Fortsatt pengaregn över svensk fintech: "Ökade investeringar 2018"

I den ambitiösa rapporten Stockholm Fintech Report 2018 tittar Michal Gromek – fintechforskare på Handelshögskolan i Stockholm – bland annat på och jämför 129 fintech-bolag belägna inom affärsregionen "Stockholm Business Alliance".

Regionen inkluderar i huvudsak Storstockholm, Uppsala, Mälardalen delar av Östergötland, östra Dalarna och södra Gästrikland. Undersökningen, som är den tredje i ordningen, är finansierad av Invest Stockholm, en PR-byrå som ska främja investeringar i Stockholmsregionen.

Michal Gromek inleder rapporten med att först bandet. Han spårar den första fintechvågen till mitten av 1800-talet i och med introduktionen av den första telegrafen – och färdigställandet av transatalantkabeln 1866. Han pekar även ut den första bankomaten – som brittiska storbanken Barclays år 1967 öppnade i Enfield i norra Storlondon  – som ett stort fintech-framsteg för sin tid. "Det kan ses som början på modern interaktion mellan finans och teknologi",  skriver Gromek.

Stor misstro bland unga

Dagens fintech-våg är mycket ett resultat av förra globala finanskrisens efterspel. Men den är också en del av den tilltagande digitaliseringen och globalisering, enligt Gromek. Sedan 2008 har förtroendet för  traditionella  finansinstitutioner sjunkit  till rekordlåga nivåer.

– Sedan krisen har riskkapitalisterna vänt sig till en mer mogen marknad och mognare bolag istället för "early stage"-företag. Det har eldat på [fintech-segmentet] crowdfunding. 5.000 euro är nu den genomsnittliga investeringen på [svenska crodfundingplattformen] Fundedbyme. Det här är inte längre "the small funny things". Den tilltagande globalisering med internet som draglok och den enorma användingen av mobiltelefoner bäddar också för fintech, säger Michal Gromek till Relatid.se.

Särskilt stor är misstron bland 80- och 90-talister, så kallade "millennials". Bara 8 procent av de mellan 21-32 år litar på traditionella finansinstitutioner, enligt en Forbes-undersökning från 2016 med 70 miljoner respondenter. Över hälften av åldergruppen vet inte heller var de ska vända sig för finansråd. Ny finansteknik har därför blivit ett allt mer attraktivt alternativ.

– Länge trodde människor i allmänhet att deras pengar var i säkert förvar hos traditionella finansinstitutioner. Precis som man litar på att det kommer vatten ur kranen litade man på finanssystemet. Men finanskrisen skapade en törst efter något annat, säger Michal Gromek.

Men vad är då "fintech"? Michal Gromek definiera det som "startupföretag som kopplar ihop finans och teknologi för att erbjuda konsumenter mer automatiserade och transparenta, användarvänligare och effektivare lösningar".

Globalt har närmare totalt 700 miljoner euro investerats i den typen av bolag mellan 2012 och juni 2017. Under rekordåret 2014 pumpades 193 miljoner euro in i sektorn. Året efter sjönk investeringarna dock till 135 miljoner. Nedgången fortsatte under året efter. Men under första halvåret 2017 var investeringarna på högre nivåer än under hela 2016.

Femteplats för Stockholm

Sverige och i synnerhet Stockholm har en stark position. Stadens fintechbolag tog mellan 2010-2014 in näst mest kapital, 179 miljoner euro, i Europa efter London.

– Vi ser att fintech rör sig allt mer mot mittfåran och det är förvånande att vi har så många fintechföretag i Stockholmsområdet. En annan trend är att de tar hand om allt fler delar av finanstjänstmarknaden. Det gör dem svårkategoriserade. Klarna erbjuder exempelvis en rad olika lösningar; allt från factoring till transaktioner, olika betalmetoder och mikrokrediter, säger Mihcal Gromek till Realtid.se.

Dock finns det ovanligt många fintechbolag på betalsidan i Stockholm.

– Det beror nog främst på att man inte behöver ansöka om några särskilda tillstånd för att starta ett sådant företag. Ska du däremot grunda ett insurtechföretag så krävs massa olika tillstånd, vilket skapar högre barriärer, säger Michal Gromek.

