2025. I börsnoteringen ingår en nyemissionen som ska dra in 30 miljoner kronor till Transcendent Group. 

54 procent av pengarna från emissionen ska läggas på Regtech, resten på nyetableringar, förstärkning av Transcendents centralorganisation och vidareutveckling av befintligt tjänsteutbud.

När Transcendent gör en konkurrentanalys i prospektet jämför man utbudet med motsvarande hos Deloitte, EY, PWC, KPMG och FCG. Man anser att ingen av dessa har regtech som tjänsteområde.

I förra veckan gick Transcendent Group ut med att man rekryterat en tillförordnad vd för Regtech, Magnus Karlsson, som har arbetat för Transcendent Group i olika befattningar sedan 2007.

– Det är för att vi vill sätta ett starkare operationellt fokus. Tidigare har vi mest fokuserat på produktutveckling, säger Martin Malm.

Varför satsar ni på regtech just nu?
– Vi har haft möjligheten att ta fram en produkt som vi tror att marknaden efterfrågar. Målsättningen är att kontinuerligt se över GRC-utbudet och bedöma vilka av de tjänster vi jobbar med som kan fungera för att ta vidare till automatisering och att skapa produkter.

Transcendents kunder återfinns främst bland bank- och kreditmarknadsföretag, försäkringsbolag och myndigheter. 

Låneförmedlaren Advisa har de senaste åren expanderat kraftigt. I ett pressmeddelande avslöjar bolaget att man rekryterar Anders Borg Sundgren som ny vd. Han kommer närmast från Bisnode där han under de fem senaste åren varit strategichef och vd för den danska verksamheten.

Anders Borg Sundgren är utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm och Försvarets Tolkskola i Uppsala. Han har även arbetat på bland annat Boston Consulting Group.

– Advisa är i ett väldigt spännande skede med starka förutsättningar i form av kunderbjudande, ett stort nätverk av långivare och en skalbar techplattform. Genom den senaste tidens varumärkesbyggande och den snabba tillväxten på marknaden håller företaget på att bli välkänt i Sverige, säger tillträdande vd Anders Borg Sundgren i en kommentar. 

– Nu bygger vi vidare på Advisa. Där passar Anders in fint med sin kompetens samtidigt som allt fler upptäcker möjligheten att sänka sina månadskostnader för de lån de tagit, säger Advisas grundare Kristoffer Lindqvist. 

Med bas i KTH-doktorn och entreprenören Henrik Gradins forskning har svenska fintechbolaget Centiglobe nyligen lyckats göra en skarp överföring mellan svenska Swish och den mobila app-plånboken Dmoney i Bangladesh.

– Vi har bra kontakter där, på hög nivå. Nu väntar vi på att myndigheterna i Bangladesh ska ge sitt godkännande. Vi hoppas att vara uppe och snurra nästa år, säger Henrik Gradin.

Så sent som igår blev Centiglobe utvalt som en av fem svenska startup i PWC och Findecs nya acceleratorprogram The Bonfire. 

Företaget vill göra betalningar och penningtransaktioner enklare, billigare och snabbare. Både inom och mellan länder, samt mellan banker och mellan banker och betalappar. Centiglobe talar om att hjälpa resurssvaga grupper att behålla mer av sina tillgångar, som till exempel gästarbetare som skickar hem pengar till sina familjer.

Företaget utlovar sänkta kostnader med 90 procent vid internationella betalningar.

– Det är när systemet är i full rull. I dagsläget är det kanske en besparing på 60 procent, säger Henrik Gradin.

"Fullt rull" innebär uppskattningsvis om 5-10 år.

Internationella penningöverföringar kan idag ta tre dagar eftersom en rad mellanhänder är inblandade. Centiglobe utlovar sekundsnabba överföringar.

– Det gäller vår demo. I praktiken kanske det tar 10-15 sekunder.

Men det lilla företagets vision är betydligt större än så. Kontoret består för närvarande av ett dunkelt upplyst kontorsrum i coworking-hotellet Embassy House på Östermalm i Stockholm. Datorskärmar står på staplar av böcker och gamla skivomslag. I ett hörn står staplad en stor samling tomma burkar av energidrycken Naia. Det råder en tyst och koncentrerad stämning i det spartanskt utsmyckade rummet. Arbetsstyrkan är internationell med personal från såväl Sydafrika som Kina.

Centiglobe vill bli en hubb för penningtransaktioner lokalt och internationellt. I sin betalinfrastruktur vill man också ta hand om all världens valutahandel, till och med aktiehandel. Som om det inte vore nog är ambitionen dessutom att bli ett gränssnitt mot världens samtliga betalsystem och mobila betalappar.