Den brittiska huvudstaden har hela tiden haft ledartröjan. Under 2016 investerades 493 miljoner euro i Londons fintech, följt av Berlin (255 miljoner euro), Paris (138), Hamburg (103). Därefter hittar vi Stockholm, trots sin litenhet, på en imponerande femteplats (92).

– Jag tror att fintech-investeringarna fortsätter att öka även under 2018. Främst för att företagen blir allt mer mogna och då tenderar de få in mer kapital och större summor, säger Michal Gromek som inte ser någon bubbelrisk i sikte.

Ser du någon bubbelrisk?

– Nej, för bolagen blir större och komplexare, samtidigt som det finns många olika undermarknader såsom regtech och insurtech som är ganska fristående och oberoende av varandra. Man investerar inte i en sektor utan kan sprida sina risker. Det är en helt annan mångfald än under dotcom-åren. Vissa levererar bara mjukvara till banker, medan andra bara håller på med betallösningar. Den svenska regeringen har också börjat att reglera crowdfundingområdet. Så var inte fallet när till exempel Trustbuddy gick i konkurs [hösten 2015].

Per capita så hamnade mest fintech-kapital i Sverige 2016 (16,20 miljoner euro per capita), följt av Storbritannien (10.85) och Tyskland (6.43). Hela 94 procent av investeringarna hamnade därmed, per capita, i fintechbolag i Storstockholm.

– Sverige ligger i topp när i anpassning till ny teknologi, samtidigt som mobilpenetrationen är hög. Svenskar föredrar också elektroniska pengar framför kontanter. Finansinspektionen har dessutom varit liberal kring fintech. Det finns exempel från vissa länder där motsvarande myndigheter skickar beväpnad personal för att beslagta datorer [från startups]. Tilltron till FI och staten är stor, vilket ökar riskviljan, säger han.

75 procent

Även antalet anställda i sektorn i Storstockhom växer snabbt. Under 2016 anställde regionens fintechbolag genomsnitt 38,6 personer. I dagsläget arbetar 6.206 personer i branschen. Det är nästan en fördubbling jämfört med 2015 då antalet uppgick till 3.630 anställda.

I fjol fanns det totalt 188 registrerade fintechbolag i regionen. Störst var ökningen under 2014, då antalet växte med 75 procent från året innan till 130 registrerade fintechbolag. "Det kan bero på ett samband mellan stora investeringar i fintechsektorn under [2014] i bolag som Klarna, Trustly och Izettle (...) vilket säkert inspirerade andra finansiärer att gå samma väg", skriver Gromek i rapporten.

Till Realtid.se säger han att många fintech-entreprenörer tidigare jobbat på främst storbanker och Sveriges största bolag Ericsson – som historiskt sett haft ganska hög personalomsättning på grund av olika omstruktureringar.

– De ser att de har vissa färdigheter och partnar upp med andra personer med annan typ av kompetens och magi uppstår. Det finns dessutom bra "co-working spaces" i Stockholm och goda många informella nätverk, säger Michal Gromek som är förvånad över fintech-entreprenörernas höga snittålder på 40 år och att de jobbat så länge i finansbranschen innan de ger sig in i sektorn för att starta eget.

Ökad omsättning

Även de Stockholmsbaserade fintechbolagens totala omsättning ökade och uppgick till 1.31 miljoner euro under 2016, jämfört med 1.21 miljoner euro året innan. Omsättningen har ökat stadigt sedan 2008, då den bara nådde 260.000 euro i Stockholm.

Den största finansieringen under första halvåret 2017 var Victory Park Capitals investering på 46 miljoner euro i Izettle – följt av P2P-långivarens Lendify som tog in 20.5 miljoner euro i april i fjol från icke offentliggjorda investerare. Näst största namngivna investerare efter Victory Park Capitals var Creades, följt av SEB Ventures Capital. 

Izettle har totalt fått in mest kapital: 119,5 miljoner euro sedan starten. Därefter följer Tink (90,7), Klarna (49,9) och Betalo (20.4). Izettle, ekonomiappen Tink, P2P-långivaren Birma Mobile, Betalo och Qapital står för nära 80 procent av det totala investerade kapitalet.