– Tanken är att i realtid skicka pengar till vem som helst i hela världen i vilken valuta som helst, säger Henrik Gradin.

Centiglobes system ska koppla ihop lokala varianter på betal- och penningöverföringstjänster samt mobila plånböcker som Swish, Paypal, Mpesa (Afrika) och Alipay (Kina). 

– Det finns tusentals varianter. Sedan tillkommer alla neobanker. Alla vill köra sitt eget system, säger Henrik Gradin.

Problemet är att alla har sina gränssnitt, de flesta proprietära. Aktörer som vill samverka måste försöka integrera de andras lösningar. Centiglobe vill vända på det. De olika intressenterna ska bara behöva koppla upp sig mot ett gränssnitt, Centiglobes.

Därmed blir det möjligt att använda Swish i Thailand på semestern. Fokus är på mobila lösningar.

– Kontanter är på väg bort. Kort är inte alls lika utbrett i Afrika och Asien som här. Istället handlar det ofta om mobila betalsätt. Men idag pratar de inte alls med varandra.

I Centiglobes system ingår dels en kommunikationsstandard, dels realtidsclearing byggd med blockkedjeteknik. 

– Vi kan göra en FX, alltså en valutakonvertering, samtidigt som transfereringen.

Tanken är att olika aktörer kopplar upp sig mot Centiglobes system, så slipper de själva att sköta integrationer med mera. För detta tar Centiglobe ut en avgift på transfereringen. 

Hur stor är marknaden?
– Betalningsmarknaden är värd 2,2 biljoner dollar. Det är en del av vad vi sysslar med. Egentligen gör vi ett realtidssytem för skulder i hela världen och de globala skulderna uppgår till 250 biljoner dollar.

Hur mycket av det skulle ni kunna få?
– Någon promille kanske.

En enkel överslagsberäkning säger att om planerna går i lås kommer Centiglobes ägare att bli rikare än troll. Slår man ihop betalningsmarknaden och de globala skulderna blir det 252,2 biljoner dollar. En promille innebär 0,25 biljoner dollar, motsvarande hisnande 2,4 biljoner kronor. 

Den stora fördelen för de deltagande parterna är exempelvis effektiviseringar och kostnadsbesparingar. Dessutom realtidsövervakning och ökad transparens. 

– De kan se var pengarna finns och hur omsättningen ser ut i realtid, då blir behoven mindre av en kapitalbuffert.

Är protokollet öppet eller proprietärt?
– Vi kommer att släppa det öppet stegvis.

En stor och snabbväxande aktör på området är exempelvis fintechbolaget Transferwise.

– Det är ett typexempel på företag som skulle ha nytta av att koppla upp sig mot oss.

Samtidigt finns en hel del konkurrens. Exempel är alltifrån IBM och storbankskonsortiet R3 till Ripple. 

Henrik Gradin säger att Ripple är mest likt. Skillnaden är att de använder en kryptovaluta i sitt clearingsystem. 

– Den är oreglerad och högvolatil, vilket innebär stora kostnader för parterna i systemet. Bankerna har också svårt att använda systemet rent regulatoriskt.

– R3/Corda är intressant. Men det har utvecklats mer till ett kommunikationsprotokoll än ett clearingsystem. Eftersom de fortfarande behöver clearing skulle vi kunna vara en aktör i deras system.

De stora utmaningarna är dels tekniken, dels regleringarna på marknaden. 

Rent tekniskt började Henrik Gradin och hans KTH-forskningsteam med att titta på kryptovalutor som bitcoin, men kom fram till att bitcoin är långsamt, har hög strömförbrukning och är en volatil valuta. Efter ett halvår kom de istället fram till den nuvarande idén, som utnyttjar den bakomliggande blockkedjetekniken.

– Det senaste året har utmaningen varit hur tekniken som vi tagit fram ska kunna appliceras i exempelvis finansiella system. Nu har vi börjat få utväxling på det.

Regleringsbiten är kanske ännu värre eftersom alla stater har olika regelverk. Det har man löst genom att varje deltagande lokal part rapporterar in sina regler till systemet.

Ett stort krux är också att företagets modell bygger på att många ska vara uppkopplade för att systemet ska bli riktigt användbart. För närvarande är användarna få.

Företaget grundades 2017, men namnet Centiglobe Technologies är registrerat 2014. Hur kommer det sig?
– Jag är serieentreprenör och det var ett vilande bolag. Det här är min sjunde startup. Vårt riktiga bolagsnamn – Centiglobe AB – fick vi registrerat igår.

Hur har det gått för de andra bolagen?
– Det är lite varierande. Två är noterade, ett är sålt, ett har jag gett bort. Det mest framgångsrika är Mavshack som noterades 2008 (i dag värderat till 52 miljoner kronor, reds anm).

I samband med Transcendent Groups börsnotering på First North, aktien började handlas den 22 oktober, hamnade fokus på företagets nya affärsområde/dotterbolag med namnet Reg Tech. Dels på grund av att namnet är ett generellt begrepp i fintechbranschen, regulatory tech, dels på grund av konkurrentanalysen i prospektet.

Transcendent är ett konsultbolag inom området Governance (organisationsstyrning och internkontroll), Risk (riskhantering) och Compliance (regelefterlevnad), förkortat GRC. Av konkurrentanalysen framgår att de största konkurrenterna är de globala revisionjättarna – Deloitte, EY, PWC och KPMG – samt svenska FCG, ett konsultföretag inom risk- och regelefterlevnad för finansbranschen.

Under rubriken "Konkurrenssituation" ställer Transcendent i prospektet upp en matris där man jämför sitt erbjudande inom en mängd områden med det som de ovan nämnda fem bolagen har. Under "Reg Tech" anser man att inte någon annan passar in.

Som Realtid kunde berätta i onsdags har det fått flera av konkurrenterna att tappa hakan.

– Alla bolag de räknar upp har verksamhet inom regtech. Inte minst vi, säger Per Andersson, vd och grundare för FCG-dotterföretaget Reg&Tech.

Nu svarar Transcendent Groups vd Martin Malm på kritiken:

– Vi är medvetna om att det finns ett brett spann av konkurrenter inom regtech. Men konkurrentanalysen i det refererade avsnittet av rapporten avser inte regtech generellt utan Transcendent Regtechs produkt RFA. 

RFA, Regulatory Framework Application, lanserades våren 2019. Den finns beskriven längre bak i prospektet, under rubriken “Regtech”. Produkten är riktad till företag som behöver tillstånd från Finansinspektionen och som har behov av att hålla koll på såväl interna som externa regelverk. "RFA är en digital tjänst där hela det interna regelverket går att utveckla, besluta, administrera och underhållas av företaget med stöd från Transcendent Group", skriver företaget i prospektet.

– Det finns än så länge inga andra aktörer som levererar en liknande produkt, säger Martin Malm.

FCG har sedan ett år tillbaka ett dotterbolag med namnet Reg&Tech, som har produktlösningar inom regtech, men i konkurrentmatrisen ser det inte ut som att de har det. Är det en miss från er sida?

– Nej. Vi känner till att bolaget finns, men de har inte den produkt som vi tillhandahåller. FCG har andra produkter, säger Martin Malm.

Men har ni varit otydliga i er konkurrentbeskrivning? Flera aktörer, däribland FCG, som har stor insyn i marknaden, tycks ha uppfattat det som att analysen visar att konkurrenterna inte har produkter inom regtech.

– De har väl valt läsa det som att de inte har något inom regtech. Det är inte meningen att det ska tolkas så. Vi har försökt beskriva vad det handlar om mer i detalj, vilket framgår om man läser hela prospektet.

– Vi beskriver RFA väldigt tydligt, men det känns inte som att de har läst de delarna. 

Prospektet är riktat till en bred allmänhet av investerare. Om konkurrenterna gör en sådan här tolkning finns möjlighet att investerare också har uppfattat det som att ni anser er vara ensamma om ett regtecherbjudnade.

– Det är möjligt, men vi hoppas samtidigt att vi är väldigt tydliga i prospektet. Vi har en utförlig text om vad vi tillhandahåller inom regtech. Läser man på nästa nivå, inte bara delen om konkurrenter, borde det klarna.

– Det är lite som synen på information security, ett annat område vi arbetar med. Det är också ett vitt begrepp.

Huvudskälet till nyemissionen av aktier och noteringen på First North är enligt prospektet "att möjliggöra ökad tillväxt genom nyetableringar på befintliga och nya marknader samt för att tillvarata de möjligheter som bolaget ser inom affärsområdet Regtech”. Emissionen skulle vid fullteckning ge 25,5 miljoner kronor, av vilka 54 procent ska användas för Regtech.

Emissionen gick mycket bra och övertecknades till 175 procent inklusive ankarinvesterare, till 215 procent exklusive dessa. Enligt reglerna för emissionen innebär överteckningen inte mer pengar utan att intressenter kan ha fått lägre tilldelning än önskat, eller slumpmässig tilldelning.