Michal Gromek har även intervjuat Ronit Ghose, globalchef på City Banks forskningsavdelning för att få ett uifrånperspektiv på svensk fintech. En kort summering av intervjun ingår i rapporten.

Varnar för P2P

Ronit Ghose menar att fintech-investeringarna förblir betydande även 2018 – inte minst när det kommer till "peer to peer lending" (P2P). P2P-utlåning innebär att privatpersoner lånar ut pengar till andra privatpersoner via en digital plattform. 

I utvecklade ekonomier och rika länder, som Sverige, börjar P2P-långivare nu på allvar kunna konkurrera med befintliga traditionella kreditgivare, till exempel banker, menar Ronit Ghose. Han uppmanar också myndigheter, regeringar och lagstiftare att vara uppmärksamma på trenden.

– Vi får inte glömma att det var den stora tillgången på krediter som utlöste förra globala finanskrisen, konstaterar han.

Men Michal Gromek är inte lika oroad och betonar att det finns ett stort banklobby-motstånd mot P2P-lösningar eftersom de hotar bankernas kanske viktigaste verksamhet.

– Vi har inte sett någon kreditkollaps i exempelvis USA där de största P2P-jättarna som Funding Circle och Zopa återfinns. De har än så länge bara 5 procent av kreditmarknade. Så jag ser inga större kreditrisker här. I Sverige har regeringen också sett utmaningen och börjat reglera den här typen av bolag.

Å andra sidan varnar svenska regeringen ständigt för det växande skuldberget. Men Mihcal Gromek är ändå optimistisk. Med ny teknik och moderna analysverktyg bli utlåning mer träffsäker och skräddarsydd. Maskininlärande algoritmer skapar proaktiv, predikativ och transparent kreditbedömning, menar han.

Insuretech – det nya svarta

Samtidigt tycks intresset för just P2P-utlåning svalnat något. Dess andel av de totala fintech-investeringarna i USA sjönk till 20 procent 2016, jämfört med hela 50 procent året innan. Han lyfter också fram att P2P fått en annan roll utvecklingsländer. Där släpper de in dem som tidigare varit exkluderade lånemarknaden.

Ronit Ghose lyfter istället fram "insurtech" eller försäkringsteknik som hetaste fintechtrenden just nu. Insuretech tog in 40 procent av riskkapitalet i USA under 2016.

– Det går att argumentera för att det är den nya bubblan inom amerikansk fintech efter blockchain (...) Insuretech är intressant då dessa bolag kan hitta en nisch där de kopplar ihop försäkringstjänster med internet-of-things. Försäkringar är också, på grund av dess produkt- och  regleringskomplexitet, den sista delen av finansbranschen att ge sig in i för riskkapitalfimor och techsamhället i stort, menar Ronit Ghose.

Michal Gromek ser snarare lösningar för transnationella/internationella betalningar och överföringar som hetaste segmentet just nu. Ett hot mot svenska betalbolag och även storbankernas Swish är kinesiska Alipay som kan användas för överföringar över landsgränser. I Finland utvecklas nu en Swish-motsvarighet som bygger på Alipays teknik. Det kan eliminera nationella aktörer, varnar Gromek som bedömer att marknaden för betalbolag utan internationella lösningar är mättad i Sverige.

På ett liknande sätt kan inhemska försäkringsbolag hotas om globala techaktörer som till exempel Uber och Airbnb väljer att samarbeta med utländska försäkringsbolag. Michal Gromek räknar också med fortsatt press på svenska storbanker.

– För att citera Bill Gates så är "banking fundamentalt, men inte banker". Storbankerna tenderar att förbli oföränderliga och inta ta några större risker. De har historiskt sett varit en bas för dina pengar. Men jag är inte säker på att det förblir så, säger Michal Gromek.

För att förbli relevanta råder han bankerna att till exempel satsa på exempelvis robotrådgivning samt invoice trading som innebär att man tillhandahåller korta krediter till företag med fakturor som säkerhet.

Han räknar också med att dagens Swift-system inom en snar framtid blir utbytt och ersatt med exempelvis blockchain-infrastruktur. Swift är helt enkelt för dyrt och långsamt.