– Vad vi i detalj ska göra med pengarna är att öka tempot på RFA, som vi anser är unik. Exempelvis marknadsaktiviteter, speciellt internationellt. 

RFA tar hand om stöd för policyramverket för den europeiska lagstiftningen. Transcendent ska även jobba med digitalisering av hela sitt tjänsteutbud inom ramen för Regtech. 

– Bolaget Regtech kommer att ha en korg av produkter inom GRC. I dagsläget är vi ensamma här, säger Martin Malm.

Under torsdagen gick Transcendent ut med en tilläggsprodukt, RFA-monitor, som ska underlätta för användaren att hålla sig uppdaterad kring nya och förändrade regelverk.

Eftersom Regtech och er syn på utvecklingen för området är helt central i prospektet, skulle det då inte ha varit bra om ni hade tydliggjort konkurrentläget ännu mer?

– Vi är medvetna om att regtech är ett vitt begrepp. Vår bedömning är att det inte finns några konkurrenter som i dagsläget erbjuder det Transcendent gör med RFA. Konkurrensläget speglar därför Transcendents syn på området, säger Martin Malm.

Ni satte priset i emissionen till 31 kronor per aktie. Nu, en och en halv vecka efter handelsstart, ligger kursen på drygt 25 kronor. Det innebär en nedgång på knappt 19 procent. Innebär det att ni satte priset fel?

– Vi valde att ge tilldelning till alla som ansökt om att få rätten. Vi har endast varit noterade en dryg vecka och det är svårt att dra slutsatser efter en så kort tid på börsen. Vi har inte kommunicerat någon ytterligare information efter prospektet, säger Martin Malm.

Kvartalsrapporten för det tredje kvartalet släpps den 20 november. 

Vid nyemissionen åtog sig Swedbank Robur att förvärva aktier till ett värde om 18 miljoner kronor, motsvarande cirka 36 procent av erbjudandet. Swedbank Robur Microcap äger sammanlagt cirka 9 procent av Transcendent Group efter erbjudandet.

Vd Martin Malm är största ägare i Transcendent Group, med 24 procent av aktierna. Koppslaghyttan har 14,1 procent, Martin Bohlin 10,8 procent. Swedbank Robur är med sina 9 procent fjärde största ägare.

Avanza Bank var finansiell rådgivare till Transcendent Group i emissionen och Kanter legal rådgivare.

Värderingen på Yahaoo Japan och chattappen Line kommer från Financial Times.

Tanken är att de två bolagen ska vara helt integrerade till oktober 2020. Mätt i intäkter kommer den nya aktören vara störst i Japan.

Nikkei Asian Review skriver att målet är att underteckna ett avtal i december. I samband med processen ska Naver, som kontrollerar Line, avnoteras.

”Stuck between a rock and a hard place,” lyder ett klassiskt amerikanskt talesätt – fast egentligen kommer det från greken Homeros storslagna verk odyssén som skrevs på 800-talet före kristus, vilket gör det en aning mer ödesmättat – som passar ganska väl in på den "nya” situation de två stora nätbaserade finanshusen Avanza och Nordnet hamnat i. 

Flera aktörer, även storbankerna, har pressat ner sina courtagenivåer för privatkundsmarknaden till långt under de populära nätmäklarna Avanza och Nordnet. Både Avanza och Nordnet framstår som direkt dyra vid en prisjämförelse. Det gäller nästan oavsett hur kunden ser ut och agerar i marknaden, vilket bland annat bottnar i de olika courtageklasserna bolagen erbjuder kunderna att välja.  

Courtaget utgör den klart största intäktskällan hos nätmäklarna. Som god två i resultaträkningarna kommer fondprovisioner. Hos Avanza svarade fondprovisionsintäkterna för drygt 27 procent av totalen i tredje kvartalet.

Det är därför illa och en rejäl utmaning för de etablerade nätmäklarna att det riskkapitaluppbackade fintechbolaget Savr (en bokstavslek med det engelska ordet 'saver') nyligen lanserade en nyutvecklad fondtorgsplattform som radikalt sänker fondavgifterna för alla som sparar och investerar i fonder jämfört med Nordnet och Avanza. 

En mycket stor del av det privata fondsparandet i Sverige går via nätmäklarnas fondtorgsplattformar, snarare än direktköp hos fondbolagen. Utvecklingen har förstärkts de senaste åren. För denna distributionstjänst tar plattformarna betalt. 

Vad det handlar om är att Savr, som backas upp finansiellt av bland annat medlemmar från familjen af Jochnick, inte behåller förmedlingsprovisonerna i böckerna utan skickar provisionerna vidare till kunderna. Det gör att den avgift spararen betalar för fonden blir betydligt lägre än hos nätmäklarna. Beroende på vilken fond det gäller är “rabatten” mellan 30 och 60 procent jämfört med etablerade fondplattformar. 

Storleken på fondavgiften, genom ränta-på-ränta effekten, är en mycket viktigt del av investeringskalkylen när individen ska välja fonder för ett långsiktigt sparande. Höga avgifter äter upp betydande delar av avkastningen på grund av ovan nämnda effekt. 

Lägre avgifter för identiska produkter är därför ett mycket starkt incitament att bli kund med andra ord, och ett betydande hot mot affärsmodellerna hos nätmäklarna. 

På ett sätt är det helt väntat att den här typen av nya aktörer etablerar sig. Det finns en fullgod avkastning på en på en relativt enkel förmedlingstjänst. Den snabba tekniska utvecklingen sänker inträdesbarriärerna. I ett första skede kommer Savr ta ut en "plattformsavgift” på låga 9 punkter för att täcka sina kostnader. På sikt skall avgiften sänkas och ersättas av kringtjänster som till exempel rådgivning. 

Avanza och Nordnet har, som det verkar, lyckats hantera priskonkurrensen från nya och nygamla aktörer på aktiesidan förhållandevis väl. Ingen av dem har, hittills i varje fall, valt att sänka courtageavgifterna. Detta beror sannolikt på att det krävs mer av utmanarna än låga priser för att nätmäklarnas kunder skall byta aktiemäklare. Bolagen har en trogen supporterskara som uppskattar den visuella miljön och användarvänligheten, som är mycket bra. Därför är det inte särskilt sannolikt, åtminstone i första skedet, att Avanza och Nordnet sänker sina avgifter momentant.

Däremot kommer den växande konkurrensen och plattformsutvecklingen successivt att öka trycket på bolagen att sänka sina kostnader för att klara det växande pristrycket på lönsamhetskärnan. 

Det gäller för företagsledningarna hos nätmäklarna, likt Odysséus passage mellan malströmmen Karybdis och klippmonstret Skylla, att navigera rätt i den nya ogästvänliga miljön. 

Ägarna till nystartade bolag eller bolag på väg in kommersiell fas kan placera sina bolag i svenska kapitalförsäkringar och därmed hamna i ett skatteparadis. Inget tyder på att finansdepartementet är aktiva för att stävja utvecklingen. 

”Redan i dag skall du var med mig i paradiset sade Jesus fastnaglad på korset,” enligt Nya testamentet, till den botfärdige rövaren. Samma utfästelse kan den slipade och välinformerade "nyföretagaren” ge till sin bäste vän eller affärskollega. 

Det som krävs för att nå hela vägen till det svenska skatteparadiset som omfattar den onoterade bolagsmiljön är att "nyföretagaren” har en nära vän eller affärspartners som äger 30 procent av bolaget och som inte är verksam i bolaget. 

Uppnås detta öppnas portarna till skatteparadiset, och bolaget, eller snarare affärsidén, kan säljas in till en kapitalförsäkring. Är bolaget nytt blir köpeskillingen 50 000 kronor. Det nystartade bolaget kan verka som vilket bolag som helst, men ägargrupperingen träffas inte av någon kapitalvinstbeskattning vid en framtida avyttringsprocess. 

Kapitalförsäkringslösningen är saliggörande när grundaren har en välutvecklad affärsidé som är redo för kommersialiseringsfasen. Det kanske redan finns ett stort kundintresse och potentiella investerare som vill investera i grundarens affärsidé?

Det kan lika gärna handla om ett affärsprojekt som kommit en bit på vägen, men där grundaren säljer in sina aktier (efter att tagit in sina kompisar som externa ägare, vilket krävs enligt ovan) till en kapitalförsäkring när han eller hon ser att försäljningen och vinsten står inför ett avgörande genombrott. 

Har bolaget bedrivit sin verksamhet under en tid krävs en värdering för att fastställa ett "marknadsvärde” som aktierna kan/får säljas in för till kapitalförsäkringen. Att marknadsvärdera affärsidéer och små bolag är förenat med mycket stora problem och är i princip en omöjlighet om den som värderar tillgången/bolaget saknar eller har bristfällig information vid värderingstillfället. Syftet från den som vill sälja in sina aktier i en kapitalförsäkring är ju att undvika beskattning och därför många skäl för att försöka få ett så lågt värde som möjligt. 

Grundaren till värderingsföretaget Kaptena, där verksamheten bygger på att man agerar som “värderingsspecialist” och rådgivare i samband med att onoterade aktier ska placeras i svenska kapitalförsäkringar, valde själv för några år sedan placera sin majoritetspost i bolaget i en kapitalförsäkring. Se där, någon som lever som han lär. 

Den enda skatt som bolagsgrundaren och de “externa” aktieägarna, om de också säljer in sina aktier i en kapitalförsäkring, betalar löpande är den låga schablonmässiga avkastningsskatt som innehavaren av en svensk kapitalförsäkring betalar. Skatten baseras på det underliggande "marknadsvärdet” i försäkringsdepån. Är detta värde lågt blir naturligtvis skatten också låg. 

Det är också fullt möjligt för ett bolag, vilket i princip gäller alla onoterade företag vars aktier kan säljas in i en kapitalförsäkring (oavsett om grundaren placerat bolaget i en kapitalförsäkring eller inte) att avlöna utvalda nyckelpersoner via aktier. Aktierna som säljs till nyckelpersonerna, efter att en “värdering” gjorts, placerar köparen i en svensk kapitalförsäkring. Därefter kan bolaget betala ut ersättning för det arbete som utförs via utdelningar (som kan ges flera gånger om året). Bolaget betalar inga sociala avgifter och den anställde betalar enbart en mycket låg avkastningsskatt eller ingen skatt alls på utdelningarna. Porten till skatteparadiset är vidöppen, men det verkar finansdepartementet blunda för. 

Märkligt är också att finansdepartementet inte heller verkar vilja stödja, framför allt Skatteverket, myndigheternas arbete att utreda hur omfattande denna typ av transaktioner där onoterade aktier och bolag placeras i svenska kapitalförsäkringar. Till exempel får myndigheterna inga kontrolluppgifter från de försäkringsbolag som tillhandahåller denna tjänst till sina kapitalförsäkringar. 

Det är också märkligt att det är tillåtet att placera onoterade aktier i kapitalförsäkringar då det finns ett betydande utrymme för godtycke när "marknadsvärdet” skall fastställas på tillgångarna som skall placeras i kapitalförsäkringen. Dessutom bygger ju själva konstruktionen av kapitalförsäkringen (liksom investeringssparkonton, där dock onoterade tillgångar inte får placeras) på att beskattningen sker på det underliggande marknadsvärdet; ett värde som bara finns på en marknadsplats. 

Teoretiskt kan det vara så illa, med tanke på utrymmet för godtycke i värderingen av onoterade aktier och att syftet med införsäljningen till kapitalförsäkringen är att undvika skatt, att det även går att köpa tillbaka aktierna från kapitalförsäkringen till ett "felaktigt” pris om affärsprojektet går snett. Detta för att sedan sälja aktierna och utnyttja förlustavdraget.

Jesus förlät syndarna, men ger verkligen de rättsvårdande och styrande organen i Sverige också syndaförlåtelse? 

Svenska betalbolaget Klarna fortsätter att satsa på den amerikanska marknaden, som man började bearbeta på plats 2015.

DI Digital har tagit fram handlingar från Bolagsverket som visar att Spring 2013 tog in knappt 22 miljoner kronor från flera riskkapitalbolag.

Springs affärsidé handlar om att ge kunder och lika typer av kickbacks när de besökte vissa affärer, både fysiska affärer och vissa e-handlare.

Det är oklart hur mycket pengar bolaget har omsatt, i juni valde bolaget att lägga ner sin verksamhet. Enligt DI Digital köper nu Klarna ”vissa särskilda tillgångar” från Spring.  

Grundaren Bruce Mitchell får i affären en ersättning om 10 miljoner kronor.

– Vi kan bekräfta att vi köpt deras mjukvaruplattform och tagit över viktiga kundavtal. Det kommer att ge Klarna tillgång till realtidsdata från ett kortnätverk, som kan användas i olika produkter och lojalitetsprogram, säger Klarnas kommunikationschef Aoife Houlihan till DI Digital.

Bokslutet för det fjärde kvartalet 2019 visade på en kundtillväxt  på 37 300 nya kunder, att jämföras med 28 600 nya kunder under sista kvartalet 2018. Detta ger en ökning med 30 procent.

Under kvartalet fick Avanza ett nyinflöde på 6 820 miljoner kronor, vilket var en ökning med 7 procent jämfört med motsvarande kvartal 2018.

Rörelsekostnaderna ökad med 16 procent, exklusive Avanza Pensions (försäkringsbolaget) sanktionsavgift om 35 miljoner kronor i fjärde kvartalet. Avanza gjorde även en nedskrivning på 8,3 miljoner kronor avseende leasingtillgång i fjärde kvartalet 2019.

Resultatet  blev 121 miljoner kronor efter skatt. Det är 83 procent bättre än vad resultatet var motsvarande  tid förra året. Men ändå något under analytikernas förväntningar.

Styrelsen föreslår en utdelning på 2,30 kronor per aktie (2,10. Det motsvarar 79 procent av årets resultat). Aktien sjunker med 3 procent i den inledande handeln.

Nätbanken Avanzas vd Rikard Josefson verkar nöjd  med resultatet under det fjärde kvartalet 2019.

– Jag är nöjd på resultatet vilket var på rekordnivå, ett bra år för Avanzas kunder med stigande börs och ett bra år för Avanza, säger Rikard Josefsson till Realtid.

Vilka faktorer tror du påverkar Avanza mest framöver?

– Vi känner oss trygga i att möta nya konkurrenter med vår kundnöjdhet och vår förmåga till innovation av nya smarta produkter och tjänster. Vi ser exempelvis att vårt arbete med att hjälpa kunderna investera hållbart är mycket uppskattat.

– Kortsiktigt påverkar självklart humöret på marknaden, långsiktigt vår egen förmåga att behålla vår kundnöjdhet och att hela tiden leverera bättre tjänster till våra kunder.

Ni ökade resultatet med över 80 procent, ändå föll aktien när börsen öppnade. Fanns det för höga förväntningar på Avanza?

– När jag titttar på aktien nu är den upp (aktien öppnade 3 procent ner för att sedan vända till plus, reds anm).

Är affären med fondsparande under press när vissa konkurrenter erbjuder lägre avgifter?

– Fondavgifter är alltid en fråga där vi ser att kunderna väljer billiga indexfonder i allt högre utsträckning. Vidare är vi trygga i att vi levererar värde till våra kunder, vilket de uppskattar.

Ni ökade kostnaderna med 10,6 procentförra året. Hur ser du på kostnaderna framöver?

– Vi har idag sagt att vi uppskattar våra kostnader att öka med runt 10 procent 2020.

Hur ser du Avanza och vinsten att utväxlas under 2020?

– Vi tror på det vi gör och med nöjda kunder och med branschens mest engagerade medarbetare ser vi framtiden an med tillförsikt. Vi har ett avkastningsmål på 25-30 procent ROE (avkastning på eget kapital) och det visar på vår kapitaleffektivitet. Vi lämnar inga andra vinstprognoser.

Många säger att vi har passerat konjunkturtoppen nu och går in i en avmattningsfas. Vad tänker du på framtiden?

– Med låga räntor under lång tid framöver finns inte många alternativ för att få avkastning utan att ta någon typ av risk. Vi kan säkert få en lugnare utveckling framöver, men jag ser inga dramatiska börsfall i korten. Underliggande är det en stark trend bland framförallt den yngre generation som har förstått vikten av att ta hand om sin egen framtid.

För att hitta en motsvarighet till Collectors dikeskörning måste man backa till händelserna i HQ 2010. Även då lovade ledning och huvudägare att de hade kontroll på situationen. Men så var inte fallet. Nu gäller det att firma Apler och Selin har städat ut alla skelett i den egna garderoben – men framför allt att de kan lugna Finansinspektionen.

Att en bank reserverar 800 miljoner kronor i förväntade kreditförluster tillhör inte vanligheterna. Att banken samtidigt meddelar att den inte klarar av att nå upp till det så kallade "kombinerade kapitalbuffertkravet"är smått ofattbart. Ändå var det precis det som skedde i Collector igår.

Av allt att döma är det första gången som en svensk börsnoterad bank öppet tvingas vända sig till Finansinspektionen med beskedet att buffertkravet inte uppfylls. Det innebär att banken nu måste aktivera och rapportera in en särskild "kapitalkonserveringsplan". Under tiden får Finansinspektionen lägga restriktioner på verksamheten.

Även om Collectors storägare lovar att problemet snabbt är löst med den miljardemission som huvudägarna Erik Selin och Lena Apler garanterar så har banken lämnat en stor blotta i den egna garden. Visserligen säger alla banker att de älskar att samarbeta med Finansinspektionen, men onödig myndighetsinblandning är något som man i praktiken med alla medel försöker undvika. 

Tankarna går osökt till HQ Bank och händelserna våren 2010. Det var i januari det året som banken rapporterade en överraskande förlust i tradingverksamheten och ryktena började gå på marknaden om betydligt större problem. Realtids reporter Ian Hammar sammanfattade läget i en närmast profetisk artikel med rubriken ”Mysteriet med HQ:s tradingsmäll”. 

I artikeln konstaterar HQ:s vd Mikael König bland annat att "det här blir en jättedålig story för mig". På HQ:s tradingavdelning rasades det över "tidernas sämsta artikel i en skvallertidning", vilket senare framgick av intern e-post.

Resten är finanshistoria. I maj var tradingproblemen ohanterbara och HQ valde att riva av plåstret i ett historiskt pressmeddelande. Samtidigt uppvaktades Finansinspektionen i ett försök att lugna myndigheten. HQ:s storägare gick in med pengar och utlovade ännu mer i en räddningsemission. Förändringar gjordes i ledning och styrelser. Men FI lugnades inte och några månader senare rök hela tillståndet.

Inget talar för att något liknande skulle drabba Collector men just nu är den regulatoriska risken ändå en extra osäkerhetsfaktor för banken. Och regulatoriska risker skys av marknaden som känt är.

Men ännu värre är nog ändå att Finansinspektionen får en överrocksroll i Collector till dess att nyemissionen är genomförd. Myndigheten har rätt att få insyn i vad som hänt och ska också godkänna de lösningar som föreslås.

Men FI kan också välja att inleda en fördjupad granskning om det finns skäl att tro att Collector inte följt regelverket. För HQ blev denna granskning förödande.

Frågan är om Finansinspektionen inte måste gå vidare med en egen undersökning. Reserveringen på 800 miljoner kronor och nyemissionen på 1 miljard ska jämföras med bankens samlade kapitalbas på drygt 4,6 miljarder kronor. Det är inget avrundningsfel som Collector gått ut med. På tisdagen valde Finansinspektionen att inte lämna några kommentarer alls.

Ytterligare en riskfaktor som kan bli ett problem för Collector är om någon central affärspartner väljer att ställa högre krav eller minska sin exponering mot banken. I HQ:s fall var det SEB som krävde högre säkerheter när riskerna i tradingportföljen blev kända våren 2010. I Collectors fall finns inte samma koppling mellan en extern part och verksamheten. Tur i oturen är att det är en insättningsgarantiskyddad allmänhet som står för majoriteten av bankens inlåning. Men det finns också ett flertal olika skuldinstrument utgivna, även om de är på mindre belopp relativt sett.

De kommande månaderna krävs att Collector kan hantera en förtroendekamp på flera fronter. Aktiemarknadens syn på bolaget visas tydligt av tisdagens kursras visade. Hur FI ställer sig är ännu okänt.

Centralt är förstås att Collector nu verkligen rensat ut allt gammalt mög i portföljen. Banken har inte råd att nya negativa överraskningar dyker upp senare under året. Här kan man vara lite undrande över Collectors pressmeddelande på tisdagen. Av de 800 miljonerna är redan 550 klassade som "nedskrivna". Denna klump tillhör privatsegmentet där ytterligare 50 miljoner klassas som "underpresterande".

Till det kommer ytterligare 200 miljoner kronor från företagssegmentet, men här görs ingen uppdelning i olika nivåer. Det hade givetvis varit intressant att få veta om dessa redan är konstaterade nedskrivningar eller bara ligger i riskzonen. Det hade också varit klargörande att få veta hur mycket som kommer från fastighetssektorn där Collector expanderat kraftigt de senaste åren. Har banken månne tvingats jobba med mer riskfyllda aktörer på den heta fastighetskreditmarknaden?

Den närmaste tiden blir en nagelbitare för Collector. Räddningsemissionen kommer ta två månader att genomföra och under tiden befinner sig banken i limbo. Inte direkt ett önskescenario när marknaden fram till igår förväntat sig fortsatt snabb tillväxt.

Kravet från Finansinspektionen, FI, kommer efter myndigheten idag tisdag har haft ett möte med Collectors ledning.

Enligt ett pressmeddelande bad FI Collectors ledning att i detalj förklara varför banken gjort en extra kreditförlustreservering på 800 miljoner kronor i samband med fjärde kvartalet 2019. Man vill även veta hur banken planerar att säkerställa stabiliteten i bankens finansiella ställning över tid.

Finansinspektionen meddelar också att man nu kommer att ha en tätare uppföljning av Collector Bank.

– Vi uppskattar möjligheten att träffa Finansinspektionens representanter och har en bra och öppen dialog i denna fråga. Vi ser fram emot fortsatt god dialog, säer Madeleine Mörch, IR-ansvarig på FI i en skriftlig kommentar till Realtid.